Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagogernas komplexa yrkesroll kommertill uttryck i förskolans pedagogiska praktik. Utifrån studiens syfte formulerades treforskningsfrågor fram som inriktade sig på att synliggöra hur specialpedagogers arbeteorganiseras i förskolan, hur specialpedagoger, barnskötare och förskollärarebegreppsliggör specialpedagogens roll och betydelse för den pedagogiska verksamheten,samt vilka svårigheter och möjligheter som finns för att bedriva ett framgångsriktspecialpedagogiskt arbete för en likvärdig förskola. I analysarbetet utgick vi ifrån detsystemteoretiska perspektivet kopplat till följande systemteoretiska begrepp: här-och-nu perspektiv, nivåer, helhet och relationer. Studiens internetbaserade forskningsmetodmöjliggjorde insamling av både kvantitativ och kvalitativ data, där deltaganderespondenter bestod av förskollärare, barnskötare och specialpedagoger. I resultatetframgick att specialpedagogens arbete utformas utefter varje enskild förskolaspedagogiska praktik, organisation och förväntningar på det specialpedagogiska arbetet.Specialpedagoger upplever att det finns en otydlighet angående yrkesrollensarbetsbeskrivning och menar att det bidrar till en osäkerhet gällande hurspecialpedagogerna bör utöva sin yrkesroll. Dock finns en generell och samstämmigintention från förskollärare, barnskötare och specialpedagoger angåendespecialpedagogens roll och arbete i förskolan. Resultatet visar att majoriteten avrespondenterna anser att specialpedagogen har en handledande funktion och är delaktig iarbetet gällande åtgärdsprogram, dokumentation och handlingsplaner samt det främjandeoch förebyggande arbetet i förskolans pedagogiska praktik. Att tillsammans medbarnskötare och förskollärare utveckla tillgängliga och inkluderande lärmiljöer samtkompetensutveckling för förskolans pedagoger, anses även vara centralt för denspecialpedagogiska yrkesrollen.

Specialpedagogernas roll över tid har varit föränderlig och genom denna studie vill vi se vilka likheter och skillnader det finns mellan de olika stadierna F-6, 7-9 och gymnasiet. Även få en bild av vilka arbetsuppgifter som ingår regelbundet i specialpedagogens uppdrag samt se om och i så fall vilka arbetsuppgifter som specialpedagogen har som inte är specificerat i examensordningen. För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie med online-enkäter ur ett slumpmässigt urval med den teoretiska förankringen i systemteorin. I studien framkommer det att specialpedagogerna oavsett stadie har likvärdiga arbetsuppgifter där alla uttrycker att de deltar i elevhälsan och dess arbete och en del specialpedagoger uttrycker att de skulle vilja vara mer delaktiga i utvecklingsarbetet. Det visar sig även att många av specialpedagogerna har arbetsuppgifter som inte överensstämmer med examensordningen såsom rastvakt och vikarie och detta är inte generellt för ett stadie utan återfinns i alla stadierna. / The special educators role has been changeable over time and in this study we want to see which similarities and differences we can see between the stages F-6, 7-9 and upper secondary school. We also want to get a picture of which assignment's that the special educator does regularly and if the special educator has assignments that is not specified in the education ordinance. To reach our result we have done a quantitative study with online- questionnaire with a random selection with a theoretical support in systems theory. In the study it reveals that the special educators irrespective of which stage they are working in have similar assignments, all of the special educators express that they are a part of the student health and the work they do together. Some special educators also expressed that they want to be more involved in the development of the school. In the result it also shows that many of the special educators has assignments that is not included in the education ordinance as break guard and substitute and we can not only see it in one stage, we can see this emerge in all stages.

Syftet med studien har varit att undersöka vad några specialpedagoger verksamma inom grundskolan berättar om handledning och konsultation i skolan. Studien har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med syfte att fånga informanternas berättelser, i enlighet med narrativ teori. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades dem, vilket utmynnade i olika teman och subteman i relation till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att rollen som specialpedagog formas olika utifrån faktorer som styrdokument, utbildning, förväntningar, erfarenheter, personliga intressen och förutsättningar som ges i den egna verksamheten. Det kvalificerade samtalet skrivs fram som ett paraplybegrepp för studien och berättelserna kring detta samtalsbegrepp och begreppen handledning och konsultation, som rör avgränsningen för densamma, skiljer sig åt mellan informanterna. Det framkommer en tvetydig bild av definitionen av det kvalificerade samtalet likväl som uppfattningen och tolkningen av begreppen handledning och konsultation. Det är tydligt att specialpedagogens otydliga roll har en stark inverkan på vad informanterna berättar om handledning och konsultation då rollen formas, enligt studien, mycket efter personen som innehar rollen. För att vidareutveckla det kvalificerade samtalet som kraftfullt verktyg i praktiken skulle den pedagogiska handledningen med fokus på pedagogisk utveckling behöva diskuteras vidare. Vi ser också behovet av att säkerställa rektorers kunskap kring uppdraget, som ett led i att bereda plats för samtalsuppdraget i praktiken. / The purpose of the study has been to investigate what some Special Educational Needs Coordinators working in elementary school have to say about supervision and consultation at school. The study has been conducted on the basis of qualitative, semi-structured interviews with the purpose of capturing the informants' stories according to narrative theory. After undertaking the interviews, they were transcribed, encoded and thematized, which resulted in different themes and subthemes in relation to the purpose of the study as well as to our research- questions. The results show that the role of a Special Educational Needs Coordinator is formed differently, depending on factors such as; governing documents, education, expectations, experiences, personal interests and the current conditions in their individual workplaces. The qualified conversation is written as an umbrella term for the study and the stories about this concept of conversation and the concepts of supervision and consultation, concerning the boundaries, differ between the informants. There is an unclear picture of the definition of the qualified conversation, as well as the perception and interpretation of the concepts of supervision and consultation. It is evident that the Special Educational Needs Coordinator's unclear role has a strong impact on what the informants tell us about supervision and consultation as the role is formed, according to the study, mostly based on the person holding the role. In order to further develop the qualified conversation as a powerful tool in practice, pedagogical guidance focusing on educational development needs to be further discussed. We can also identify a need to ensure the headteacher's knowledge of the assignment, as part of preparing a place for the communication assignment in practice.