Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur hemtjänstpersonal ser på problematisk alkoholkonsumtion i förhållande till självbestämmande bland äldre samt om det kan ha betydelse för deras omsorg av den äldre. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal (n=4) som analyserades hermeneutiskt utifrån teorier om makt och handlingsutrymme. Av resultaten framgår att självbestämmanderätten som Socialstyrelsen beskrivit den, är villkorad i hemtjänstpersonalens tolkning och att det saknas tydliga riktlinjer och rutiner i hemtjänstens arbete med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Resultaten visar att hemtjänstpersonalen gör individuella bedömningar i arbetet med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Det framgår att hemtjänstpersonalens arbete är förenat med svåra etiska ställningstaganden, där även maktförhållanden synliggörs och där hemtjänstpersonalen har tolkningsföreträde i förhållande till den äldre och förmynderi är en potentiell riskfaktor. En slutsats är att tydligare riktlinjer angående inköp av alkohol till äldre med en problematisk alkoholkonsumtion kan tänkas bidra till att hemtjänstpersonalen arbetar på ett mer likformigt sätt vilket i sin tur ökar rättssäkerheten för den äldre. / The aim of our study was to examine how integrity and self-determination is conceived by care assistants regarding older care takers with a problematic alcohol consumption, and if it affects their care provided. Qualitative semi-structured interviews, carried out with home care assistants (n=4) and analyzed hermeneutically with theories of power and discretion, showed that self-determination, as described by The Swedish National Board of Health and Welfare, is fulfilled only under certain conditions in the home care assistant’s interpretation. We also found a lack of guidelines and routines concerning problematic alcohol consumption among older care takers. Our results showed that home care assistants made individual assessments in their work with older care takers with problematic alcohol consumption actualizing a difficult ethical dilemma between neglect and paternalism. These ethical issues visualize power relationships where home care assistants have the prerogative to decide in relation to the care takers, where paternalism is a potential risk factor. Clear guidelines regarding the purchase of alcohol to older care takers with problematic alcohol consumption may contribute to home care assistants working more uniformly which leads to a higher state of legal security for the care takers.

The purpose of the study was to examine how older individuals over 80 years without dementia in a nursing home experience their daily routines, the physical living environment, meal situations and opportunities for physical activity indoors and outdoors. The method for the study was semi-structured interviews with four voluntary elderly living in a nursing home. The results were divided into three main themes which demonstrate the experiences that were raised during the interviews. Regarding physical activity and outdoor stay, the informants reported unstimulating gymnastics, helpful staff, and requests for more needlework. Regarding meal situations the respondents mentioned nice decoration in the dining room, a desire for sleep before breakfast and too large portion sizes. Regarding the living environment the informants reported a pleasant environment, good service and demented elderly who interfere. The conclusion of the study was that the older individuals generally felt well-being in the nursing home. Some experiences suggest that there was a lack of attention from the nursing staff to take account the older people’s wishes regarding for example portion sizes. The interviews also showed that the social interaction between some of the older people could have been better. / Syftet med undersökningen var att undersöka hur äldre individer över 80 år utan demenssjukdom på ett äldreboende upplever de dagliga rutinerna på äldreboendet beträffande den fysiska boendemiljön, måltidssituationen samt fysisk aktivitet och utomhusvistelse. Metoden för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer med fyra frivilliga äldre som bodde på ett äldreboende. Resultatet uppdelades i tre huvudteman som påvisade vilka upplevelser som togs upp under intervjuerna. Delar ur resultatet angående fysisk aktivitet och utomhusvistelse var ostimulerande gymnastik, hjälpsam personal samt önskemål om mer handarbete. Angående måltidssituationerna var iakttagna delar ur resultatet trevlig dekoration i matsalen, önskemål om sovmorgon före frukost och för stora portionsstorlekar. Angående boendemiljö framkom upplevelser om en trivsam miljö, bra service och dementa äldre som stör. Slutsatsen av undersökningen var att de äldre generellt upplevde situationen på äldreboendet som trivsam. En del upplevelser antydde att det saknades uppmärksamhet från personalen att beakta de äldres önskemål angående till exempel för stora portionsstorlekar. En del upplevelser från de äldre visade att den sociala interaktionen dem mellan kunde varit bättre.

Background: Studies situated in an institutional care environment point to the fact that addiction issues in institutional care are a topic that deserves special attention, even with regard to the fact that the children of these institutions are considered vulnerable to risky behavior. The Ústí nad Labem Region has long been in the first places in the prevalence of substance use and is also specific in the occurrence of a number of negative social factors. In the whole region there is 1 addiction treatment outpatient clinic focused on the target group of children and adolescents, which during its operation registered repeated demand for specialized help that originates from children's homes. Aim: The main aim of the study is to identify the opportunity of applying an addiction specialist in the children's home in the Ústí nad Labem region. The partial aims of the study are to map the current state of addiction issues in these children's homes and to describe the possible form of cooperation of these facilities and addiction specialist with regard to the identification of barriers to this cooperation. Methods: The research is based on a qualitative approach. The research sample was obtained by a combination of selective sampling method and self-selection method. All 17 children's homes in the Ústí...

Background: In 2019 a new virus by the name Sars-coronavirus-2 that caused a disease named Covid-19 and spread globally creating a pandemic. Due to the pandemic, restrictions were created that limited people's everyday life. There were many variations of the restrictions between countries, but they were all based on distancing. The nursing theorist Katie Eriksson describes the suffering in life and everything it means to be a human among humans which makes the pandemic a part of the humans suffering.  Nurses have many ethic codes and core competencies to apply in their work to prevent suffering. Aim: To illustrate the impact of social isolation on the elderly's health during the covid-19 pandemic from a nursing perspective Method: A systematic literature study including 13 scientifically articles that related to the aim. Result: Three themes and five subthemes were identified. These indicate a reduced health among older people, mostly regarding loneliness, worrying, anxiety but also subjective age, ageism and resources and the use of resources among the elderly in order to handle the situation. Conclusion: The health among the elderly have decreased due to the social isolation which, according to Katie Eriksson is part of the human suffering in life. Nurses have, with support from their core competencies and ethics codes a big responsibility to reduce the suffering and encourage health during the pandemic / Bakgrund: År 2019 upptäcktes de nya viruset Sars-coronavirus-2 som gav upphov till sjukdomen Covid-19 vilket fick global spridning och utvecklades till en pandemi. Till följd av pandemin skapades ett flertal restriktioner som begränsat människor i sin vardag. Det fanns stora variationer mellan olika länders restriktioner men de hade distansering som gemensam nämnare. Omvårdnadsteorietikern Katie Eriksson beskriver att livslidande är allt det innebär att vara människa bland människor, vilket gör pandemin till en del av människans livslidande. Sjuksköterskorna har flera etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till i arbetet mot att lindra lidandet för människor.  Syfte: Att belysa den sociala isoleringens inverkan på äldre människors hälsa under covid-19 pandemin ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Resultat: Tre teman och fem underteman identifierades. Dessa påvisar en ökad ohälsa bland äldre människor, främst i form av ökad ensamhet, oro och ångest men även problem som berör subjektiv ålder, åldersdiskriminering samt vilka resurser äldre människorna har och hur de använt dessa för att hantera sin situation. Konklusion: Det finns en ökad ohälsa bland de äldre människorna till följd av den sociala isoleringen vilket enligt Katie Eriksson är en del av människans livslidande. Sjuksköterskan har med stöd i sina kärnkompetenser och etiska koder ett stort ansvar för att lindra lidandet och främja hälsan under pandemin.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar och många känner sig ensamma och isolerade. Det är en folkhälsoutmaning att hitta lösningar till detta problem då ofrivillig ensamhet kan leda till psykisk ohälsa. Ett av de globala målen är att bekämpa ojämlikhet i hälsa, så genom att samhället arbetar med preventiva insatser i gruppen äldre kan det bidra till ökad jämlikhet i samhället. Syfte: Att beskriva de samhälleliga insatserna som kan göras för att motverka ofrivillig ensamhet hos äldre. Metod: En litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna PubMed, Medline Ebsco och CINAHL. Artiklarna analyserades med en tematisk analys. De mest använda sökorden var elderly people, loneliness, prevention, intervention och effective. Resultat: Åtta teman på vad som motverkar ofrivillig ensamhet återfanns och som grupperades i tre kategorier, samtliga teman var socialt stöd, digital teknik, kontaktskapande sällskap, fysisk aktivitet, primärvård, sociala interaktioner, psykiskt välbefinnande och digitala sociala interventioner. Slutsats: Studiens resultat visar att samhällets insatser bidrar till att minska ofrivillig ensamhet och isolering bland äldre. Samhället behöver också utveckla arbetet och vara mer lyhörd enligt de äldres önskemål. Fler studier behövs, speciellt hur digitaliseringen kan utvecklas och användes till de äldres fördel. / Introduction: The elderly population is increasing and many feel lonely and isolated. It is a public health challenge to find solutions to this problem as involuntary loneliness can lead to mental illness. One of the global goals is to fight inequality in health, so by society working with preventive measures in the group of older people, it can contribute to increased equality in society. Aim: To describe the social efforts that can be made to counteract involuntary loneliness in the elderly. Method: A literature study based on 20 original scientific articles obtained from the databases PubMed, Medline Ebsco and CINAHL. The articles were analyzed with a thematic analysis. The most used keywords were elderly people, loneliness, prevention, intervention and effective. Results: Eight themes of counteracting involuntary loneliness were found and grouped into three categories, all themes were social support, digital technology, contact-creating societies, physical activity, primary care, social interactions, mental well-being and digital social interventions. Conclusion: The results of the study show that society's efforts contribute to reducing involuntary loneliness and isolation among the elderly. Society also needs to develop its work and be more responsive to the wishes of the elderly. More studies are needed, especially how digitization can be developed and used to the benefit of the elderly.

This project aimed to enhance communication and collaboration among care providers in Stockholm Region and Stockholm Municipality by analyzing health data in various medical record systems and identifying the data that needs to be shared to support elderly individuals with multi-morbidity. Interviews with health experts, caregivers, and policymakers, as well as a literature review, were conducted to gather data. The findings indicated that caring for multi-morbid elderly individuals poses many challenges, including managing multiple chronic conditions, the risk of adverse drug interactions, physical and emotional burden, reduced functional ability, social isolation, and economic consequences. A holistic approach to care is needed, including coordinating care across multiple specialities, addressing social and psychological factors, and providing support for caregivers. Additionally, health data sharing could help with the challenges of ageing and multi-morbidity, but barriers to accessing relevant health data exist. The barriers include a lack of measurement values, different systems used in different healthcare facilities, outdated systems and a large amount of health data existing as free-text notes which make it difficult to extract useful information. Therefore, new HIE solutions are needed to improve patient safety and better integrate existing systems. Future work should focus on improving the accessibility and usability of health data, addressing security and privacy issues, and promoting standardization and interoperability. / Målet med detta projekt var att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan vårdgivare i Stockholmsregionen och Stockholm kommun genom att analysera hälsodata i olika medicinska journalsystem och identifiera de data som behöver delas för att stödja multi-sjuka äldre. Intervjuer med hälsoexperter, vårdgivare och beslutsfattare samt en litteraturstudie genomfördes för att samla in data. Resultaten visade att vården för äldre personer med flera sjukdomar innebär många utmaningar, inklusive hantering av flera kroniska tillstånd, risken för biverkningar från läkemedel, fysisk och emotionell belastning, minskad funktionell förmåga, social isolering och ekonomiska konsekvenser. En helhetssyn på vården krävs, inklusive samordning av vården över olika specialiteter, beaktande av sociala och psykologiska faktorer och stöd till vårdgivare. Dessutom kan delning av hälsodata hjälpa till med utmaningarna med åldrande och flera sjukdomar, men det finns hinder för att få tillgång till relevant hälsodata. Hindren inkluderar brist på mätvärden, olika system som används i olika vårdinrättningar, föråldrade system och en stor mängd hälsodata som finns som anteckningar, vilket gör det svårt att extrahera användbar information. Därav, behövs nya lösningar för hälsodata-utbyte för att förbättra patientens säkerhet och bättre integrera befintliga system. Framtida arbete bör fokusera på att förbättra tillgängligheten och användbarheten hos hälsodata, hantera säkerhets- och integritetsfrågor och främja standardisering och interoperabilitet.