Spel om pengar och dess konsekvenser för individ och samhälle har kommit att bli ett mycket omdiskuterat samtalsämne under 2019. Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 med motivet att motverka spelets skadeverkningar och att skydda konsumenterna. Folkhälsoperspektivet genomsyrar utvärderingar av spelproblematik och spelmarknaden och omfattande samhällsekonomiska konsekvensanalyser saknas, delvis på grund av internationell oenighet om hur spelproblemens samhällsekonomiska kostnader ska estimeras. Den här uppsatsen syftar till att estimera de svenska samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår till följd av spelproblem. Metoden som använts i uppsatsen består dels av en samhällsekonomisk kalkyl där kostnaderna för spelproblem i Sverige 2018 beräknats men den består också av en översikt samt diskussion av tidigare studier som genomförts på området. Metoderna är starkt kopplade till varandra där översikten och diskussionen av de tidigare studierna lagt grunden för den metod som använts vid estimeringen. I översikten av tidigare studier identifierades och diskuterades metodproblematiken främst kring intangibla kostnader och teoretisk tolkning vilket underbyggde uppsatsens metodval vid estimeringen. Den samhällsekonomiska kostnaden för spelproblem i Sverige år 2018 estimerades till att vara ca 9,5 - 20,2 miljarder kronor. För att förbättra estimeringens precision och relevans behövs ytterligare metodutveckling vilket uppsatsen ger ett antal förslag på. Förslagen baseras på den identifierade metodproblematiken och tillhörande diskussion. / Gambling and gambling related problems for individuals and society have come to be a highly debated topic in Sweden during 2019. A new regulation of the Swedish gambling market has been implemented during 2019 with the motive to counteract gambling problems and protect consumers. A public health approach has been dominating evaluations of the gambling sector and there is a lack of evaluations with a welfare economical approach. This is partly due to an international disagreement on how the welfare economical costs of problems with gambling should be estimated. This paper aims to estimate the social costs of gambling problems. The method used in this paper consists partly of the method used for estimating the social costs that arise as a result of gambling problems. However it also consists of an overview and discussion of previous studies conducted within this area. The methods are strongly connected to each other where the overview and discussion of previous studies laid the foundation for the method used in the estimation. The overview of previous studies identified and discussed methodological issues mainly regarding intangible costs and theoretical interpretation which supported the paper’s methodological considerations when performing the estimation. The social costs of gambling in Sweden 2018 was estimated to be between 9.5-20.2 billion SEK. In order to improve the accuracy and relevance of the estimation, further methodological development is needed. This paper provides a number of suggestions based on the methodological issues that have been identified.

<p>Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.</p>

Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.

Bakgrund: Trots att spel har positiva effekter på majoriteten av alla spelare har en till fem procent av befolkningen i varje land runtom i världen spelproblem. Detta folkhälsoproblem medför hälsomässiga, ekonomiska och/eller sociala negativa konsekvenser. I Sverige utgör främst män med låg utbildning och inkomst i åldersgruppen 18-24 år riskgruppen. Ett skäl till varför problemspelandet ökat på senare år är att allt fler spelare väljer internet som spelplattform där de flesta av problemspelarna befinner sig. Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi är två metoder som använts vid preventiva åtgärder mot spelproblem. Syftet med studien var att beskriva motiven till varför människor spelar om pengar på internet samt undersöka skillnaderna i motiv mellan problemspelare och icke-problemspelare. Metod: En litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar hittades i databaserna Pubmed, PsycINFO, Academic Search Elite och SciVerse Science Direct. Data bearbetades genom temaanalys. Resultatet visade att spelandets ekonomiska möjligheter, chans till anonymitet, kontroll över sociala interaktioner, bekvämlighet och flexibilitet i spelandet, emotionella tillstånd styr spelandet samt omgivningens påverkan utgjorde sex teman som beskrev motiven till spel om pengar på internet. Problemspelare beskrev i större utsträckning spelandets ekonomiska möjligheter, negativa emotionella tillstånd styr spelandet och chans till anonymitet som viktigaste motiven jämfört med icke-problemspelare som beskrev bekvämlighet och flexibilitet i spelandet och att positiva emotionella tillstånd styr spelandet som viktiga motiv. Implikation: Då spel om pengar på internet är ett relativt nytt fenomen som fortsätter att växa behövs vidare forskning som tydliggör om motiven skiljer sig åt hos specifika grupper i samhället med syfte att individanpassa interventionsprogram. / Background: Although gambling has positive outcomes on the majority of the gamblers, one to five percent of the populations in each country around the world are problem gamblers. This public health issue gives healthy, economics and/or social negative consequences. The Swedish group with most risk for problem gambling is men with low education and income between the years 18-24. One reason to the progress of problem gambling is that more and more players choose Internet, where most problem gamblers exist. Motivational Interviewing and cognitive behavioral therapy are two methods which have been used as preventive measures against problem gambling. The aim of this study was to describe Internet gambling motives and examine differences in motives among problem gamblers and non-problem gamblers. Method: A literature review was made and ten peer reviewed articles was found in the databases Pubmed, PsycINFO, Academic Search Elite and SciVerse Science Direct. Data was processed through theme-analyze. The result showed that economic opportunities, chance to be anonymous, control of social interactions, convenience and flexibility in gambling, emotional state control gambling and the surrounding context as motive formed six themes in which the motives for gambling on Internet are presented. Problem gamblers were more likely to report economic opportunities, negative emotional state control gambling and chance to be anonymous as special important motives than non-problem gamblers, who preferred convenience and flexibility and positive emotional state control gambling as important motives. Implication: Internet gambling is a relatively new phenomenon which continues to grow; more research about differences in motives between specifically populations is needed to make it easier to create intervention programs which match each problem gambler.

Denna studies syfte är att belysa hur professionella som i sitt yrke möter hjälpsökande spelberoende individer uppfattar och reflekterar kring möjligheten att arbeta med hjälp och behandling av spelberoende utifrån sin organisations förutsättningar och ansvar. Studien har genomförts genom djupintervjuer med professionella inom kommun, landsting, en privat ägd behandlingsorganisation och en nationell organisation inriktade mot spelberoende i syfte att erhålla en så bred bild av spektrumet som möjligt. Resultatet från datainsamlingen har analyserats med hjälp av det organisationsteorietiska perspektivet konsekvenslogik och Meeuwisse och Swärds modell (2002) om vad som är ett socialt problem och hur det skall hanteras. I studien framkom att det idag finns omfattande nationella problem vad gäller ansvarsfördelningen av behandling för spelberoende vilket resulterar i att behandling av spelberoende inte utförs eller utförs med vissa restriktioner. En förklaring till dessa problem upplevs vara avsaknaden av en allmän och erkänd definition av spelberoende som inkluderar huruvida det ska behandlas som en psykiatrisk diagnos eller som ett beroende likt alkohol- och narkotikaberoende. / The purpose of this study is to provide information on the way professionals in Sweden encounter individuals with a gambling addiction, to show how they perceive and reflect on their ability to help and treat these individuals whilst fulfilling their responsibilities to their organization and their client. The study is based on interviews with local authorities, health care representatives, private treatment organizations and a national help organization, all of which specialize on gambling addiction. This is in order to show the full spectrum of gambling problems.  The results of the empirical data have been analyzed using two methods. The first of which is a model developed by Meeuwisse and Swärd (2002), which explains the definition and handling of a social problem. The second method utilizes the “consequences of logic” perspective within the organizational theory. The results indicate that the issue involving gambling addiction is problematic on a national level, in regard to the distribution of responsibilities. This has shown that treatment of gambling addictions is either not performed, or performed under certain restrictions. These problems can be attributed to the lack of a widely used and acknowledged definition of the term gambling addiction. This makes it difficult to judge whether the condition should be treated as a psychiatric disorder, or as an addiction not dissimilar to alcohol or narcotic addictions.

This is a qualitative study where the purpose was to investigate what professionals experience to be the reason for an individual to become addicted to gambling and continues to gamble even though it leads to negative consequences. The purpose was also to investigate what the professionals experienced was of importance for an individual to recover from a gambling addiction. The study was based on qualitative semi-structured interviews with knowledgeable individuals in the field. The main findings of the study were that the motivation for individuals with a gambling problem to continue gamble was that they saw gambling as the solution to their problems by winning back lost money. It was common that gambling was an escape from anxiety, guilt, shame, and other gambling-related problems such as financial liabilities. Identification with others in the same situation and a supportive network was important factors for a successful treatment and to recover from a gambling addiction. / Detta är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka vad professionella som arbetar med behandling av spelberoende upplever vara anledningen till att en individ blir spelberoende och fortsätter spela trots negativa konsekvenser. Syftet var även att undersöka vad de professionella tror vara viktigt för att en individ skall tillfriskna från ett beroende. Studien baserades på kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med kunniga personer inom området. De viktigaste resultaten av studien var bland annat att motivationen för en person med ett spelberoende att fortsätta spela var att individen såg spelandet som lösningen på sina problem genom att spela tillbaka förlorade pengar. För många handlade spelandet om en flykt från ångest, skuld, skam och andra spelrelaterade problem som exempelvis ekonomiska svårigheter. Identifikation med andra i samma situation och ett stöttande nätverk var viktiga faktorer för en lyckad behandling och för att lyckas ta sig ur ett spelberoende.

GamTest är ett självtest för tidiga indikationer på spelberoende som är utvecklat av Sustainable Interaction. Testet består av 15 frågor över 5 olika problemdimensioner, denna uppsats fokuserar på att förkorta detta test samt undersöka skillnader mellan exempelvis kön och ålder. Statistiska metoder som används är Cronbachs alfa, konfirmativ faktoranalys samt olika typer av multigroup-analyser. Resultatet av analyserna visar att antalet frågor i testet kan förkortas till 13 stycken utan att tillförlitligheten förändrades negativt. En modell med 13 frågor visade även på en bättre modellanpassning i den konfirmativa faktoranalysen jämfört med den ursprungliga modellen. Anpassningen förbättras ytterligare med 11 frågor men denna modell har en något lägre reliabilitet. Detta betyder att respondentens tid för testet kan förkortas utan att pålitligheten försämras. Multigroup-analyser visar att spelproblem definieras olika för kön och för ålder. Flera frågor stämmer överens med de som finns i ett annat välkänt mätinstrument för spelproblem, Problem Gambling Severity Index, men i GamTest finns frågor som handlar om problem med konsumtion i tid vilket saknas i det förstnämnda. Överlag så är testen annars väldigt lika.

This thesis aims to examine the phenomenon of gambling and consequences that may result from having a gambling problem. The thesis also intends to investigate opportunities for support and a few explanatory- and treatment models. Games are taking on new shapes and access to gambling for money is on the rise. Studies on gambling have primarily been focusing on epidemiological factors rather than factors increasing or decreasing the risk of developing gambling-related problems. The empirical material is based on eight qualitative semi-structured interviews. Five interviews were made with former gamblers and three with professionals working with gamblers. The analysis made was based on symbolic interactionism. The result shows that community support is limited and has to be developed further. The result also shows that game environment and game design can have effect on gambling-related problems.

Föreliggande studie syftar till att utifrån ett kritiskt åldersperspektiv beskriva och belysa ålderskategorin barns strukturella villkor utifrån kommunala hemsidors information om behandling vid spelproblem. Studien har en kvantitativ karaktär och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en innehållsanalys av kommunala hemsidor (N = 119). 52,1% av dessa hemsidor innehöll information om behandling vid spelproblem (n = 62). Resultatet påvisade en statistiskt signifikant skillnad avseende i vilken utsträckning barn i jämförelse med ungdomar och vuxna riktades information om behandling ( χ² = 9,478a , df = 2, p = ,009) samt information om behandlingsåtgärder ( χ² = 13,400a , df =2, p = ,001) vid spelproblem via kommunala hemsidor. Genomgående aktualiserades ålder som organiserande princip då information om behandling vid spelproblem via kommunala hemsidor riktades åt barn i markant lägre utsträckning än övriga ålderskategorier. Detta aktualiserar en åldershierarki och utifrån ett barnperspektiv är det möjligt att konstatera att barns strukturella villkor är ojämlika. Då detta var genomgående i samtliga analyser är det rimligt att anta att det råder en systematisk ojämlikhet, vilket aktualiserar social skiktning. / The present study aims to, through a critical age perspective, describe and illustrate the structural conditions of the age category of children based on the information about treatment for gambling problems provided by municipal websites. The study has a quantitative character and in order to answer the study's questions, a content analysis of municipal websites (N = 119) was conducted. 52,1% of those websites contained information on treatment for gambling problems (n = 62). The result showed a statistically significant difference in the distribution regarding information by municipal websites on treatment for gambling problems ( χ² = 9,478a , df = 2, p = ,009) and treatment methods ( χ² = 13,400a , df =2, p = ,001) between the structural age categories. Throughout, age as an organizing principle was updated, and the age category of children was directed to information about treatment for gambling problems through municipal websites to a considerably lower extent than other age categories. This brought to light an age hierarchy and from a children perspective it is possible to state that children's structural conditions were unequal. When this was consistent, it is reasonable to assume that there is systematic inequality, which raises social stratification.

Syftet var att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten upplever sina förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar. Sju handläggare från sex kommuners vuxenenheter deltog i kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att de flesta informanter upplever sig ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete på ett adekvat sätt. Detta uppgavs bero på såväl individuella som kontextuella faktorer. Resultatet visade även att informanterna arbetar på olika sätt och att få använder rekommenderade metoder. Informanterna angav att de i första hand överväger om klientens hjälpbehov kan tillgodoses genom öppenvårdsinsatser. En majoritet uppgav sig ha tillräckliga kunskaper om spelproblem, den reviderade socialtjänstlagen och socialtjänstens utökade ansvarsområde. Samverkan med hälso- och sjukvården beskrevs vara utmanande. Den främsta fördelen med lagändringarna uppgavs vara möjligheten att hjälpa fler människor. Studiens viktigaste slutsatser var att förebyggande arbete och samverkan mellan olika huvudmän bör prioriteras i högre utsträckning. / The aim was to examine how social workers perceive their prerequisites to work according to the social services act regarding gambling addiction. Seven social workers from six municipalities were interviewed in a qualitative study. The result showed that most feel that they have good prerequisites due to both individual and contextual factors. The results also showed that the informants work differently and that few use recommended methods. The informants stated that they primarily consider whether the client's needs can be met through outpatient care. A majority stated that they have sufficient knowledge of gambling problems, the revised social services act and the social services' expanded area of ​​responsibility. Collaboration with health care was described as challenging. The main benefit of the legislative changes was stated to be the opportunity to help more people. The study's most important conclusions were that preventive work and collaboration between authorities should be prioritized.