No description available.

Denna studie undersöker hur två lärare valt att utforma sitt klassrum med avseende på den fysiska miljön, en kartläggning av denna fysiska miljö samt hur elever agerar i den givna miljön. Det vi avser med fysisk klassrumsmiljö är möblemang, utsmyckning, disposition av läromedel, elevarbeten och allt annat som av läraren har placerats i klassrummet. Vi använde oss av intervju och observation som metod, intervju av lärarna kring detta ämne och genom observation såg vi hur eleverna agerade i den fysiska miljön som var deras hemklassrum. Vi fann att de båda studerade lärarna på olika sätt förde resonemang om vad som är viktigt i en fysisk klassrumsmiljö men på olika sätt. Vi fann också att de båda lärarna ställdes inför olika problem i utformandet av den fysiska klassrumsmiljön, problem utifrån exempelvis ekonomiska resurser. Resultatet är en studie av två lärares syn på fysisk klassrumsmiljö, hur de undersökta klassrummen såg ut samt hur eleverna agerade inom ramarna för dem. Resultatet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som metod för främjandet av hälsa, socialt samspel och lärande samt vilka utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Vidare vill vi ta reda på i vilken omfattning de använder sig av utomhuspedagogik inom fritidsverksamheten och vilka utmaningar de intervjuade ser med att bedriva denna pedagogiska modell.   Arbetet har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har används som metod för att besvara frågeställningar.   Respondenterna som intervjuats är tre utbildade fritidslärare som arbetar på samma skola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ofta används som ett alternativt sätt att undervisa på och fritidslärarna menar att de integrerar flera ämnen i utevistelsen. De intervjuade fritidslärarna menar att utomhuspedagogik baseras på aktiviteter som är gruppstärkande och samarbetskrävande. De tycker även att denna pedagogik har positiv inverkan på lärandet, hälsan och det gynnar elevernas sociala kompetens. Resultatet visar även att alla respondenter uttrycker att de tycker att det krävs utbildad personal, en varierande närmiljö och tid för att kunna genomföra denna pedagogik.

No description available.

<p>Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.</p><p>Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.</p><p>Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.</p><p>Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.</p><p>Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.</p>

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan. Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades. Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar. Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem. Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.

No description available.

Syfte Syftet med denna undersökning har varit att granska hur mycket information eleverna fått om betygskriterierna i idrott och hälsa och om eleverna känner till kunskapskraven. Syftet var också att studera hur läraren betygsatte eleverna och vilka teoretiska perspektiv läraren använde som pedagogiska verktyg. Studiens frågeställningar är: Vilken uppfattning har eleverna om betygssättningen i idrott och hälsa? Hur betygsätter läraren eleverna i idrott och hälsa? Metod Den här studien har en kvalitativ ansats och därför har jag har använt mig av en kvalitativ datainsamlingsmetod. Jag valde att genomföra intervjuer och undersökningen har gjorts på en skola i södra Stockholm där sex elever i årskurs sju till nio samt en idrottslärare intervjuades. Resultat Enligt eleverna själva har de fått väldigt lite information om betygskriterierna. Eleverna i sjuan uppger att de inte fått dem medan de äldre eleverna uppger att de fått dem en gång i början av terminen. Läraren uppger att hen brukar informera eleverna om betygskriterierna. Slutsats Informationen om läroplanen är låg och eleverna förstår inte alla kunskapskrav. Uppsatsen konstaterar att det finns olika synsätt på vad som betygsätts i skolämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet.

Syftet med föreliggande studie var att studera relationen mellan kroppsmissnöje, sociokulturella influenser och motionsvanor, samt skillnader mellan unga kvinnor och män avseende tidigare nämnda variabler. Vidare var syftet att undersöka om sociokulturella influenser samt motionsvanor kunde predicera kroppsmissnöje. I studien deltog 170 gymnasieelever där 80 stycken var unga kvinnor och 87 stycken var unga män, varav tre personer valde att inte definiera kön. Deltagarna var mellan 15-19 år (M=17.0, SD=1.1). Sociokulturella influenser delades upp i 3 underkategorier som illustrerar press att använda olika strategier att förändra sin kropp, dessa var att gå ner i vikt, gå upp i vikt samt bli mer muskulös. De sociokulturella influenserna delades även upp till press från media och press från bästa kvinnliga och manliga kompis. Vid undersökning av samband framkom det att det finns signifikanta samband mellan kroppsmissnöje och samtliga strategier att förändra sin kropp som kommer från press från media. Studien fann även signifikanta samband mellan motionsvanor och press från media att gå upp i vikt, press från bästa kvinnliga och manliga kompis att gå ner i vikt samt bli mer muskulös. Efter ett oberoende t-test visades det att unga kvinnor upplever mer kroppsmissnöje än unga män. Vidare visade det oberoende t-testet även att unga kvinnor upplever mer press från media att gå ner i vikt samt bli mer muskulös jämfört med unga män. Enkla regressionsanalyser som gjordes som indikerade att endast press från media kan predicera kroppsmissnöje. En multipel regressionsanalys gjordes för att se om regelbunden motion och med press från media att gå ner i vikt kan predicera kroppsmissnöje. Regressionsmodellen visade att regelbunden motion och press från media att gå ner i vikt förklarade 35% av variansen i kroppsmissnöje. Sammantaget indikerar studiens resultat på att press från media kan predicera kroppsmissnöje. Resultatet indikerar även att press från media att gå ner i vikt samt regelbunden motion kan predicera kroppsmissnöje där press från media ökar kroppsmissnöje och regelbunden motion minskar kroppsmissnöje.