• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 49
  • Tagged with
  • 49
  • 49
  • 46
  • 45
  • 37
  • 36
  • 31
  • 29
  • 24
  • 18
  • 17
  • 17
  • 13
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Delaktighetens mångtydighet : En begreppsanalys

Elofsson, Kieron, Sandin, Ida January 2018 (has links)
Bakgrund: Begreppet delaktighet saknar en entydig definition. Trots detta har sjuksköterskor i Sverige en skyldighet enligt lag att arbeta för att göra sina patienter delaktiga. Betydelsen av vad delaktighet innebär är inte klarlagd och därför kan det uppstå problem i arbetet för delaktighet. Syfte: Syftet är att förtydliga innebörden av begreppet delaktighet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Metod: Begreppsanalys i åtta steg enligt vårdforskarna Walker och Avant. Resultat: Begreppets fem attribut är; aktiv medverkan, bekräftelse, information, kommunikation och partnerskap. Alla attribut måste uppfyllas för att delaktighet ska införlivas. Slutsats: Delaktighet är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att uppnå. Det krävs arbete för att skapa möjligheter för att alla delaktighetens attribut ska uppfyllas. / Background: The concept of participation lacks a clear definition. Nevertheless, nurses in Sweden have an obligation under law to work to make their patients participate. The significance of what participation implies is not cleared and therefore problems may arise in the work for participation. Aim: The purpose is to clarify the meaning of the concept of participation from a health science perspective. Method: Concept analysis in eight steps according to care researchers Walker and Avant. Results: The term's five attributes are; active participation, confirmation, information, communication and partnership. All of which must be met in order for participation to be incorporated. Conclusion: Participation is a subjective experience that can be difficult to achieve. Work is required to create opportunities for all attributes to be met.
32

Psykisk ohälsa i somatisk vård : Litteraturöversik ur sjuksköterskeperspektiv

Olsson, Susanne, Svanelöv, Heidi January 2017 (has links)
No description available.
33

Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende - En litteraturöversikt / Factors of importance for the nursing care of patients with suicidal behavior -A literature review

Ellaso, Marion, Näs, Kristina January 2020 (has links)
Bakgrund: Cirka 800 000 människor globalt avlider i suicid varje år. Den vanligaste orsaken utöver somatiska sjukdomar till dödsfall i Sverige är suicid. Patienter med suicidalt beteende förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvård och det förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvård har kunskap att kunna identifiera riskfaktorer hos patienter med suicidalt beteende då många patienter har haft kontakt med hälso- och sjukvården nyligen innan de begått suicid.   Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med suicidalt beteende inom somatisk sjukvård.  Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.    Resultat: Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende beskrivs genom kategorierna organisation- och arbetsmiljö, inställning hos sjuksköterskan och kunskap- och kompetens. Kategorierna består även av tillhörande subkategorier.   Konklusion: Sjuksköterskor behöver utbildning kring suicid för att kunna ge en god och säker vård till patienter med suicidalt beteende. Organisation och ledning bör se till att arbetsmiljön är god, att rutiner och riktlinjer för hantering av patienter med suicidalt beteende finns samt att sjuksköterskans kompetens uppfyller de krav som finns för att möta patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor har även ett ansvar att aktivt utvärdera sin kunskap och rätt att efterfråga utbildning om den brister. / Background: Worldwide, approximately 800,000 people die due to suicide every year. The most common cause of deaths besides chronical somatic diseases in Sweden is suicide. Patients with suicidal behavior occur in all aspects of health care why prevention work is of great importance. It is important that everyone in health care has the knowledge to be able to identify risk factors of patients with suicidal behavior as many patients have had contact with health care prior to the suicide.  Aim: To describe factors of importance for the nurse’s nursing care of patients with suicidal behavior in somatic healthcare.  Method: A literature review in which seventeen scientific articles with both quantitative and qualitative design was included in the result.  Results: Factors of importance for the nurse`s nursing care of patients with suicidal behavior are described by the categories: organizational and work environment, perceptions of the nurse and knowledge and competence. The categories also consist of associated subcategories.  Conclusion: Nurses need education in suicide to provide good and safe care for patients with suicidal behavior. Organization and management should ensure that the work environment is good, that routines and guidelines for managing patients with suicidal behavior are in place and that the knowledge and competence of the nurse fulfil existing requirements to meet patients with suicidal behavior. Nurses also have a responsibility to actively evaluate their own knowledge and the right to require further education if its lacking.
34

Upplevelser av bemötande inom somatisk vård hos personer med psykisk ohälsa : Litteraturöversikt

Eggen, Kristin, Sjöstrand, Klara January 2021 (has links)
Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.
35

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom somatiska vården : En beskrivande litteraturstudie

Oida, Nouella, Westberg, Lisa January 2020 (has links)
Bakgrund: Patienter med bakomliggande substansberoende är en av alla patientkategorier som sjuksköterskor inom den somatiska vården får möta. Patienter med bakomliggande substansberoende upplevde ofta fördomar, förutfattade meningar och ett föråldrat synsätt gentemot substansberoendet och dem själva som individer i deras möte med sjuksköterskor. Tidigare forskning visade att patienter med bakomliggande substansberoende kände att de var stigmatiserade samt att dem fått ett dåligt bemötande när dem sökt vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom den somatiska vården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Sökningen av artiklar gjordes i databasen PubMed. Resultatet inkluderades av tio vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades på ett antal negativa sätt i sina interaktioner med substansberoende patienter såsom hot, våld, misstro, frustrationer samt ökad arbetsbelastning. Den bakomliggande sjukdomsbilden var komplicerad hos dessa patienter och resultatet visade på en stor kunskapsbrist vad gällde att vårda patienter med substansberoende men samtidigt efterlyste sjuksköterskor mer utbildning och kunskap inom området substansberoende. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde hot, våld, misstro, frustration och ökad arbetsbelastning när de vårdade patienter med bakomliggande substansberoende. Sjuksköterskor saknade också kunskap för att i bästa mån kunna förse en god omvårdnad men samtidigt har en efterfrågan från sjuksköterskor gällande mer kunskap och vidareutbildning inom området substansberoende konstaterats.
36

Att vårda patienter med drogmissbruk : Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder - litteraturöversikt / To care for patients with drug abuse : Nurses and nursing students experiences and attitudes – a literature review

Jonsson, Paula, Johansson, Jennifer January 2022 (has links)
Bakgrund: Användningen av droger har under de senaste åren ökat. Förutom olika följdsjukdomar så kan intaget av droger även vara direkt dödligt. Drogmissbrukare är utsatta för stigmatisering av sjukvårdspersonal och övriga samhället.  I sjuksköterskans yrkesroll är det viktigt med ett respektfullt bemötande och att kunna ge individanpassad vård.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva allmänsjuksköterskornas och sjuksköterskestudenters upplevelser av och attityder till att vårda patienter med drogmissbruk inom den somatiska vården.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fem steg och tolv artiklar användes till resultatet. Resultat: Huvudkategorierna var “stöd och utbildning för att stärka vårdandet” samt “utmaningar med att ge vård”. Underkategorierna beskriver upplevelser och attityder som var vanligt förekommande i vårdsammanhanget.   Slutsats: I vårdsammanhanget var kunskapsluckor, negativa attityder och otillräckligt stöd vanligt förekommande. Många upplevde ett professionellt misslyckande och maktlöshet i relation till att vårda patienten. Samtidigt upplevde många av sjuksköterskorna att det blev lättare ju mer erfarenhet de fick samt att riktlinjer och stöd från verksamheterna var viktigt. / Background: During recent years there has been an increase of drug use. Except different consequential diseases, drugs can be fatal. Drug abusers are exposed to stigma from healthcare staff and from society. It is important for nurses to have a respectful approach and give individualized care.  Aim: The aim of this literature review is to describe the experiences and attitudes of general nurses and nursing students to provide care for drug abusers in the somatic facility.  Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The data analysis was performed according to Fribergs five steps, and twelve articles were used for the result. Results: The main categories that were found were “knowledge and education to provide a better care” and “challenges of providing care”. The under categories describe experiences and attitudes that were common in the care context.  Conclusion: Gaps in knowledge, negative attitudes and insufficient support were common in the care context. Many nurses experienced a professional failure and powerlessness when providing care for the patients. At the same time many nurses experienced that it was easier to provide care when gaining more knowledge. It was also important for the nurses to receive support from their workplace and to have distinct guidelines
37

Hur sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen påverkar omvårdnadskvaliteten : En litteraturstudie / How Nurses Experience Stress at the Workplace Affects Quality of Nursing Care : A literature review

Svensson, Malin, Kontrimaviciute, Stephanie January 2021 (has links)
Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är något som blir vanligare för varje år inom sjuksköterskeyrket. Det är känt att stress har en fysiologisk och psykologisk påverkan på människor. Stress kan delas upp i två delar: stressorer och stressresponser. Sjuksköterskor kan känna av stressrelaterade symtom på grund av stressorer som: störande moment, personalbrist och arbetsbelastning. Sjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är omvårdnad och den arbetsrelaterade stressen kan i sin tur ha en effekt på omvårdnadsarbetet. Att ha en kunskap över hur omvårdnaden påverkas är behövs för att utföra ett gott omvårdnadsarbete. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen påverkar omvårdnadskvaliteten.Metod: En litteraturstudie som utfördes med kvalitativ ansats för att förstå olika upplevelser av valt fenomen. Efter att en utförlig urvalprocess skett så kvalitetsgranskades de artiklar som var hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att senare analyseras i fem steg. Resultat: Det visade sig att stress på arbetsplatsen hade en påverkan på omvårdnadskvaliteten och i analysen av resultatet fastställdes fem teman: Arbetsbelastning, Hjälpmedel och utrustning, Samverkan inom vården, Sjuksköterskors kompetens samt Arbetsledningen. Tillsammans med tre subteman: Tidspress, Personalbrist och Patienter och anhöriga.Konklusion: Omvårdnaden påverkades av stress på arbetsplatsen samt relaterades till de fem redovisade teman. Den mest omtalade infallsvinkeln var arbetsbelastning som i sin tur påverkades av andra inkluderade teman. Det visades även att sjuksköterskors upplevda stress påverkade omvårdnadskvaliteten, dock beskrevs det eventuella lösningar som bidrog till bättre omvårdnad. / Background: Work-related stress is becoming more common for every year within the nurse profession. It is known that stress has physiological and psychological effects on people. Stress can be divided into two parts: stressors and stress responses. Nurses can experience the stress related symptoms because of stressors as: disturbing elements, shortage in staff and workload. Nurses main task is patient care and the work-related stress can have an effect on nursing. Knowledge of how nursing is affected is needed in order to perform good nursing work. Aim: To describe how nurses experience that stress at the workplace affects the quality of nursing care.Method: A literature review was done with a qualitative design to get a deeper understanding of experiences surrounding the chosen phenomenon. A detailed sampling process was conducted. The articles found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO were reviewed to address a level of quality and then analyzed in five steps. Results: It was shown that work-related stress had a certain impact on the quality of nursing care and in the analysis of the results five themes were assessed: Workload, Instruments and equipment, Interplay within care, Nurses competence and Work management. Together with three subthemes: Time pressure, Staff shortage and Patients and next of kins. Conclusion: Nursing care was impacted by stress at the workplace which related to the five presented themes. The main approach was workload, which was also linked to the other included themes. It was also shown that nurses experience of stress impacted the quality of nursing care, although it was described that there were possible solutions that contributed to better care.
38

Hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär : en litteraturöversikt / How persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues : a literature overview

Eliasson, Lina, Giding, Sofia January 2023 (has links)
Bakgrund   Nära en miljard människor i världen hade år 2019 ett psykiatriskt tillstånd. Detta inkluderade psykiska sjukdomar där depressiva syndrom och ångestsyndrom var vanligast, medan schizofreni var minst vanligt. Psykisk ohälsa inklusive psykiska sjukdomar medför stora ekonomiska samhällskostnader såväl som individuellt lidande. Somatiska sjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar har hög prevalens hos personer med psykisk sjukdom. Dessutom är överdödligheten av naturliga orsaker hög för denna patientgrupp, som därtill är stigmatiserad i samhället. Därmed kan dessa personers upplevelse av den somatiska vården och bemötandet som är en betydande aspekt av vården anses angeläget att studera. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt. Urvalet avgränsades till peer-reviewed vetenskapliga originalartiklar publicerade på engelska under de tio senaste åren. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra kategorier. Den första kategorin Att inte bli tagen på allvar inkluderade att vårdpersonal misstolkade somatiska symtom som psykiska. Den andra kategorin var Att vilja vårdas med ett helhetsperspektiv, där det framkom upplevelser av ett bristande holistiskt synsätt. Den tredje kategorin var Att vilja involveras i sin vård, och den inkluderade upplevelser av bristande information, delaktighet och tillit. Den sista kategorin var Positiva och negativa attityder från vårdpersonal, som handlade om varierande upplevelser av vårdpersonalens attityder i bemötandet.  Slutsats Resultatet visade främst på upplevelser som hindrade, men även upplevelser som främjade god somatisk vård. De beskrivna upplevelserna kan bidra till förbättrat bemötande samt ökad förståelse för patientgruppens perspektiv. Det behövs ytterligare forskning om bemötande och kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med psykisk sjukdom, samt hur förbättringar kan implementeras i vården. / Background Globally, nearly one billion people had a mental disorder in 2019. This included mental illnesses of which depressive and anxiety syndromes were most common, while schizophrenia was least common. Mental ill health including mental illnesses cause significant economic societal costs, as well as suffering for the affected individual. Somatic illnesses, especially cardiovascular diseases, have a high prevalence for people with mental illness. Additionally, the excess mortality from natural causes is high for these patients who are also subject to social stigmatization. Thus, these patients’ experiences of somatic care and the interaction with healthcare professionals, which is an important part of healthcare, can be seen as an important topic of study. Aim The aim was to describe how persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues. Method A non systematic literature review was carried out to fulfill the aim of the study. The sample was limited to peer reviewed scientific original articles published in English during the previous ten years. Data collection was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. Fifteen articles were included and quality checked. The findings were compiled using an integrated data analysis. Results The results were presented under four categories. The first category Not being taken seriously included experiences of health professionals misinterpreting somatic symptoms as psychological. The second category was Wanting holistic care, which included experiences of lacking holistic care. The third category was Wanting to be included which included experiences of lacking information, participation in care, and trust. The last category was Positive and negative attitudes from health professionals which included experiences of varying attitudes from healthcare professionals. Conclusions The results mainly showed experiences that hindered, but also experiences that facilitated satisfactory somatic care. The experiences described have potential to contribute to improved interaction with and understanding of patients with mental illness. Additional research is needed on the topic of communication and interaction between healthcare professionals and persons with mental illness, as well as on how improvements can be implemented in healthcare.
39

Sjuksköterskan och den sexuellt våldsutsatta kvinnan : en litteraturöversikt med kvalitativ design / The nurse and the sexually abused woman : a literature review with a qualitative design

Gustafsson, Lina, Jöneros, Sara January 2023 (has links)
Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem vilka får konsekvenser både för samhället i stort samt hos kvinnan. Hälsokonsekvenser hos kvinnan kan uppträda som fysiska skador men även som emotionella konsekvenser i form av depression. Bristande kunskaper kring sexuellt våld har uppmärksammats hos sjuksköterskor vilket gav motiv till litteraturöversikten. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet gällande omvårdnad av sexuellt våldsutsatta kvinnor inom den somatiska vården.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningar utfördes i Cinahl, Medline och Psycinfo. Litteraturöversikten inkluderade 12 primärartiklar med ursprung från Amerika, Sverige och Australien. Resultat: Huvudkategorierna som framtogs var Erfarenheter gällande patientnära arbete mellan sjuksköterskor och sexuellt våldsutsatta kvinnor samt Erfarenheter gällande omkringliggande omständigheter som påverkar omvårdnaden av sexuellt våldsutsatta kvinnor. Vidare framtogs sex underkategorier. Slutsats: Resultatet ger samhället en förståelse för sjuksköterskors erfarenhet av arbetet med sexuellt våldsutsatta kvinnor samt vilka hinder som finns för att erbjuda dessa kvinnor en personcentrerad vård. Ur resultatet noterades ett behov av ytterligare kunskap och rutiner inom sjukvården gällande arbetet med sexuellt våldsutsatta kvinnor. / Background: Sexual violence against women is a public health problem which has consequences for the society and the women. Health consequences for the women can appear as physical injuries but also as emotional consequences in the form of depression. A lack of knowledge about sexual violence has been noticed among nurses, this provided motive for the literature review. Aim: To describe nurses' experience regarding nursing of sexually abused women within somatic health care. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Medline and PsycInfo. The literature review included 12 primary articles originally from the United States, Sweden and Australia. Result: The main categories that were produced were Experiences related to patient care between nurses and sexually abused women and Experiences related to surrounding circumstances that affect the work with sexually abused women. Furthermore, six subcategories were created. Conclusion: The result gives the society an understanding of nurses experience of working with sexually abused women as well as what obstacles there are to offering these women personcentred care. From the results, a need for additional knowledge and routines within the healthcare system regarding work with sexually abused women was noted.
40

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård : en litteraturöversikt / Nurses' experiences of caring for patients with mental illness in somatic care : a literature review

Ekstrand, Moa, Ling, Sandy January 2022 (has links)
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar världen över. Då det är relativt vanligt med somatisk samsjuklighet hos patienter med psykisk ohälsa kommer sjuksköterskor inom den somatiska vården allt oftare möta patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Resultatet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med grund i Fribergs femstegsmodell. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter var att de hade bristande kunskaper inom psykisk ohälsa, vilket resulterade i att de blev begränsade i vårdandet. Sjuksköterskorna önskade förstå patienternas perspektiv, men hade svårt att kommunicera med patienterna. Sjuksköterskornas erfarenheter var att patienter med psykisk ohälsa var mer tidskrävande och att sjuksköterskorna inte hade den tid som krävdes för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Detta gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa ett förtroende hos patienterna. Slutsats: Sjuksköterskors kunskaper om psykisk ohälsa skulle kunna höjas genom mer utbildning på sjuksköterskeprogrammet och inom den somatiska vården. Det är dock inte säkert att det endast är mer utbildning som behövs, utan sjuksköterskor inom somatisk vård kan även behöva mer erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness increases worldwide. As somatic comorbidity is relatively common among patients with mental illness, nurses in somatic care will more often meet patients with mental illness. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: A literature review of qualitative method and inductive design. The result is based on 12 scientific articles which were analyzed based on Friberg’s five-step model. Result: Nurses experienced that they were lacking knowledge about mental illness, which resulted in them being limited in the care of the patients. The nurses wanted to understand the patients’ perspectives but had difficulties communicating with the patients. The nurses’ experiences were that patients with mental illness were more time-consuming and that the nurses did not have the time required to care for patients with mental illness. This made it difficult for the nurses to build trust with the patients. Conclusion: Nurses' knowledge of mental illness could be increased through more education in the nursing program and in the somatic care. However, it is not certain that more education alone is needed, nurses in somatic care may also need more experience in caring for patients with mental illness.

Page generated in 0.1122 seconds