Syftet med denna kvalitativa intervju- och observationsstudie är att undersöka tre grundskolelärares erfarenheter av feedback i skrivundervisningen. För att studera detta har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer och deltagarobservationer. Frågeställningarna syftar till att besvara vad den utvalda gruppen lärare i årskurs F-3 har för erfarenhet av feedback för skrivutveckling, samt vilka för- och nackdelar eller eventuella utmaningar lärarna upplever med att ge feedback. Enligt Skolverket (2019a) påverkas elevers lärande på olika sätt beroende på vilken feedback de får, och eftersom feedback har en sådan viktig roll i skrivundervisningen finns det ett stort behov av mer responsforskning (Black & William, 1998). Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin och förhåller sig till reflekterande erfarenhet. Resultatet från studien visar att samtliga grundskolelärare arbetar med feedback under skrivutvecklingen med sina elever. Lärarna anser dessutom att feedback bör vara en naturlig del under skrivprocessen. Genom att individanpassa feedback, i den uträckning som går, får lärarna syn på vart varje elevbefinner sig i sin skrivutveckling. Det åligger samtliga lärare att individanpassa den feedback som ges. Ett ytterligare resultat är att lärarna anser självbedömning och feedback i interaktion mellan elev-lärare och elev-elev är gynnsamma för elevernas skrivutveckling.

Forskning har visat att högläsning för barn ger goda effekter. Trots detta finns en syn om att högläsning främst passar yngre barn. Denna studies syfte är att undersöka hur lärare på mellanstadiet använder högläsning av skönlitteratur i klassrummet. Studien beskriver både varför lärare på mellanstadiet arbetar med högläsning samt hur de gör detta. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare verksamma i årskurs 4-6. Teorin som ligger till grund för detta arbete är den sociokulturella teorin och den har använts vid utformning av intervjufrågor och vid analysering av datamaterialet. Studien visar att de tillfrågade lärarna ser högläsning som något viktigt och att anledningarna till att läsa högt är många. Det är det tilltänkta syftet som avgör hur lärarna väljer att arbeta med högläsningsboken. Arbetssätten kan variera mycket men genom studien har vi funnit återkommande arbetssätt bland alla lärare både före, under och efter högläsningen.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur lärare på fritidshemmet beskriver att de kommunicerar med flerspråkiga elever med bristande kunskaper i svenska.  Forskningsfrågorna är: Vilka regler finns vad gäller vilka språk som får användas på fritidshemmet?, Hur gör lärarna på fritidshemmet när det uppstår missförstånd i kommunikationen? samt Hur kommunicerar lärarna på fritidshemmet med elever och vårdnadshavare med kunskaper i andra språk? Empirin är skapad genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Studien utfördes i en kommun i södra Sverige. Sammanlagt intervjuades sex lärare på fyra olika fritidshem. Resultaten visar att fritidshemmen har regler kring språk. Bara svenska ska pratas och det ska vara ett gott språkbruk. Kommunikationen med elever sker muntligt, men även med hjälp av tolk eller via andra elever. Vidare framkom att kommunikationen skedde med kroppsspråket, som till exempel pekande. Lärarna i studien menade att de inte arbetar med språk på ett specifikt sätt. Vid senare samtal visade det sig vara de motsatta. Missförstånd har uppstått hos både elever och vårdnadshavare. Då försöker lärarna att förklara igen. Lärarna i studien kan engelska, tyska, franska och spanska, men i varierande kunskaper. Bland eleverna är arabiska, assyriska och bosniska  representerade enligt majoriteten lärare. Elever med andra modersmål än svenska lär sig svenska väldigt fort.

Syftet med den här studien är att beskriva vad pedagoger i förskolan samt på högstadiet har för upplevelse av specialpedagogens uppdrag. Den metod som är vald för studien är semistrukturerade intervjuer för att samla in data. I vår studie har vi intervjuat tio pedagoger, varav fem är verksamma inom förskolan samt fem verksamma på högstadiet. Samtliga pedagoger är verksamma i olika verksamheter i den kommunala barnomsorgen och skolan, de arbetar dock inom samma kommun. Den teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av är det sociokulturella perspektivet. Den tidigare forskningen visar att specialpedagogen förväntas göra många olika arbetsuppgifter som inte ingår i deras uppdrag ute på arbetsplatserna. Handledning är något som många gånger hamnar i skymundan på grund av det. Många gånger används inte specialpedagogens kompetens fullt ut. Specialpedagogen har många gånger enskild undervisning eller undervisning i liten grupp med elever som är i behov av särskilt stöd. Den tidigare forskningen visar även att specialpedagogen och rektorns relation är avgörande för om specialpedagogen ska kunna genomföra sitt arbete så som det är tänkt. Resultatet av studien visar att det finns en osäkerhet kring specialpedagogens uppdrag, främst hos pedagogerna på högstadiet. Resultatet visar även att dem inom förskolan har kunskap om hur de söker den specialpedagogiska kompetensen. Det visade sig att elevhälsateamets arbete kom pedagogerna tillkännedom, trots det ansåg pedagogerna på högstadiet att elevhälsateamet var en stor del av det förebyggande arbetet. Slutsatsen vi drar är att specialpedagogens uppdrag är otydlig och det behöver vara en tydlig organisation kring den yrkesfunktionen så att den kommer alla till del.

No description available.

Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers and study supervisors for year 1-3 teach newly arrived students’ in mathematical word problems and their views on the students’ challenges. The method used for this study is qualitative semi-structures interviews aimed at teachers and study supervisors. The study is based upon ten interviews, six teachers and four study supervisors. The sociocultural perspective on learning is used, as this perspective is implemented in Swedish school system. The result of the study show the importance of the Swedish language for newly arrived students to be able to take on mathematical word problems. Furthermore, the result shows that the difficulties for newly arrived students lie mainly in their language skills rather than their mathematical skills. Previous research and the result of the interviews also confirm this and emphasize the importance of study guidance in the students’ native language. Keywords Word problems, socio-cultural perspective, newly arrived students, bilingual teaching

Studiens syfte är att undersöka pedagogers erfarenheter av metoden ”Att skriva sig till läsning” (ASL) i relation till traditionell läs- och skrivundervisning. ASL innebär att eleverna lägger pennan åt sidan och i stället använder datorn som främsta skrivverktyg. Studiens frågeställningar berör skillnader mellan arbetssätten samt vilka för- och nackdelar som finns med ASL och besvaras genom kvalitativa intervjuer där fem lärare deltagit. I litteraturgenomgången presenteras ASL utifrån Arne Tragetons perspektiv och hur arbetet kan genomföras i förskoleklass samt årskurserna 1–2. Vidare beskrivs traditionell läs- och skrivundervisning och därefter vad forskningen anser om ASL samt vilka för- och nackdelar som finns med metoden. Resultatet visar att tekniken är det största hindret för metoden men att fördelarna är många. Med ASL upplever lärarna att eleverna utvecklar en förbättrad skrivförmåga och att metoden är enkel att individualisera, till skillnad från den traditionella läs- och skrivundervisningen.

Digitala redskap har blivit allt mer framstående i undervisningsmetoder i skolan och större kompetens kring användandet av dessa behövs. Syftet med denna studie är att ta reda på digitala redskaps egenskaper och möjligheterna som de kan erbjuda i undervisning. Mer preciserat vill vi svara på forskningsfrågan: På vilka sätt arbetar lärare och elever med digitala redskap i naturvetenskaplig undervisning i grundskolan? För att ta reda på detta har vi observerat lärarens användning av olika digitala redskap i undervisning, samt har vi intervjuat lärare och elever för att ge en bredare inblick i deras åsikter. Vårt resultat visar att digitala redskap förser elever med olika uttrycksformer för att förstå och konstruera kunskap, vilket leder till att elever kan göra lärandet mer personligt. En inkluderande klassmiljö kan även skapas med hjälp av olika digitala redskap. Det går inte att bortse ifrån digitala redskap i undervisning, eftersom de är en väsentlig del av skolverksamheten. Vidare forskning hade därför varit lämpligt att beröra vilka kompetenser som krävs (och inom vilka redskap) av läraren för att främja elevernas utveckling och gynna måluppfyllelsen. Verksamma lärare bör utnyttja digitala redskap för att ta vara på elevers kompetenser. Samtidigt kan digitala redskap erbjuda olika uttryckssätt, så att eleverna bli inkluderade och kan ta kontrollen över sitt lärande på ett sätt som passar dem och gynnar deras meningsskapande.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

<p>Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen. De faktorer som inverkade var bland annat gruppstorlek, typ av arbetsuppgift och de andra eleverna i gruppens grad av sociala kompetens. Enligt litteraturen är social kompetens något som alla kan utveckla och lära sig.</p>