Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att lärandet framförallt sker i samspel med andra barn eller pedagoger. I studien framkommer det att förskollärarna har ett sociokulturellt synsätt då alla uttrycker att samspelet är en viktig del av lärandet kring surfplattan. Andra perspektiv går också att urskilja men det sociokulturella är det mest framträdande. Barnens syn på lärande är kopplat till spelen de spelar på surfplattan eftersom de berättar om vad som är lätt och svårt och hur man gör i spelen. Det sociokulturella perspektivet framkommer även i observationerna då barnen tillsammans provar sig fram och upptäcker hur man ska göra. Surfplattan kan öppna upp för ett lärande som barnen kan ta med sig till andra aktiviteter utanför surfplattan och på så vis blir surfplattan ett verktyg till lärande.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begränsningar och möjligheter med fokus på lärande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förändring över tid, vilket idag berör många människors lärande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet närmare, så att dess innehåll och kvalitet kan uppmärksammas och säkerställas. Kvalitativa intervjuer har använts som metod där tolkningsarbetet har utgått från en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen. Informanternas upplevelser av distansutbildningar och lärande har varierat i karaktär, dock finns det fyra återkommande teman som berör både positiva och negativa aspekter kring fenomenet. Dessa är betydelsen av lärarkontakt, den sociala kontexten, teknikens påverkan på situationen samt flexibiliteten. Uppfattningar kopplade till dessa områden tycks ha ett samband med utbildningens struktur, engagemang från läraren, en möjlighet till andra klasskamraters perspektiv på ämnet samt en variation i informationsteknikens innehåll.

Syftet med den här kvalitativa forskningsstudien är att utveckla en förståelse för förutsättningar för samlärande i matematik, som erbjuds vid ett laborativt arbetssätt. Studien grundar sig på fyra stycken klassrumsobservationer, vid lektioner där ett laborativt arbetssätt användes och har genomförts med hjälp av observationsscheman och ljudinspelning. Datan har analyserats utifrån meningstolkning. Studien utgår från hermeneutiken, samt grundar sig i Lev. S. Vygotskys sociokulturella teorier. Sammanfattningsvis så visade studien på att goda förutsättningar till samlärande kan skapas vid ett laborativt arbetssätt, men att flera aspekter i organiseringen av arbetssättet, påverkar utfallet. Såväl hur eleverna placerades, samt med vilket material och vem de placerades med, påverkade deras möjlighet till interaktion. Arbetssättet uppmuntrade eleverna att interagera och ta hjälp av varandra, främst utifrån uppgiftsinstruktionen, men också under lektionens gång och avslutande. Det laborativa materialet visade sig spela en viktig roll i interaktionen mellan eleverna. Materialet blev en utgångspunkt för interaktion, samt en kulturell artefakt med en medierande funktion, men riskerade även att utgöra ett hinder. Avslutningsvis så tycktes såväl klassrumskulturen, som lärarens handlingar, spela en viktig roll.

Syftet med studien är att undersöka och synliggöra vad som innefattar ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, samt hur förskollärare arbetar för att vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Som metod har semi-strukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma förskollärare. Att inneha ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola omfattas av att: arbeta utifrån förskolans läroplan, använda språket som verktyg för kommunikation, vara etisk medveten och ha öppenhet för kulturell mångfald, samt kunna använda olika verktyg för att tillämpa kunskap i förskollärarprofessionen. Av studien kan slutsatsen dras att ett professionellt förhållningssätt i en mångkulturell förskola, omfattas av att arbetet bedrivs i enlighet med intentionerna i förskolans läroplan, och att det krävs kunskap, erfarenhet och kompetensutveckling för att kunna vidareutveckla detta.

Examensarbetet handlar om vilka faktorer som påverkar barns lek och på vilket sätt samt hur detta kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien används bl.a. två metoder: observationer av barns lek och i intervjuer med barn som komplement till observationerna. Både observationerna och intervjuerna med barnen analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, sammanställs och jämförs med tidigare forskning.

Forskning påvisar att samspel är gynnsamt för undervisningssituationen, men det finns väldigt lite forskat kring eleverna på träningsskolans möjligheter till samspel. Det lilla som finns visar att samspelet mellan eleverna i denna skolform är begränsat (Göransson, 1995; Östlund, 2012). Detta trots att läroplanen (2011) påvisar att elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att samspela samt skolans sociala gemenskap belyses. Syftet med vår studie är därför att ur ett sociokulturellt perspektiv, titta på hur samspel kan ta sig uttryck i undervisningen samt se vilka möjligheter och begränsningar eleverna kan möta i samspelet.  Denna kvalitativa studie är genomförd i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Observationer är gjorda i undervisningssituationer på träningsskolan som därefter följts upp med intervjuer av undervisande lärare. Resultatet i denna studie visar att det finns en mängd kategorier av sätt samspel kan ta sig uttryck på. Det varierar dock hur mycket samspel som förekommer i undervisningen och hur det skapas förutsättningar för samspel samt hur det samspel som uppstår tas tillvara. Möjligheterna och begränsningarna för samspel variera stort. Vår slutsats är att den viktigaste faktorn för ett lyckat samspel mellan eleverna är lärarens inställning till samspelets möjligheter och hur läraren skapar tillfällen för samspel, samt tar till vara på de tillfällen som uppstår. Denna studies resultat skiljer sig i viss mån från det som tidigare forskning påvisat, vilket kan bero på en mängd faktorer, bland annat att vi endast deltagit i verksamheten en väldigt begränsad tid samt att deltagandet byggde på ett bekvämlighetsurval på frivillig basis. I framtiden vore det intressant att se större och mer omfattande studier kring samspel för elever på träningsskolan.

The focus of this study is on how active educators in prescholls look on the use of picture books in the development of the youngest children, and how the educators are using the picture book actively in the operation. The purpose of this study is to find out how active educators is using the picture book in their work with language development with the youngest children. The method that was used in this study was qualitative interviews, more specific semistructured interviews. This method was used because I wanted to have base questions but also be able to ask follow up questions. An other reason for qualitative interviews was to find out the educators thougts about the use of the picture books. The result will be looked at from a sociocultural perspective. The result of the study shows that active educators have a positive view on the use of picture books in the youngest childrens language development, and that the picture books are used in different ways.

No description available.

Att arbeta med geometri på ett varierat sätt där kommunikation är i fokus ger eleverna möjligheter att befästa sina kunskaper på ett djupare plan. En studie som har gjorts på två skolor i Sverige där syftet var att undersöka hur elever kommunicerar och använder sig av geometriska begrepp. Syftet växte fram utifrån tidigare forskning, internationella rapporter samt egna erfarenheter kring geometri från verksamheten. Genom en planering som var utformad utifrån trollbrev gavs eleverna möjligheter att kommunicera i olika situationer som ljud- och videoinspelats och synliggörs i vårt resultat. Genom insamlad empiri analyserades materialet och därefter skrevs vårt resultat fram med utgångspunkt i rubriceringar som var förbestämda kategorier: muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation samt estetisk kommunikation. Resultatet av vår studie visar bland annat på att elever uttrycker sina kunskaper på olika sätt i olika kommunikationsmoment. Vi vill genom denna studie belysa vikten av att varierande kommunikationssätt fördjupar elevernas begreppsförmåga.

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.