Nyanlända elever har olika erfarenheter och kunskaper när de börjar skolan i Sverige. Det är viktigt att lärarna får en uppfattning om elevernas förkunskaper för att på så sätt stötta deras kunskapsutveckling (Nilsson & Bunar, 2016, s. 400). Eleverna bör få passande läromedel samt en anpassad undervisning för att kunna nå kunskapskraven. En stor påverkan på nyanlända elevers språkutveckling samt kunskapsutveckling, är bland annat att dem får kommunicera en hel del på svenska. Det är bra att nyanlända elever får använda läromedel som innehåller muntliga uppgifter och uppgifter som underlättar förståelsen. Med hjälp av illustrationer kan elever oftast få en förståelse om vad en text handlar om, därför är det bra om läroböcker har relevanta illustrationer till tillhörande text. Syftet med studien är att undersöka samspelet mellan illustration och text i två tryckta läroböcker samt vilka gemensamma uppgifter som går att utföra med hjälp av de valda läroböckerna. Studien riktar sig i ämnet svenska som andra språk och till elever i årskurs 4-6. Den metod som användes för denna undersökning är en läromedelsanalys och bygger på en kvalitativ textanalys, där frågor till läroböckerna ställts och besvarats. Studiens teoretiska utgångspunkter består av multimodalitet och sociokulturell teori. Analysen visade att de flesta illustrationer samverkade med tillhörande text. Det visade även att illustrationerna kunde fungerar som en komplettering till den skrivna texten. De illustrationer som gav stöd till texterna i de valda läroböckerna föreställde ord eller begrepp i de skrivna texterna. Det förekom även, för oss, irrelevanta illustrationer, nämligen sådana som inte hade någon koppling till den tillhörande texten och på så sätt inte stödjer läsarens förståelse. Analysen visade även att det förekom flera olika varianter för gemensamma uppgifter som eleverna kunde utföra tillsammans samt att vissa uppgifter gick att ändra från exempelvis ”par-uppgift” till ”helklass-uppgift” eller tvärtom. Vidare visas att det har en stor betydelse att illustrationer samspelar med tillhörande text för elever som lär sig svenska språket som andraspråk. Detta kunde man som läsare lägga märke till då en tolkning av illustrationerna krävdes för att stärka textens innehåll i flera skrivna texter och övningar i båda läroböckerna. Det visar även att de uppgifter som ska lösas i par eller grupp, är en fördel för nyanlända elever då uppgifterna kräver att eleverna kommunicerar med varandra.

Enligt den senaste PIRLS-undersökningen från 2016 framgick det att en stor andel av svenska elever inte tycker om att läsa. Syftet för studien var att undersöka och synliggöra vilket samband klasslärare F– 3 säger sig se mellan läsintresse och läsförmåga samt vilka huvudstrategier de säger sig använda för att främja läsintresse och läsförmåga. Studiens teoretiska utgångspunkt är literacy, inom ramen för socio-kulturell teori och baseras på kvalitativa intervjuer med ett fåtal 1-3 lärare. Resultatet visar att lärare betraktar läraruppdraget som att det till stor del handlar om att inspirera elever. Inspirationen från lärare i kombination med matchning och utbud anses vara de faktorer som har störst påverkan för elevers läsintresse. För att elever ska förvärva läsförmåga behöver de läsa stora mängder. Lärarna i studien använder olika didaktiska strategier för att mediera läsförmåga och läsintresse hos elever. / <p>Presentationen redan avklarad.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

Sammanfattning/Abstract Westerdahl, Anna (2022). Digitala lärverktyg som specialpedagogisk resurs. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas kunna bidra till ytterligare information om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare finns också perspektivet som handlar om vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg.   Syfte och frågeställningar Studien som är genomförd syftar till att bidra med kunskap om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg. Frågeställningar 1.     Vilka kunskaper och uppfattningar har några lärare om digitala lärverktyg?  2.     Hur används digitala lärverktyg i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter?  Teori  Den teoretiska förankringen i denna studie ämnar ligga till grund för analysen av studiens empiri. Den teori som används är Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv eftersom det ligger till grund för valda begrepp för att förstå lärande i sociala sammanhang. Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Bryman (2016) förklarar att i den kvalitativa forskningsprocessen är förhållandet mellan teori och praktisk undersökning betydande och att den kvalitativa forskaren söker efter en förståelse för kontextens betydelse för beteenden, åsikter och värderingar. Analysen har inspirerats av grundad teori, något som Bryman (2016) menar ska ses som en process i vilken forskaren jämför det material som kodas. Resultat Studiens resultat visar att i enlighet med tidigare forskning behöver lärare få möjlighet till kontinuerlig utbildning om hur digitala lärverktyg kan användas i undervisningen samt vilka digitala lärverktyg som finns att tillgå. Studien visar också att förståelsen för vad digitala lärverktyg betyder och innebär är bristande hos flera av lärarna. Däremot är lärarna i studien positivt inställda till att använda sig av digitala lärverktyg i undervisningen och majoriteten se att det kan ha en positiv effekt för elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling.  Vidare önskar merparten av deltagarna i denna studie att få stöd av någon, antingen specialpedagog, speciallärare eller annan person med kompetens inom området, när digitala lärverktyg ska introduceras till elever. Specialpedagogiska implikationer Det ligger i speciallärarens uppdrag att vara stöd för både lärare och elever för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö (SFS 2017:1111). Speciallärare som har specialkompetens inom språk-, skriv- och läsutveckling ska arbeta språkstimulerande och som ett led i detta kan arbetet med digitala lärverktyg ingå. Detta för att arbeta individanpassat och efter elevernas specifika behov (Skolverket, 2019).  Om skolor ska kunna implementera arbetet med digitala lärverktyg krävs det planering och stöd från huvudmän och skolledning (Agélii Genlott et al., 2021). Speciallärarens roll i detta blir att stötta skolledning, lärare och elever både i val av vilka digitala lärverktyg som ska köpas in och användas, samt hur fortbildningen för lärare och elever ska fungera.

Syftet med föreliggande studie är att söka förståelse för vilka faktorer som kan bidra till elevers läslust i årskurs 5. Frågeställningarna som besvaras är: ”Vilka faktorer kan enligt de tillfrågade eleverna bidra till att främja deras läslust?”, ”Vilken hjälp upplever eleverna att de får av skolbibliotekarien?” samt ”Stämmer skolbibliotekariens upplevelse kring vad eleverna vill läsa överens med elevernas preferenser?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades 15 respondenter. Primärmaterialet utgjordes av fem gruppintervjuer med 14 elever i årskurs fem samt en intervju med skolbibliotekarien på samma skola. Resultatet visar att samtliga av de tillfrågade eleverna föredrar att läsa i skolans bibliotek med hänvisning till miljön. Fem elever svarade att det är möjligt att de skulle ägna mera tid åt läsning på fritiden ifall läraren avsatte mer tid till läsning på schemat. Omslaget, bokens sammanfattning och bilderna var de faktorer som främst spelade in vid valet av bok. Resultaten visade även att majoriteten ansåg sig inspireras av vad andra läste samt uppgav att de kunde be skolbibliotekarien om rekommendationer. Skolbibliotekariens bild av vad eleverna vill läsa stämde överens med elevrespondenternas. Slutsatserna är således att miljön, tiden och personer i omgivningen är tre viktiga faktorer som påverkar elevernas läslust.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med estetiska uttrycksformer och hur det bidrar till att barn får uttrycka sig, samt vilken påverkan den fysiska och sociala miljön har. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsansats. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av åtta semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av alla estetiska uttrycksformer som förskolans läroplan ger uttryck för och att barn ges möjligheten att uttrycka sig på olika sätt. Det framkom att det finns utmaningar med arbetet. Förskollärarna anser att deras förhållningssätt och kompetens har betydelse för arbetet med estetiska uttrycksformer och vilka möljigheter barn får i den fysiska och sociala miljön. Slutsatsen är att förskollärarna arbetar med estetiska uttrycksformer så gott de kan trots olika utmaningar, med kompetensutveckling kan förskollärares undervisning och självkänsla stärkas och möjliggör att barn får bättre estetiska lärprocesser.

Syftet med studien var att undersöka vad förskollärares har för erfarenheter av arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det som undersöktes i studien var vilka alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder förskollärarna använde och i vilken utsträckning. Studien berörde även förskollärarnas utbildning inom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). För att söka svar på studiens syfte, valde vi att använda en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och vi har med hjälp av det sociokulturella perspektivet analyserat studiens resultat. Förskollärarna som deltagit i studien arbetar både med yngre och äldre barn i åldrarna 1–5 år i två olika kommuner. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att de kontinuerligt arbetar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) där alla barn inkluderas, med eller utan behov av särskilt stöd. Studien visar att förskollärarna framför allt arbetar med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bildstöd. Studiens slutsats är att det finns ett stort intresse hos förskollärarna och att AKK används dagligen i förskolan, däremot visar resultatet tecken på att få förskollärare erbjuds utbildning inom AKK, vilket kan påverka kvaliteten.

Efter regeringens förslag om obligatorisk förskola för alla femåringar på grund av en försämrad språkutveckling blev syftet med denna studie att undersöka hur förskollärarna använder högläsning i förskolan, samt bidra med kunskap om högläsning. Utifrån detta syfte studerades hur förskollärare arbetar med aktiviteten högläsning med barnen i åldern 4-5 år samt hur förskollärare organiserar för högläsning som en del av utbildningen i förskolan. I studien användes semistrukturerade intervjuer där en färdig intervjuguide med öppna frågor användes. Sju förskollärare från fem förskolor i två kommuner intervjuades. Förskollärarna handplockades utifrån deras erfarenhet och kunskap om användandet av högläsning i undervisningen för att få så relevant information som möjligt för studien. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där begreppen medierande verktyg, interaktion och kommunikation samt den proximala utvecklingszonen använts. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av högläsning i syfte att stimulera barnens språkutveckling, fantasi och läslust. Studien visar att förskollärarna beskriver att de använder sig av både planerad och spontan högläsning flera gånger om dagen där barnen interaktivt blir engagerade och delaktiga.

Syftet med studien är att ge fördjupad kunskap om vilka metoder och läromedel som används inom läs- och skrivinlärningen i svenska skolor, samt vilka erfarenheter lågstadielärare har av läs och- skrivinlärning och vilka hinder de kan mötas av. Studien behandlade två frågeställningar där den första var: Vilka metoder och läromedel används huvudsakligen av lågstadielärare inom läs- och skrivinlärningen? Och den andra: Vilka hinder upplevs finnas inom läs- och skrivinlärning på lågstadiet, och vilka förebyggande insatser görs för att minimera dessa? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning där 62 lågstadielärare valde att delta. Under analysprocessen utgick studien från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att respondenterna känner till ett flertal olika metoder inom läs- och skrivundervisningen, men att de endast använder sig av ett fåtal i sin egen undervisning så som till exempel LTG-metoden, Bornholms metoden, ljudningsmetoden och ordbildsmetoden. Resultatet av studien visar även att en övervägande procent av respondenterna använder sig av något läromedel i sin läs- och skrivundervisning. De flesta respondenterna ansåg att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärningen, och samtliga respondenter ger de elever som riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter extra anpassningar i form av extra tid. En av slutsatserna är att läs- och skrivsvårigheter är det största hindret inom läs- och skrivinlärning.