BakgrundSverige idag innebär ett samhälle med många olika språk, vilket är något många förskollärare erfar i sitt dagliga arbete och något som dagens förskolor måste bemöta. Flerspråkiga barn förväntas uppnå höga nivåer i det svenska språket. Höga krav ställs på deras skicklighet i svenska exempelvis vid framtida studier eller arbete. Detta examensarbete försöker att förklara närmare på vilket sätt förskollärare kan möjliggöra flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och på så sätt förbereda dessa barn inför skolstarten.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med flerspråkiga barn för att främja deras språkutveckling i svenska.MetodUndersökningen är kvalitativ och en öppen intervju visade sig vara det mest lämpliga. Fem förskollärare intervjuades för att få inblick i vad som påverkar deras arbete, vilka möjligheter de har och vilka hinder de stöter på i sitt arbete. Därefter sammanställdes respondenternas formuleringar i relation till studiens syfte. Nästa steg var att hitta ett mönster i respondenternas svar. Insamlad data kodades och en sammanfattning som inkluderade alla svar skrevs.ResultatResultatet visar att majoriteten av förskollärarna visar medvetenhet och arbetar i språkutvecklande syfte. För förskollärarna är det viktigt att de utgår utifrån barns färdigheter och det faktum att flerspråkiga barn behöver mer uppmärksamhet. Förskollärarna understryker att språket är det grundläggande och de belyser tryggheten som en av de viktigaste förutsättningarna för att ett barn ska kunna lära sig ett språk. De ser gruppstorleken som det största hindret för att lyckas med det som står i läroplanen och det är något som förskollärarna inte har möjlighet att påverka. Stora barngrupper väcker hos förskollärarna en känsla av otillräcklighet som ofta resulterar i stressiga situationer, vilket leder till att förskollärare inte kan, i samma utsträckning, stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. En åsikt som uttrycks i undersökningen är att flerspråkiga barns kunnande inför skolstarten riskerar att inte ha den nivå som krävs, vilket också har bevisats i tidigare forskning.

The purpose of this study was to investigate the English writing activities of young Swedes on the site FanFiction.net to determine what type of differences were perceived between this activity and the writing activities taking place in upper secondary English courses, what effects fan fiction had on their English skills as well as what possibilities were perceived in regards to using fan fiction as a tool of learning. Methods used include an interview study along with a textual analysis to determine changes in grammatical complexity, errors and mistakes. Results indicate that partaking in fan fiction-related communities of practice in English can potentially improve language skills. Results also showed that informants valued interaction and practical language use, largely perceiving the formal teaching of English as lacking in opportunities for practical, contextually relevant and creative language use. However, introducing fan fiction and its practices of peer-reviewing in a formal educational setting was also perceived as risky, at the same time as there existed a sense of optimism that the fan fiction format and its practices could both be used to facilitate learning.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall. De slutsatser som har nåtts kring dessa frågor är att lärares primära sätt för att upptäcka internetmobbning är att elever berättar, antingen om sig själva eller om en kamrat som blivit utsatt.  Skolorna arbetar på flera olika sätt för att förebygga att internetmobbning uppstår, exempelvis genom att ha ett nära samarbete med eleverna med hjälp av trygghetsgrupper och elevsamtal men också med temadagar. Vidare har det framkommit att lärarna uppfattar det som att skolorna arbetar bra med att hantera uppmärksammade fall men att detta arbete bedrivs främst i individuell omfattning. Man kan i vissa fall även utläsa en önskan om en utökad kommunikation mellan skola och vårdnadshavarna. Vad gäller pojkar och flickors eventuella skillnader kring internetmobbning finner vi motsägelsefulla uppgifter. Detta mellan såväl enskilda lärares uppfattningar som mellan olika slutsatser av tidigare forskning.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare främjar utvecklingen för barn med annat modersmål än svenska så att de ska få möjlighet att utveckla flerspråkighet. Studien utgår från den sociokulturella teorin på barns utveckling och behandlar hur barn konstruerar sitt eget lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, fem förskollärare har intervjuats i två kommuner. Resultatet visar att det är en brist på modersmålslärare vilket gör att alla barn inte har tillgång till modersmålstöd i form av en lärare. De modersmålslärare som finns blir ofta placerade i skolan eller saknar kunskap och erfarenhet inom området. Studien visar att barn lättare kan utveckla ett andraspråk om de får redskap för att behärska sin flerspråkighet. Förskollärare använder sig av varierande metoder och material för att främja barns språkutveckling och det är förskollärares förhållningsätt som avgör hur barn uppmärksammar och värdesätter kunskap och lärande. Svenska är det språk som dominerar och studiens resultat pekar dels på att varje barn borde ha rätt till modersmålstöd för att få ett mer integrerat  språklärande i förskolans vardag. Dels på att förskollärare får finna olika vägar för kommunikation som kan främja barns flerspråkighet. Förskollärare i studien lägger vikt vid att barn inte ska tränas i  språk i förskolan utan i stället använda leken för att skapa naturliga situationer för lärande. Förskollärares förhållningsätt kan även påverka hur barn tar till sig kunskap tillsammans med andra.

I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare. Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.

<p>Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald. Genom våra intervjuer har vi fått tagit del av några tankar om vad som kan anses vara betydelsefullt i ett samtal. En viktig del som framkom var att man har möjlighet att delta genom påverkan och att samtal ska vara berikande och vara något som bägge är delaktiga i. En viktig och angelägen del för oss lärare, elever och övriga inom skolan är att värdegrundstänkandet ständigt är närvarande. På så sätt kan alla nå den trygghetskänsla som flera elever nämner. Genom eleverna har det framkommit att de vill lära sig mer om varandra och att detta lärande enklast sker genom att man umgås med varandra. Det är när man lever livet och möts som man lär sig, det sker automatiskt då. Att det sker automatiskt är något som både lärare och elever är överens om</p>

<p>I studien har jag med hjälp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lärandeprocessen i årskurs två i ett tema-arbete för hållbar utveckling. Jag har använt aktionsforskning som metod och syftet har varit att både dokumentera och förbättra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen där jag själv och en kollega är lärare.</p><p>Resultatet av studien visar att eleverna blev bättre på att framföra sina åsikter och lyssna på varandra. Eleverna har fått övning i, och kan använda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gång har elevernas texter utvecklats och de har lärt sig att använda inhämtade kunskaper för att förbättra sina texter. Resultatet visar att eleverna har kunnat ta någon annans perspektiv och att deras vyer har vidgats. Genom enskilda samtal med eleverna har lärarna fått erfara hur viktigt det är att veta elevernas förkunskaper för att kunna ge eleverna kunskaper och utmaningar som ligger i elevens proximala utvecklingszon.</p>

Syftet med vårt forskningsarbete är att försöka förstå hur man kan öka elevers känsla för socialt samspel och trygghet i den gemensamma kulturen. Vi vill studera om detta är möjligt och hur vi eventuellt kan möjliggöra ett sådant samspel för våra blivande elever. Vi har tittat på vad tidigare forskning sagt om hur man lär sig av samtal i sin omgivning. Tydligt pekar forskningen på hur människor söker bringa klarhet i sina sammanhang utifrån den kunskap de har och den nya information som de möter. Vi har intervjuat elever och lärare i två skolor som är rika på etnisk och kulturell mångfald. Genom våra intervjuer har vi fått tagit del av några tankar om vad som kan anses vara betydelsefullt i ett samtal. En viktig del som framkom var att man har möjlighet att delta genom påverkan och att samtal ska vara berikande och vara något som bägge är delaktiga i. En viktig och angelägen del för oss lärare, elever och övriga inom skolan är att värdegrundstänkandet ständigt är närvarande. På så sätt kan alla nå den trygghetskänsla som flera elever nämner. Genom eleverna har det framkommit att de vill lära sig mer om varandra och att detta lärande enklast sker genom att man umgås med varandra. Det är när man lever livet och möts som man lär sig, det sker automatiskt då. Att det sker automatiskt är något som både lärare och elever är överens om

Syftet med forskningsstudien var att belysa hur samspelet i leken kan utveckla barns språk och hur pedagogernas syn på kommunikation och samspel ser ut. Studien belyser fenomenet utifrån ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs och Piagets teorier om språk- och kommunikationsutveckling. Vygotskij och Piaget menar att barn är nyfikna och flitiga aktörer som vill lära sig nya saker.   Studien har varit av kvalitativ karaktär med fokus på observationer och intervjuer. Utifrån studiens syfte har det varit mest relevant att göra observationer i förskola och kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Intervjuerna och observationerna har genomförts på samma förskolor. Resultatet som studien fick fram genom observationerna och intervjuerna som genomförts visade att pedagogerna hade liknande uppfattningar om språk och kommunikation, att barn utvecklar språk och kommunikation tillsammans med andra människor. Utifrån det observerade uppmärksammades att stor del av barns kommunikation sker på andra sätt än det verbala. Under studien upptäcktes att barnens kommunikation till stor del skedde med gester och kroppsspråk. Vidare har studien fått fram att miljön skulle kunna spela en stor roll för barnens språk- och kommunikationsutveckling. Flera av respondenterna i studien har framhållit vikten av att miljön ska vara föränderlig och anpassas efter barnens intresse. Genom observationerna har det framkommit att pedagogernas delaktighet och lyhördhet skulle kunna främja barnens språk- och kommunikationsutveckling.   Nyckelord: Kommunikation, språk, samarbete, förskola och sociokulturell.

No description available.