Spelling suggestions: "subject:"sociokulturella.""
1 |
Delaktighet och utanförskap i förskolan : "Då kände jag mig utanför, det kändes hopplöst och trist"Hempele, Kristina January 2015 (has links)
Syftet med undersökningen var att belysa varför barn anses hamna i utanförskap i förskolan. Ett annat syfte var att undersöka vilka möjligheter och hinder pedagoger upplever när det gäller att arbeta för alla barns delaktighet och lärande i förskolan. Forskningsfrågorna som undersökts har varit: Vad är orsaken till att barn kan hamna i utanförskap enligt pedagoger? Hur ges barn förutsättningar för delaktighet och lärande i verksamheten? Vilka möjligheter och hinder finns i förskolan för att barn ska få det stöd de behöver för att bli delaktiga i leken? Hur beskriver barn utanförskap och delaktighet? Undersökningen har genomförts på en kommunal förskola med en etnografisk ansats. Metoden har utgått från fältstudier, kvalitativa intervjuer och en dokumentstudie. Resultatet visar att stora barngrupper och brist på tid kan orsaka att pedagoger inte kan stödja barn i lek på det sätt de önskar. Barnen anser det mycket viktigt att alla ska få vara med i lek. En slutsats som kan dras är att förutsättningar för lek i verksamheten kan förhindra känslan av utanförskap hos barnen.
|
2 |
Den varierade andraspråksinlärningen : En kvalitativ intervjustudieCampbell, Sofia January 2012 (has links)
Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv. Arbetets syfte är att få en inblick i ett antal utvalda elevers relation till det svenska språket utanför skolan för att sedan koppla ihop det med deras språkutveckling. En ytterligare aspekt av detta blir hur pedagogers undervisning kan byggas upp så att elevernas varierande språkutveckling kan tillgodoses på bästa sätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie. De intervjuade är åtta elever på en högstadieskola som alla har svenska som sitt andraspråk. Elevernas tid i Sverige skiljer sig åt och likaså deras förstaspråk. Ett huvudresultat är att de sociala praktiker som eleverna ingår i utanför skolan spelar en markant roll i hur de lär sig sitt andraspråk. Språkinlärningen är varierad och går inte att förutspå utan det är många olika faktorer som spelar in. Det visar sig också att pedagoger bör skilja mellan ankomstålder och inlärningstid när de bedömer elevernas språkliga nivå och vid eventuell gruppering av undervisningsgrupper.
|
3 |
"Asså, ute i naturen är det skönt att bara vara" : En kvalitativ studie om ungdomar och friluftsliv / 'Asså, out in nature, it is nice to just be' : A qualitative study of youth and friluftslivNordin, Ida, Zakariasson, Mari January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frågeställningarna är: Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framträder hos elever i skolor som ligger nära respektive längre bort från naturen? Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv? Vilken typ av friluftsliv utövar elever i årskurs 9? I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrån ett skolperspektiv. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i årskurs 9 har intervjuats på två olika skolor, tre elever på en förortsskola och tre elever på en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrån skolornas geografiska läge samt den socioekonomiska statusen i området. Eleverna lottades fram bland de elever som frivilligt kunde tänka sig att delta i studien. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande påverkade utformningen av intervjuguiden och kom också att bilda ett teoretiskt ramverk för analys och tolkning av data. Resultat Samtliga elever hade varit ute i naturen som små, oftast tillsammans med familjen. Eleverna uppfattar naturupplevelser som något positivt, även om innerstadseleverna helst utövar friluftsliv under en kortare tidsperiod. Deltagarna i studien definierar friluftsliv som att det handlar om ”att bara vara” i naturen en längre period. Respondenterna utövar enkelt friluftsliv och två av dem utövar även avancerat friluftsliv. För respondenterna är det sociala närverksbyggandet viktigt vid utövande av friluftsliv. Alla elever utom en vill ha mer friluftsliv i skolan i form av "att bara vara" i naturen utan krav på prestation. Eleverna är osäkra på syftet med att ha friluftsliv i skolan. Slutsats Utifrån Säljös teori om ett sociokulturellt perspektiv på lärande antyder vår studie att de elever som utövat friluftsliv under barndomen har fått med sig resurser att kunna orientera sig mot att utöva friluftsliv i tonåren. Närhet till naturen påverkar de erfarenheter och mängden erfarenheter av friluftsliv som eleverna har. Närheten påverkar också vilken typ av friluftsliv som eleverna uppfattar som lockande att utöva på fritiden. Naturmöte och naturvistelse är vanligare än ett utövande av friluftsliv. Eleverna utövar främst ett enkelt friluftsliv och uppfattar naturupplevelser som något positivt och rofullt. Den sammantagna uppfattningen om vad friluftsliv representerar är att det handlar om: ”att bara vara” i naturen under en längre tid. Eleverna förstår inte varför de har friluftsliv i skolan. Detta indikerar att lärare bör bli bättre på att förmedla syftet med friluftsliv. / Abstract Aim The overall aim of this study has been to investigate students' perception and experience of friluftsliv. The more specific questions are: What perceived experiences of friluftsliv emerges among students in schools close and further away from nature? How do young people define friluftsliv and how do they describe their relationship to friluftsliv? What type of friluftsliv do students in grade 9 exert? In the end of the study the results are discussed from a school perspective. Method We conducted a qualitative study using interviews as a method. Six students in grade nine were interviewed at two different schools, three students at a suburban school and three students at an inner city school. The schools were chosen strategically based on the schools’ geographical location and the socioeconomic status of the area. The students were randomly chosen among those students who were willing to participate in the study. A socio-cultural perspective influenced the design of the interview guide, and also came to form the theoretical framework for the analysis and interpretation of the data. Results All students had been out in the nature during their childhood, mostly with the family. The students see nature as something positive, even though the inner-city students only want to exert friluftsliv for a shorter time. Participants in the study define friluftsliv as "just being" in nature a longer period. The respondents exert simple friluftsliv and two of them also exert advanced friluftsliv. For the respondents, the social network construction is important when exerting friluftsliv.All students except one want to execute more friluftsliv in the school in terms of just being in nature without the demand to perform. The students are unsure of the purpose of having friluftsliv in school. Conclusions Based on Säljös theory of the socio-cultural perspective on learning, our study indicates that the students who exerted friluftsliv during childhood have resources that make them able to orient themselves towards friluftsliv in their teens. Proximity to nature affects the experience and the amount of experience of friluftsliv that the students have. The proximity also affects the type of friluftsliv that students perceive as attractive to practice at leisure time. Meeting with nature (Naturmöten) and the being in nature (naturvistelse) is more common than to exert friluftsliv. When exerting friluftsliv they primarily practice simple friluftsliv and perceive nature as something positive and peaceful. The overall perception of what friluftsliv represents is that it's about "just being" in nature for a longer time. Students do not understand why they have friluftsliv at school. The teachers need to be better at communicating the purpose of friluftsliv.
|
4 |
Att främja kommunikation och interaktion i förskolan - utifrån ett sociokulturellt perspektiv : En observationsstudie om kommunikationen i förskolanAndersson, Per January 2011 (has links)
Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien. Studiens resultat visar på vikten av ett socialt samspel mellan pedagoger och barn, där barnen behöver vägledning i deras fria lek och lärande. Studien belyser också vikten av en väl fungerande pedagogisk miljö kring barnen, där kulturella redskap och tillgång till material är kopplat till de sociala kunskaper barnen uppvisar.
|
5 |
Läsförståelsearbete : Tre lärares syn på läsförståelse och dess undervisningJonsson, Therese January 2014 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka tankar tre lärare har kring läsförståelseundervisning samt se hur de undervisar i läsförståelse. Dessa lärare arbetar i årskurs två respektive årskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och två observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta område då jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmågor i sin läsförståelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att så många elever visade samma tendenser även om de gick på olika skolor i olika kommuner. Denna studie är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv där modellering, kommunikation och stöttning är centrala delar. Vidare har detta kopplats till reciprocal teaching och andra metoder i läsförståelseundervisningen, där reciprocal teaching varit ett viktigt inslag. Informanterna är i skilda åldrar med liknande utbildning och arbetar på två skolor. Två av mina informanter arbetar på en mångkulturell skola i stadsmiljö, och den tredje informanten på en lantligt belägen skola. Resultaten visade att två av informanterna hade liknande tankar kring läsförståelse där egna erfarenheter och läsning mellan raderna var tydliga inslag. Den tredje skiljde sig åt då hon var mer påläst inom ämnet. Hon arbetar utifrån beprövade metoder som poängterar kommunikation, stöttning och modellering inom ramen för undervisningen. Det var också denne informant som skiljde sig i tillvägagångssätt i undervisningen, då hon arbetar med utveckling av läsförståelsestrategierna. Jämförelsevis med de andra två informanterna som arbetar mer med en kontroll av elevernas läsförståelse istället för att utveckla den.
|
6 |
Måltidspegagogik i förskolan : En kvalitativ studie om pedagogers upplevelers av den pedagogiska måltiden i förskolan / Meal pedagogy in preschool : A qualitatie study of teacher's experiences of pedagogic meal in preschoolAndersson, Miranda January 2016 (has links)
This qualitative study focuses to highlight the pedagogues’ experience of the pedagogic meals in preschool. In the study has six pedagogues from three different departments/preschool been interviewed. The interviews were recorded, transcribed and analyzed and then categorized. This study is based on socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction with others and language is seen as a mediating tool. The result of this study reveals that the pedagogues believe meals to be important for the children’s social skills. Furthermore, many learning situations occurs at mealtime and it is important that the pedagogues are good role models during the meals. The environment during the meals differs a lot, however nice and quiet sought during the meals. In the result, it appears that all pedagogues see meals as a pedagogic situation, although special educations before the meals are never planned. It is found that even the children have the opportunity to steer the conversation during the meals and take food by themselves. The pedagogues also consider the learning of math and language develops through the conversation during the meals.
|
7 |
Hur individer formas i samspel med andra genom kommunikation och dess påverkan på arbetsglädjenAnttila, Tim January 2014 (has links)
Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.
|
8 |
Lärplattan i grundsärskolans matematikundervisning : En studie om hur pedagoger använder lärplattan och vad de ser för möjligheter och hinder med användandet.Larsson, Anki, Sunesson, Sofie January 2016 (has links)
Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.
|
9 |
Årstidsmattan : Utvecklingsarbete av ett pedagogiskt material för barn i förskola och förskoleklass.Dahlberg, Jenny January 2016 (has links)
Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.
|
10 |
Flanörromanen vid sekelskifte-och millennieskifte : En jämförande studieEng, Ann-Christine January 2009 (has links)
<p>Johan Klings debutroman <em>Människor helt utan betydelse </em>har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman <em>Förvillelser</em>, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara. Mitt syfte med uppsatsen har därför varit att göra en komparativ uppsats där jag noggrant har läst de båda romanerna. Jag har också gjort en narratologisk jämförelse av de båda texterna. För att få en bra underbyggnad har jag läst in mig på tidigare forskning om flanörromaner och böcker om litteraturanalys. Jag har också tagit del av tidningsartiklar som berör framförallt Klings roman. Denna undersökning visar på att det finns vissa likheter mellan böckerna, men att det är väldigt mycket som skiljer dem åt, dels narratologiskt, dels de samhällen de båda flanörerna verkar i. Det skiljer trots allt 100 år mellan dem. Undersökningen har lett fram till att millennieflanörens ångestfyllda vandring på stadens gator inte nämnvärt kan jämföras med den levnadsglade och nyfikne sekelskiftesflanören. De ingående miljöbeskrivningar som Söderberg gör är i Klings bok till stor del utbytta mot huvudkaraktärens noggranna beskrivning av de människor han träffar. Deras historia bakåt och vilket slags människor de är idag.</p>
|
Page generated in 0.0511 seconds