Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare. Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats. Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt.

Vårt syfte med denna studie var att få en inblick och förståelse för hur små barn samspelar under leken ur ett genusperspektiv. Vi ville se om det fanns någon skillnad mellan två förskolor med olika typ av pedagogisk inriktning och miljö. Vi valde därför att utföra vår studie på en traditionell förskola samt på en I ur och skur-förskola. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa observationer. Barnen som medverkat i dessa observationer var mellan tre och fem år gamla. Resultatet från studien visar att det finns en skillnad i hur barnen på de båda förskolorna leker ur ett genusperspektiv. Vår slutsats är att barnen på I ur och skur-förskolan lekte mer ihop mellan könen än vad barnen gjorde på den traditionella förskolan, dock intog barnen på de båda förskolorna ofta könsstereotypiska roller i sina lekar. Genom detta arbete har vi fått en ökad medvetenhet om vad miljö, material samt pedagogisk attityd i förskolan kan betyda för barns samspel i leken mellan könen.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar medämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- ochrestaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärareuppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta redapå i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- ochkaraktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering.Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ettsociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd tillämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Detframkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever,samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister. Ämnesintegrering gör elevermer motiverade av kärnämnet och hjälper dem att se helheten i utbildningen. Varförämnesintegrering inte sker i så stor utsträckning menar lärarna vara brist på tid,planering, lokalers utformning, schematekniska lösningar och skolans ledarskap.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how the outdoor environment and materials in the preschool yard affect children in their play and what thoughts the preschool teachers have about it. In order to achieve this, we researched which environment in the preschool yard is the most popular among the children and why. In addition, we investigated if there are any differences between boys’ and girls’ choice of place.The methods used are quantitative observations, using an observation schedule, as well as qualitative interviews with preschool teachers. The study was conducted from a sociocultural perspective and with relational and relative understanding of space. This means that what occurs in the preschool yard is not only based on the physical but also on social relationships and beliefs. The expectations that exists about play areas and materials in the preschool yard are the main focus of this study. Where the location itself is not necessarily what determines where the children play and what they are playing with.In this study, it appears that even though it initially seemed as if children's play determined where they chose to play in the yard, it is the expectations and beliefs about the different places that affect the children’s choice of place. Even though the children themselves choose which games they want to play, the expectations and rules that exists will steer where the children's plays are performed. Moreover, it is also proven that there were no significant differences between girls' and boys' choices of place in the preschool outdoor environment and neither in expectations based on the children’s gender.

Syftet med studien är att genom intervjuer med några förskollärare, som arbetar med blandade åldrar på förskolan, ta reda på deras överväganden gällande planerade rörelseaktiviteter i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna som studien svarar på är vilka centrala överväganden förskollärare tar ställning till inför planerade rörelseaktiviteter utomhus och inomhus samt hur aktiviteterna skiljer sig efter gruppens sammansättning. Gruppens sammansättning innefattar barnens ålder, kunskapsnivå, vilka barn som passar ihop och barnens enskilda behov. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats ordagrant. Urvalet av informanter är fem olika förskollärare som arbetar på olika förskolor. För att analysera empirin utgår vi från Vygotskys sociokulturella teori. Studiens resultat visar att samtliga förskollärare anser att rörelse är viktigt men att de lägger lite planerad tid på rörelseaktiviteter. Den planerade rörelseaktiviteten sker oftast inomhus medan de ser rörelseaktivteter utomhus som mer spontana och naturliga. Andra delar av läroplanen ses som mer relevanta och därför läggs inte så mycket tid på planerade rörelseaktiviteter. Miljö och material varierar mellan de olika förskolorna i studien och det har visat sig ha stor påverkan för möjligheten av utförandet av planerade rörelseaktiviteter. Det är lätt att se hinder istället för möjligheter men bara förskollärarnas kreativitet sätter gränser, vardagligt material som inte är ämnat för rörelse går att använda. Sammansättnigen av gruppen påverkar val av aktiviteter, det anpassas mest efter vilken utvecklingsnivå gruppen ligger på och inte så mycket efter ålder. Alla förskollärarna har en positiv inställning till rörelseaktiviteter de tycker att det är viktigt att röra på sig och rörelseaktiviteter generar mycket glädje.   I resultatet har teman plockats ut från frågeställningarna och svaren. Teman är: Planerade rörelseaktiviteter - Förutsättningar vid planering och Planerade rörelseaktiviteter - Sociala relationer.

<p>Som blivande ämneslärare i bild har vi i denna uppsats valt att fokusera på begreppet bildkommunikation, då detta begrepp har en central roll i bildämnets styrdokument. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad lärare samt elever har för syn på bildkommunikation. Vi har även undersökt vad lärarens syfte och intentioner med undervisningen i bildkommunikation är. Det  har gjorts i form av en kvalitativ undersökning där metoden för undersökningen har varit intervjuer. Två bildlärare från två olika skolor har intervjuats samt 4-5 elever från varje skola har medverkat i gruppintervjuer. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat i relation till vårt syfte och med hjälp av uppsatsens vetenskapliga förankring.</p><p>De två lärare vi intervjuat är båda av uppfattningen att bildkommunikation omger oss dagligen och att det handlar om bildens budskap men även om att själv kunna förmedla något med hjälp av bilder. Däremot har de skilda uppfattningar vad gäller undervisningen i bildkommunikation. En av lärarna väver in begreppet i den vanliga undervisningen medan den andra läraren poängterar hur viktigt det är att samtala om bildkommunikation och göra eleverna medvetna om vad begreppet betyder.</p><p>Elevernas uppfattning om vad bildkommunikation är var  spridd, men alla hade en grundtanke kring vad begreppet kunde tänkas betyda. De hade skilda uppfattningar om hur de bäst skulle tillägna sig kunskaper i bildens språk. Den första  elevgruppen trodde att bästa sättet var att fortsätta som de har gjort, att skapa bilder. Den andra elevgruppen tyckte däremot att samtal kring bilder och bildkommunikation skulle vara ett bra sätt att lära sig mer.  Resultatet av vår studie visar att lärarens synsätt på bild, antingen en kommunikativ eller praktisk/estetisk syn, påverkar både  undervisningen och elevernas uppfattning av bildämnet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns påverkan på barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och då med särskilt fokus på barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna är verksamma i förskolan, på tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ”naturen”. De arbetar mer eller mindre aktivt med utomhuspedagogik och studien visar på dess olika uppfattningar. I resultatet går att utläsa både likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om utomhusmiljöns påverkan på barns samspel, med en intressant skillnad i uppfattningar av samspel.

Inger Landström

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama. Studien visar på likheter och skillnader i lärarnas visioner och ger en gemensam bild av hur lärarna eftersträvar att elever ska känna gemenskap i gruppen och utvecklas på ett personligt plan.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera samspelets betydelse för lärandet, samt hur interaktionen mellan elever och lärare bidrar till elevernas lärande. Frågeställningarna var samspelet tar för uttryck i några exemplifierade lärandesituationer, hur samspelet mellan lärare och elev och mellan elever bidrar till lärandet och vad elevernas respektive lärarnas upplevelser av samspelets betydelse för lärandet är. Som metod har vi använt en kvalitativ ansats och den empiriska undersökningen består av deltagande observationer och intervjuer med lärare och elever på gymnasiet. Utifrån en sociokulturell teoribas har vi närmat oss studiens frågeställningar och betraktat resultatet. Resultatet från det empiriska materialet och litteraturstudierna visade ett tydligt samband mellan klassrumsklimat, lärandesituationer, samspel elever emellan och samspel lärare-elev. Studien visade hur både elever och lärare ser meningsutbyte och argumentering som väsentligt för lärandet.