Background: The prevalence of psychiatric diagnoses is increasing in society and nurses in somatic care frequently encounter patients with psychiatric diagnoses in their work. Psychiatric- and somatic multimorbidity is common and the nurse is expected to care with aperson-centered and holistic approach for patients in accordance with established documents and laws. Previous research indicates a stigmatization of these patients in society and by the nurses themselves. Aim: The aim of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric diagnoses in somatic care. Method: A qualitative literature-based study with eight scientific articles were included and analyzed with Friberg´s description of the five-step model. Results: Three main themes were identified with seven additional subthemes. The nurse’s personal challenges: nurses felt fear and anxiety when caring for patients with psychiatric diagnoses with psychiatric and somatic multimorbidity in a somatic care setting because of the lack of knowledge and trust for the patients. Organizational Barriers: inadequate teamwork and collaboration on and between the units made it difficult. Perceptions of patients: stigmatization and preconceptions by the nurses influenced the care of the patients. Conclusion: It indicates that nurses experience uncertainty in caring for patients with psychiatric diagnoses in somatic care. There is a substantial knowledge gap in the field, and further research is needed for nurses to feel more confident working with patients with psychiatric diagnoses in somatic care. / Personer med psykiatriska sjukdomar är ett ökande folkhälsoproblem. I takt med utvecklingen blir det vanligare att patienter med psykiatriska diagnoser även blir somatiskt sjuka. Sjuksköterskor i den somatiska vården möter därmed ofta patienter med psykiatriska diagnoser i deras arbete. Sjuksköterskan ska bemöta, vårda och behandla patienter enligt de styrdokument och lagar som finns, vilket innebär bland annat att vårda patienten utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor brister i omvårdnaden av patienter med psykiatrisk och somatisk samsjuklighet, vilket kan bero på kunskapsbrist, rädsla och organisatoriska barriärer. Syftet med examensarbetet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykiatriska diagnoser inom somatisk vård. En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell för att undersöka sjuksköterskors subjektiva erfarenheter, känslor och tankar. Resultatet delas upp i tre teman: Sjuksköterskans personliga utmaningar, organisatoriska barriärer och stigmatisering. Samtliga teman går hand i hand och påverkar varandra. Sjuksköterskans personliga utmaningar innefattar rädsla, oro, kunskapsbrist och bristande förtroende för patienter med psykiatriska diagnoser. Rädslan visar sig främst då sjuksköterskan känner att de inte har kontroll över situationen. Detta går hand i hand med den kunskapsbrist som sjuksköterskorna vittnar om. Organisatoriska barriärer i form av otillräcklig teamsamverkan är också bidragande faktorer till svårigheter vid vårdande av somatisk och psykiatrisk samsjuklighet. Den stigmatiserande bild som finns i samhället av personer med psykiatriska diagnoser påverkar patientens möte med vården negativt då förutfattade meningar från sjuksköterskan existerar.  Slutsatsen indikerar på att sjuksköterskor upplever stor osäkerhet vid vårdande av patienter med psykiatriska diagnoser inom somatisk vård. Kunskapsluckan inom området är stor och ytterligare forskning behövs för att sjuksköterskor ska bli trygga i att arbeta utifrån problemområdet.

Bakgrund: Det beräknas att 1 av 8 personer globalt lider av psykisk sjukdom, och dessa personer finns även som patienter överallt inom vården. Patienter med psykisk sjukdom (PPS) har en statistiskt högre komorbiditet med somatisk sjukdom. Gemensamt för dessa personer är att de kan uppleva stigmatisering, både av samhället men även inom vården. Negativa attityder och okunskap påverkar dessa patienter och kan leda till dåliga upplevelser av sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans roll är att utifrån de sex kärnkompetenserna arbeta för en så god omvårdnad som möjligt, samt att se till både patientens fysiska och psykiska hälsa. Detta är dock inte alltid fallet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: Tolv vetenskapliga studier inkluderades i litteraturstudien och analyserades med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för datainsamling. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Avsaknad av rätt förutsättningar påverkade mötet negativt, Personliga attityder påverkade mötet och Faktorer som främjade mötet. Faktorer som bristande vårdmiljö, attityder, och brist på tid och kompetens påverkade mötet negativt. Faktorer som främjade mötet var bland annat stöd från kollegor och chefer, och att kunna bygga en allians med patienten. Konklusion: Utifrån resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever olika hinder i mötet med dessa patienter. Det finns ett behov för förbättringar i mötet med PPS. För att lyckas med detta krävs mer utbildning, kompetensutveckling, stöd, och bättre förutsättningar rent arbetsmiljömässigt. / Background: It is estimated that 1 in 8 people globally suffer from mental illness, and these people are also present as patients throughout the entire healthcare system. Patients with mental illness (PMI) have a higher level of comorbidity with somatic illness. It is common for these patients to experience stigmatization, from society, but also in the healthcare system. Negative attitudes and ignorance affect these patients and can lead to bad experiences with healthcare personnel. The nurse’s role is to strive to provide as good care as possible, based on the six core competencies, and to see to both the patient's physical and psychological health. However, this is not always the case. Aim: The aim of this literature review is to explore nurses’ experiences of meeting patients with mental illness in somatic care. Method: Twelve scientific articles were included in the study and analysed using a qualitative method. The databases used for gathering data were Cinahl, PsycInfo and PubMed. All of the articles were reviewed for quality. Results: The analysis resulted in three main categories and eight sub-categories. The main categories were Lack of the right conditions affected the meeting negatively, Personal attitudes affected the meeting and Factors that supported the meeting. Elements such as a lacking care environment, attitudes, and a lack of time and competence influenced the meeting negatively. Elements that affected the meeting positively included support from colleagues and managers, and being able to form an alliance with the patient. Conclusion: Based on the findings, nurses experienced different obstacles that affect the meeting with these patients. There is a need for improvement in the meeting with PMI. To achieve this improvement, there is a need for more education, competence development, support, and better working conditions.

Bakgrund: Samsjuklighet förekommer ofta hos personer med psykisk sjukdom. Det är vanligt att de behöver hjälp inom den somatiska vården. Trots att psykisk sjukdom är utbrett i samhället är detta tillstånd fortfarande behäftat med stigma. En form av stigmatisering är diagnostisk överskuggning, vilket innebär att fysiska symptom felaktigt tolkas som symptom på den psykiska sjukdomen. Detta leder till underdiagnostisering och felbehandling. Stigma kan internaliseras och leda till självanklagelser och undvikande av kontakt med till exempel sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever den somatiska sjukvården. Metod: En litteraturöversikt innehållande tolv vetenskapliga artiklar; tio kvalitativa samt två kvantitativa. Resultat: Fyra huvudteman utkristalliserades: ”Att inte bli tagen på allvar”, ”Längtan efter någon som lyssnar”, ”Självanklagelser och skam” samt ”Upplevelser av barriärer”. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Erikssons omvårdnadsteori och Nordenfelts teori om värdighet samt mot konsensusbegreppen människa, hälsa och miljö. Det mest framträdande temat var upplevelsen av att inte bli tagen på allvar. Patienterna kände att vårdpersonalen viftade bort deras upplevelser och tolkade att de fysiska symptomen gick att härleda till den psykiska sjukdomen. Detta är exempel på stigma i handling, en företeelse som bidrar till minskad värdighet och vårdlidande hos patienten. / Background: Medical comorbidity is common in people with mental illness. There is still a strong stigma attached to mental illness. One of these could be diagnostic shadowing, a process where health professionals wrongly presume that physical symptoms are consequences of the patient´s mental illness. Diagnostic overshadowing can lead to underdiagnosis and mistreatment of the physical condition. Stigma and self-discrimination could also prevent people with mental illness from seeking treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness experience somatic health care. Method: A literature review was conducted which included twelve articles: ten with qualitative design and two with quantitative design. Results: Four main themes emerged: "Experience of not being taken seriously", "Longing for someone who listens", "Self-discrimination and shame" and "Experiences of barriers". Discussion: The results was discussed in relation to Eriksson's nursing theory, Nordenfelt theory of dignity and the consensus concepts of person, health and environment. The most distinct and common theme was the experience of not being taken seriously. The health professionals did not listen to the patients and assumed that the physical symptoms were consequences of the mental illness. This is stigma in action and it contributes to suffering and affects the patient’s sense of dignity.

Bakgrund: Forskning visar att personer med psykisk sjukdom löper ökad risk för fysisk ohälsa men erhåller inte likvärdig vårdkvalité som övriga patientgrupper. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva faktorer av betydelse för vårdpersonalens upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk respektive psykiatrisk vård samt att beskriva faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient med psykisk sjukdom vårdas inom somatisk respektive psykiatrisk vård. Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, ScienceDirect, Cinahl och PsycInfo. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning återstod 22 artiklar som analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat var attityder och fördomar, yrkeserfarenhet, kunskap och kompetens samt arbetsmiljö faktorer av betydelse för upplevelsen av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var attityder och fördomar, erfarenhet samt kön faktorer av betydelse. Enligt litteraturöversiktens resultat var vårdrelation och personcentrering faktorer av betydelse för upplevelsen av att som patient vårdas inom somatisk vård. Inom psykiatrisk vård var vårdrelation samt självbestämmande och delaktighet faktorer av betydelse. Konklusion: Resultatet talar för att det råder brist på personcentrering inom såväl somatisk som psykiatrisk vård och att personcentrerad vård är en förutsättning för att kravet om god hälsa och vård på lika villkor ska kunna uppnås. / Background: Research shows that individuals with mental illness have an increased risk of somatic diseases, yet won’t receive equal care as other patients. Aim: The aim was to describe factors relevant to nursing staff’s experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic and psychiatric care respectively, and to describe factors of importance for the experiences of patients with psychiatric disorders who receive care within somatic and psychiatric care respectively. Method: Literature search was conducted in PubMed, ScienceDirect, Cinahl and PsycInfo. After a selection using inclusion and exclusion criteras as well as a quality review 22 articles remained which were analysed using content analysis Results: According to the result of the literature review attitudes and prejudice, professional experience, knowledge and competence and work environment were factors relevant to the experience of caring for patients with psychiatric disorders within somatic care. Within psychiatric care attitudes and prejudice, experience and gender were relevant factors. According to the result of the literature review care relation and person-centered care were factors relevant to the experiences of patients with psychiatric disorders receiving treatment within somatic care. Within psychiatric care, care relation and self-determination and involvement were relevant factors. Conclusion: The results indicate a lack of person centered care in both somatic and psychiatric care and that person-centered care is a prerequisite for the achievement of good health on equal terms.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos personer är idag ett växande problem runt om i världen. Samsjuklighet inom patientgruppen är vanligt förekommande, vilket resulterar till utmaningar för sjuksköterskor inom somatisk vård.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ induktiv design.  Resultatet är sammanställt av 12 vetenskapliga artiklar som har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter är att de erhåller för lite kunskaper om psykisk ohälsa, vilket skapar känslor av rädsla och osäkerhet i möten med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att patientgruppen upptar en tid som inte den somatiska vården kan erbjuda. En vilja av att vårda och ge stöd finns, dock upplever sjuksköterskor att okunskap begränsar skapandet av goda vårdrelationer med patienter med psykisk ohälsa.  Slutsatser: Erhåller sjuksköterskor utbildning om psykisk ohälsa kommer kunskaper om ämnet öka vilket leder till minskad rädsla och osäkerhet. Förutsättningar för goda vårdrelationer uppstår och patienter med psykisk ohälsa får en rättvis vård. / Background: Mental illness among people today is a growing problem around the world.Co-morbidity in the patient group is common, which results in challenges for nurses in somatic care. Aim: To shed light on nurses’ experiences of caring for adult patients with mental illness in somatic care. Method: A literature overview of qualitative inductive design. The results are compiled from 12 scientific articles that have been analyzed with the support of Friberg’s five-step model. Result: Nurses’ experiences are that they gain too little knowledge about mental illness, which creates feelings of fear and insecurity in meetings with patients with mental illness. Nurses experience that the patient group occupies a time that somatic care cannot offer. There is a willingness to care and provide support, however, nurses feel that their ignorance limits the creation of good relationships with patients with mental illness. Conclusion: If nurses receive more education on mental illnesses, knowledge of the subject will increase, which leads to reduced fear and insecurity. Conditions for good care and relationships arise and patients with mental illness receive fair care.

Background; Alcohol use disorder is a global problem that cause harm to the individual’s health and can also lead to death. Patients with alcohol use disorder often comes in contact with the somatic care due to physical harm and sickness. Therefore, nurses often meet these patients and their attitudes and skills affect the further care. Aim; The aim of this study is to investigate nurses’ experiences of caring for patients with alcohol use disorder in the somatic care. Method; A literature-based review based on analysis of qualitative and quantitative studies according to Friberg’s three step model. Four were qualitative, four quantitative and one mixed method. Result; The result of this literature review was shaped by three categories, lack of motivation, lack of treatment and attitudes and lack of knowledge. Throughout all the categories lack of knowledge was a repetitive problem that led to stigmatization of the patients with alcohol use disorder. Conclusion; In conclusion the nurse needs more knowledge to provide equal care and not risk the patient a deteriorated course of care. / Populärvetenskaplig sammanfattning Skadligt bruk av alkohol är ett folkhälsoproblem världen över och varje år omkommer omkring tre miljoner människor till följd av alkoholen. Förutom dödsfall orsakar alkohol skador och olyckor samt leder till relaterade sjukdomar. Detta orsakar stort lidande för patienten och dess närstående men också kostnader för samhället i stort. Ett skadligt bruk av alkohol kallas för alkoholbrukssyndrom och personer med alkoholbrukssyndrom som har en annan samtida diagnos riskerar att få ett sämre förlopp i sjukvården då samsjukligheten gör att de hamnar mellan olika specialistområden och instanser. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med alkoholbrukssyndrom inom den somatiska vården. I denna litteraturöversikt beskrivs alkoholbrukssyndrom som en diagnos som innefattar ett problematiskt bruk av alkohol som orsakar klinisk utmärkande funktionsnedsättning eller lidande. Personer med alkoholbrukssyndrom anses vara en komplex patientgrupp vilket gör att sjuksköterskan behöver ha bred kunskap och helhetsperspektivet är av stor vikt. Att arbeta personcentrerat ingår i sjuksköterskans roll och ansvarsområde och bör tillämpas för att fånga helhetsperspektivet. Hälso- och sjukvården bör enligt lag bedrivas på ett sådant sätt att den värnar om alla människors lika värde. Trotts detta upplever patienter med alkoholbrukssyndrom att de blir stigmatiserade i vården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats. Totalt inkluderades nio artiklar. De analyserades enligt Fribergs trestegsmodell där tre huvudkategorier identifierades med två underkategorier till respektive huvudkategori i resultatet. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskap om alkoholbrukssyndrom. I kombination med detta saknar de även stöd från organisationen, kollegor och specialister inom beroendevården vilket bidrar till ytterligare svårigheter vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskorna saknar motivation att vårda personer med alkoholbrukssyndrom då de upplever frustration över att patienterna ofta återkommer till vården med samma problem. Det beskrivs även en misstro riktat till patientens egen förmåga, likaså misstro till sjuksköterskans egen förmåga att vårda, men också misstro till organisationen och vårdens möjligheter till att hjälpa patienten. Fortsatt beskrives att patienter som är förgiftade av alkohol kan vara aggressiva och sjuksköterskorna beskriver en rädsla för att göra fel och göra någon upprörd. Sammanfattningsvis är sjuksköterskorna i behov av ökade kunskaper om alkoholbrukssyndrom för att minska stigmatiseringen av denna patientgrupp och därmed risken för ett sämre vårdförlopp.

Background: People with perceived mental illness can experience stigmatization in the somatic care. It has also been shown that staff within the somatic care found it difficult to care for people with psychiatric diagnoses. The perceived mental illness in the society has been observed to increase; hence there is a need to investigate whether specialist nurses in psychiatric care can be used outside the psychiatric context.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's nursing knowledge and work function outside the psychiatric context, within the somatic care.Method: A meta-synthesis with a systematic literature search was done to answer the aim of the study. 15 articles were included and analyzed.Results: Specialist nurses in psychiatric nursing have been shown to fulfill a function outside the psychiatric context. It was shown that the accessibility of care increased, and the quality of care improved. The lack of a clear job description was one of the difficulties described.Conclusion: The results of the study highlight that there is a need for specialist nurses in psychiatric care outside the psychiatric context. / Bakgrund: Personer med upplevd psykisk ohälsa kan uppleva stigmatisering i den somatiska vården. Det har även visat sig att personal inom den somatiska vården upplevt det svårt att vårda personer med psykiatriska diagnoser. Den upplevda psykiska ohälsan i samhället har observerats öka, därav ses ett behov av att undersöka om specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård (SIPV) kan användas utanför den psykiatriska kontexten.Syfte: Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskans omvårdnadskunskap och arbetsfunktion utanför den psykiatriska kontexten, inom somatisk vård.Metod: En metasyntes med systematisk litteratursökning gjordes för att besvara studiens syfte. 15 artiklar inkluderas och analyserades.Resultat: Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad har visat sig fylla en funktion utanför den psykiatriska kontexten. Det ökade tillgängligheten till vård och vårdkvaliteten förbättrades. Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning var en av de svårigheter som beskrevs.Slutsats: Studiens resultat belyser att det finns ett behov av specialistsjuksköterskor inom psykiatriskvård utanför den psykiatriska kontexten.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innefattar allt från avsaknad av välbefinnande till påvisande av psykiatriska tillstånd och suicidalitet. Psykisk ohälsa kan drabba alla personer och alla patientgrupper. Vanligt förekommande för den allmänutbildade sjuksköterskan är därför att vårda patienter med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ökat i samhället och kan vara mycket kostsamt ekonomiskt och emotionellt för individen och samhället.​       Syfte: ​​Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas inom somatisk och psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa.  ​       Metod: ​​En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamling. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fyra analyssteg.​       Resultat: Utifrån dataanalysen framkom följande tre teman: Delaktighet eller inte delaktighet, Att känna sig stigmatiserad och Vikten av en terapeutisk relation. Resultatet pekade på att patienter värdesätter en vårdande relation vid vård i samband med sin psykiska ohälsa. Det framkom även att patienter stundtals kände sig förbisedda, inte delaktiga och negativa attityder från sjukvårdspersonal. Vidare framkom det att patienter kände sig delaktiga när de blev sedda som medmänniskor, blev korrekt informerade samt blev lyssnade till av vårdpersonal. ​       Slutsats: ​​Patienter värdesätter en fungerande vårdrelation.  När kommunikation, lyhördhet och förståelse är i fokus resulterar i en god erfarenhet av vården. Aspekter angivna som negativa för uppfattningen av vården var brist på tillit, kommunikation och avsaknad av en fungerande vårdrelation. Stundtals kände sig patienterna stigmatiserade, förbisedda och mötta av negativt laddade personliga åsikter från vårdpersonalen.  ​ / Background: ​​Mental illness includes everything from lack of well-being to prove of psychiatric conditions, and suicidality. Mental illness can affect all people and all patient groups. Therefor it is common for the general nurse to care for patients with mental illness. Mental illness has increased in society and can be financially and emotionally be very costly for the individual and for society.​       Aim: ​​The aim was to describe patients with mental illness experiences' of being cared for in somatic and psychiatric care. ​       Method: ​​A literature review of ten scientific articles was conducted, of which seven were qualitative, two quantitative, and one mixed method. The databases used for data collection were PubMed and PsycInfo. The results were analysed according to Friberg´s four step analysis method.​       Results: ​Based on the data analysis, the following three themes emerged: Participation or non-participation, Feeling stigmatized, and The importance of a therapeutic relationship. The results indicated that patients value a nurturing relationship when receiving care in connection with their mental illness. It also emerged that patients sometimes felt overlooked, not involved, and experienced negative attitudes from healthcare staff. Furthermore, it emerged that patients felt involved when they were seen as fellow human beings, were correctly informed, and were listened to by healthcare personel.​       Conclusions: ​​Patients value a functioning caring relations. The participants experienced good care when communication, responsiceness and understanding are in focus. Aspects indicating as negative for the perception of care were lack of trust, communication and lack of functioning caring relations. At times, the patients felt stigmatized, overlooked and faced with negatively charged personal opinions from the healthcare staff. ​​

Bakgrund: Samsjuklighet är vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Samtidigt finns indikationer på att patienter med vanligt förekommande psykiatriska diagnoser riskerar att inte få fullgod behandling av sina somatiska sjukdomstillstånd. Bristande vårdkvalité och tillgänglighet är två orsaker som anses vara bidragande till förlust av levnadsår hos denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa har rätt till en vård utan diskriminering, men forskningen visar att det kan förekomma negativa attityder och stigmatisering mot dessa patienter från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar från sex olika länder hämtades från Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Friberg. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Erfarenheter av att bli marginaliserad, Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till och Konsekvenser av negativt bemötande. Diskussion: Med Orlandos teori om det dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska och patient som teoretisk utgångspunkt diskuteras resultatet i relation till Orlandos nyckelbegrepp: evidensbaserad vård, dialog och reflektion. Behov av ytterligare kompetens hos vårdpersonal i att vårda patienter med psykisk ohälsa var en sak som lyftes. / Background: Somatic and psychiatric comorbidity are frequent in patients with mental illness. There is a risk that patients with common mental disorders don’t get adequate treatment for their somatic health problems. Lack of care quality and availability to somatic health care are issues considered contributory to years of life lost to these patients. Patients with mental disorders have the right to receive care without discrimination, though research indicates that negative attitudes and discrimination by health-care personnel towards these patients may occur. Aim: The aim of this literature review was to reveal how patients with mental illness experience the encounter with health care personnel in somatic care. Method: A literature review with 13 original research articles from six different countries was retrieved from the databases Cinahl and PsycINFO. The studies were analyzed based on Fribergs method. Results: Four main themes were crystallized: Experiences of being marginalized, Positive experiences of health care, Experiences of health care not being good enough and Consequences of negative attitudes. Discussion: The article result was discussed related to Orlando’s nursing process The dynamic nurse-patient relationship and her key concepts: evidence-based nursing, communication, dialogue and reflection. The need for additional   expertise in caring for patients with mental illness was one of the points raised.