Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.

Magisterexamen 2007

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd. Denna förståelse bygger på barnens erfarenheter, såväl direkta som indirekta. Genom den praktiska verksamheten har barnen även tillägnat sig en typ av handlingskompetens som visar sig i deras förmåga att klä sig efter väderleken. Lärarna i förskolan anser att begreppen är viktiga. Den undervisning som sker handlar främst om att ge barnen upplevelser av väder och årstider. / Pre-school Children's Comprehension of the Concepts of Weather and Seasons

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. -                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? -                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? -                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass. Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det. / This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students. Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.

<p>Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.</p><p>Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det.</p> / <p>This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students.</p><p>Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.</p>

Studiens syfte är att undersöka hur dans kan användas som uttrycksform av barn i förskolan. Det fokus som studien har är barns upplevelser av årstider, hur barnen gestaltar och kommunicerar dessa via dansen. För att genomföra studien och möjliggöra att få svar på forskningsfrågorna utformades ett mindre dansprojekt tillsammans med en barngrupp där jag gick in i rollen som förskollärare. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och de data som har samlats in baseras på deltagande observation, videoobservation och ljudinspelning. Resultatet visar att barnen gestaltar och kommunicerar sina upplevelser av årstider utifrån personliga erfarenheter. De använder kroppens rörelser till att gestalta olika naturfenomen för respektive årstid och dansar årstidstypiska lekar, detta då leken kan ses som en stor del av barns livsvärld.

No description available.

The collaborative thesis with the Swedish Geotechnical Institute (SGI) investigates seasonal PFAS contamination spreading near Örnsköldsvik airport, where AFFF was used during fire drills from 1993 to 2008. Data analysis of 11 PFAS concentrations from November 2022 to October 2023 utilized scatterplots and time series graphs. In ArcMap, concentrations were interpolated to predict spatial spreading across four seasons. Geologically, the area features an upper aquifer confined by a clay layer, potentially with a lower aquifer. High PFAS concentrations in the upper aquifer occur during spring and autumn, except for PFHxA and PFBA, peaking in winter. Contamination primarily extends towards Varmyrän, with unexpected spread towards Bromyrän and the northeast area to the fire drill site. Significant spatial changes occur from winter to spring, and certain short-chain PFAS behave similarly in time and space. Limited data for the lower aquifer allowed analysis only during summer and autumn, revealing major spatial changes concentrated in the north of the fire drill area. In both layers, PFOS, PFHxS, and PFHxA present the highest concentration. Various factors influence PFAS movement, including groundwater levels, soil types, and precipitation, with seasonal groundwater data lacking. PFOS and PFHxS move towards Varmyrän within approximately 30 days, with additional movement towards the airport. Percolation from the upper to the lower aquifer could take around six months, with data limitations for winter and spring in the lower aquifer. Kriging is sensitive to point quantity, and normalization complicates absolute value comparisons from interpolations. This study highlights the need for comprehensive data collection, alternative methodologies for studying PFAS seasonal changes, and improved data visualization techniques to enhance understanding of PFAS dynamics in the groundwater. / Samarbetet med Statens geotekniska institut (SGI) undersöker säsongsbunden PFAS-föroreningsspridning nära Örnsköldsviks flygplats, där AFFF användes under brandövningar från 1993 till 2008. Dataanalys av 11 PFAS-koncentrationer från november 2022 till oktober 2023 använde scattergraphs och tidsseriediagram. . I ArcMap interpolerades koncentrationer för att förutsäga rumslig spridning över fyra årstider. Geologiskt har området en övre akvifär som är begränsad av ett lerlager, potentiellt med en lägre akvifär. Höga PFAS-koncentrationer i den övre akvifären förekommer under våren och hösten, förutom PFHxA och PFBA, som toppar på vintern. Föroreningarna sträcker sig i första hand mot Varmyrän, med oväntad spridning mot Bromyrän och det nordöstra området till brandövningsplatsen. Betydande rumsliga förändringar sker från vinter till vår, och vissa kortkedjiga PFAS uppträder på liknande sätt i tid och rum. Begränsade data för den nedre akvifären möjliggjorde analys endast under sommaren och hösten, vilket avslöjade stora rumsliga förändringar koncentrerade till norra delen av brandövningsområdet. I båda skikten har PFOS, PFHxS och PFHxA den högsta koncentrationen. Olika faktorer påverkar PFAS-rörelsen, inklusive grundvattennivåer, jordtyper och nederbörd, med säsongsbetonade grundvattendata saknas. PFOS och PFHxS rör sig mot Varmyrän inom cirka 30 dagar, med ytterligare förflyttning mot flygplatsen. Perkolering från den övre till den nedre akvifären kan ta cirka sex månader, med databegränsningar för vinter och vår i den nedre akvifären. Kriging är känsligt för punktkvantitet, och normalisering komplicerar absolutvärdesjämförelser från interpolationer. Denna studie belyser behovet av omfattande datainsamling, alternativa metoder för att studera PFAS säsongsförändringar och förbättrade datavisualiseringstekniker för att öka förståelsen för PFAS-dynamiken i grundvattnet.

Sammanfattning De flesta barn fängslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det är ett mycket intressant ämne. Fokusgruppen har varit elever i årskurs 4-6 och efter några större bortfall var det slutligen elever ifrån 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara på en enkät där eleverna i både text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol–jord–månsystemet samverkade och rörde sig i förhållande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de såg på orsaken till årstider samt varför vi har dag och natt. De två pedagogerna som undervisade klasserna fick svara på några frågor om hur de såg på undervisningen om astronomi, om den undervisningsmetod de använde sig av och på elevernas lärande och förståelse för ämnet astronomi.    I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare år med andra barn ifrån olika länder. Några av de missuppfattningar som fanns hos eleverna i denna undersökning var bland annat att jorden var mittpunkten, något som en femtedel av eleverna visade. Att sol och måne låg i samma omloppsbana runt jorden, årstiderna orsakas av att avståndet till solen förändras och att dag/natt beror på jordens omloppsbana runt solen var några andra missuppfattningar som rådde bland eleverna. Användandet av konkret material och 3D-modeller i undervisningen om rymden tycks vara en viktig del för elevernas förståelse av området.   Nyckelord: undervisning om rymden – astronomiska missförstånd – årstider – dag/natt – omloppsbanor i sol–jord–månsystemet / Abstract Most children find astronomy an interesting subject and usually show an interest during lessons about the subject. The focus group in this paper is Swedish students in school year 4-6. In total there were 94 students from eight classes who answered the survey with simple drawings and explanations about for example how they thought the objects Sun–Earth–Moon orbit each other, which object they placed as the center in this system, what causes season and the reason behind day and night. Two teachers whom educate the students answered some questions about their teaching method, their thoughts about the subject in question and the students learning and understanding of astronomy.   In the study that are presented in this paper the same types of astronomical misconceptions can be seen amongst these students, that has been shown in similar studies of children all over the world. 20 % of the children in this study showed an earth centered Sun–Earth–Moon system. Other misconceptions that were shown was: the sun and the moon shares the same orbit around the earth, that the seasons are caused by the distance to the sun changing and that day and night happens because the earth orbits the sun. The use of concrete material and 3D-models in the education seemed to be important for the students understanding of the subject.   Keywords: Astronomy education – astronomy misconceptions – seasons – day/night – Celestial Motion in the Sun–Earth–Moon system