Diese Masterarbeit diskutiert die philosophischen Grundlagen der Laws of Form von George Spencer-Brown, ihre Relevanz für die Systemtheorie sowie ihre Rezeption durch Niklas Luhmann. Dabei werden verschiedene Schlüsselfragen zu den Laws of Form beantwortet, einschließlich ihres Zwecks, ihrer Relevanz und ihrer Anwendbarkeit. Der Grundgedanke ist, dass die Laws of Form eine Sprachphilosophie sind, die in Struktur und Inhalt an Wittgensteins Werk angelehnt sind. Sie entwickeln ein Regelwerk für die Verwendung der Befehlssprache und behandeln die Entstehung der Objektivität als eine Konsequenz der Befolgung von Befehlen. Sie enthalten auch eine semiotische Komponente, indem sie die Trennung von Signifikat und Signifikant von einem Befehl abhängig machen. Aus dieser Semiotik leitet sich der mathematische Formalismus ab, welcher als das Indikationskalkül bezeichnet wird. Die Masterarbeit erklärt auch das Konzept des Re-entry sowie der Interpretation des Indikationskalkül. Darüber hinaus wird die Rezeption der Laws of Form in der Systemtheorie von Heinz von Foerster, Varela und Maturana kritisch diskutiert. Die These ist, dass Spencer-Brown mit dem Feld sowohl inhaltlich als auch historisch wenig zu tun hatte. Genauso wird kritisch auf die Missverständnisse in der Rezeption von Niklas Luhmann und Dirk Baecker eingegangen. Viel wichtiger klärt diese Masterarbeit darüber auf, welche Rolle Spencer-Brown in der soziologischen Systemtheorie spielte und spielen sollte. Darüber hinaus wird eine Grundlage für eine neue soziologische Leseart der Laws of Form gelegt und ein neuer Entwurf für eine soziologische Interpretation des Indikationskalküls vorgestellt.:Inhaltsverzeichnis Einleitung 1 1. Kontextualisierung der Laws of Form 8 1.1 Die Anfänge der Laws of Form 8 1.2 Die Entstehungsgeschichte der Laws of Form. Teil 1 10 1.2.1 Exkurs: Die logischen Grundlagen der Mathematik 10 1.2.2 Exkurs: Imaginäre und komplexe Zahlen 11 1.3 Die Entstehungsgeschichte der Laws of Form. Teil 2 13 1.4 Das „Mathematische“ der Laws of Form 14 1.4.1 Injunktive Sprache 14 1.4.2 Repräsentationslosigkeit 15 1.4.3 Injunktion und Wissen 17 1.4.4 De-Ontologisierung 18 1.4.5 Injunktion als Sprachspiel 20 1.4.6 Die Form 20 1.4.7 Die Unterscheidung 22 1.4.8 Die Form als Erkenntnismethode 24 1.4.9 Befehlsketten 25 1.4.10 Struktur injunktiver Sprache 27 1.4.11 Injunktion und Selbstreferenz 28 1.4.12 Paradoxie und Gedächtnis 31 1.4.13 Wahrheit und Realität 33 1.5 Zusammenfassung und Einordnung der Laws of Form 36 2. Die Laws of Form 39 2.1 Der Aufbau der Laws of Form 39 2.2 The Form 42 2.2.1 Definition 44 2.2.2 Axiome 47 2.3 Forms taken out of the form 48 2.3.1 Raum 48 2.3.2 Signifikationsprozess 50 2.3.3 Semiotik und Semiose 51 2.3.4 Ausdrücke und Wert 56 2.3.5 Von Namen zu Befehlen 59 2.4 Das Indikationskalkül 60 2.5 Primäre Algebra 63 2.6 Re-entry 66 2.7 Die logische Interpretation des Indikationskalküls 71 3. Systemtheoretische Rezeption der Laws of Form 75 3.1 Heinz von Foerster 75 3.1.1 Whole Earth Catalog 75 3.1.2 Die biologische Metapher 76 3.1.3 Biological Computer Laboratory (BCL) 77 3.1.4 Konstruktivismus 78 3.2 Humberto Maturana und Francisco Varela 81 3.2.1 Autopoesis 81 3.2.2 Autopoetische Systeme zweiter Ordnung 82 3.2.3 Varelas Calculus for Self-Reference 84 3.3 Rekapitulation der systemtheoretischen Rezeption der Laws of Form 86 4. Mathematische Rezeption der Laws of Form 87 5. Soziologische Rezeption der Laws of Form 89 5.1 Niklas Luhmann 89 5.1.1 Die Wichtigkeit des Missverständnisses 89 5.1.2 Die Form des Systems 90 5.1.2.1 Unmöglichkeit der Definition 90 5.1.2.2 Inkonsistenz des Konstruktivismus 92 5.1.2.3 Paradoxie der Systeme 93 5.1.3 Die Form der Systemtheorie 96 5.2 Dirk Baecker 98 6. Die soziologische Interpretation des Indikationskalküls 101 6.1 Der empirische Zugang 101 6.2 Notwendigkeit und Kontingenz als Zwischentheorie 102 6.3 Qualitative Forschungsmöglichkeit 104 6.3.1 Formalisierung 107 6.3.2 Berechenbarkeit 109 6.3.3 Beweisbarkeit 112 6.4 Quantitative Forschungsmöglichkeit 113 Fazit und Zusammenfassung 116 Literaturverzeichnis 121 Abbildungsverzeichnis 129 Anhänge 130 Anhang 1: Index of Forms 130 Anhang 2: Kreis auf einem Torus 135 Anhang 3: Berechnung Re-entry 136 Anhang 4: Beweis De-morgansche Gesetze 138 / This master thesis discusses the philosophical foundations of George Spencer-Brown's Laws of Form, their relevance for systems theory, and their reception by Niklas Luhmann. Several key questions about the Laws of Form are answered, including their purpose, relevance, and applicability. The basic idea is that the Laws of Form are a philosophy of language, modeled on Wittgenstein's work in structure and content. They develop a set of rules for the use of command language and treat the emergence of objectivity as a consequence of following commands. They also contain a semiotic component in that they make the separation of signifier and signified dependent on a command. From this semiotics derives the mathematical formalism which is called the calculus of indications. The master thesis also explains the concept of re-entry as well as the interpretation of the calculus of indications. In addition, the reception of the Laws of Form in the systems theory of Heinz von Foerster, Varela and Maturana is critically discussed. The thesis is that Spencer-Brown had little to do with the field both in content and history. Likewise, the misunderstandings in the reception of Niklas Luhmann and Dirk Baecker are critically addressed. More importantly, this master's thesis clarifies the role Spencer-Brown played and was supposed to play in sociological systems theory. Furthermore, it lays a foundation for a new sociological reading of the Laws of Form and presents a new outline for a sociological interpretation of the calculus of indication.:Inhaltsverzeichnis Einleitung 1 1. Kontextualisierung der Laws of Form 8 1.1 Die Anfänge der Laws of Form 8 1.2 Die Entstehungsgeschichte der Laws of Form. Teil 1 10 1.2.1 Exkurs: Die logischen Grundlagen der Mathematik 10 1.2.2 Exkurs: Imaginäre und komplexe Zahlen 11 1.3 Die Entstehungsgeschichte der Laws of Form. Teil 2 13 1.4 Das „Mathematische“ der Laws of Form 14 1.4.1 Injunktive Sprache 14 1.4.2 Repräsentationslosigkeit 15 1.4.3 Injunktion und Wissen 17 1.4.4 De-Ontologisierung 18 1.4.5 Injunktion als Sprachspiel 20 1.4.6 Die Form 20 1.4.7 Die Unterscheidung 22 1.4.8 Die Form als Erkenntnismethode 24 1.4.9 Befehlsketten 25 1.4.10 Struktur injunktiver Sprache 27 1.4.11 Injunktion und Selbstreferenz 28 1.4.12 Paradoxie und Gedächtnis 31 1.4.13 Wahrheit und Realität 33 1.5 Zusammenfassung und Einordnung der Laws of Form 36 2. Die Laws of Form 39 2.1 Der Aufbau der Laws of Form 39 2.2 The Form 42 2.2.1 Definition 44 2.2.2 Axiome 47 2.3 Forms taken out of the form 48 2.3.1 Raum 48 2.3.2 Signifikationsprozess 50 2.3.3 Semiotik und Semiose 51 2.3.4 Ausdrücke und Wert 56 2.3.5 Von Namen zu Befehlen 59 2.4 Das Indikationskalkül 60 2.5 Primäre Algebra 63 2.6 Re-entry 66 2.7 Die logische Interpretation des Indikationskalküls 71 3. Systemtheoretische Rezeption der Laws of Form 75 3.1 Heinz von Foerster 75 3.1.1 Whole Earth Catalog 75 3.1.2 Die biologische Metapher 76 3.1.3 Biological Computer Laboratory (BCL) 77 3.1.4 Konstruktivismus 78 3.2 Humberto Maturana und Francisco Varela 81 3.2.1 Autopoesis 81 3.2.2 Autopoetische Systeme zweiter Ordnung 82 3.2.3 Varelas Calculus for Self-Reference 84 3.3 Rekapitulation der systemtheoretischen Rezeption der Laws of Form 86 4. Mathematische Rezeption der Laws of Form 87 5. Soziologische Rezeption der Laws of Form 89 5.1 Niklas Luhmann 89 5.1.1 Die Wichtigkeit des Missverständnisses 89 5.1.2 Die Form des Systems 90 5.1.2.1 Unmöglichkeit der Definition 90 5.1.2.2 Inkonsistenz des Konstruktivismus 92 5.1.2.3 Paradoxie der Systeme 93 5.1.3 Die Form der Systemtheorie 96 5.2 Dirk Baecker 98 6. Die soziologische Interpretation des Indikationskalküls 101 6.1 Der empirische Zugang 101 6.2 Notwendigkeit und Kontingenz als Zwischentheorie 102 6.3 Qualitative Forschungsmöglichkeit 104 6.3.1 Formalisierung 107 6.3.2 Berechenbarkeit 109 6.3.3 Beweisbarkeit 112 6.4 Quantitative Forschungsmöglichkeit 113 Fazit und Zusammenfassung 116 Literaturverzeichnis 121 Abbildungsverzeichnis 129 Anhänge 130 Anhang 1: Index of Forms 130 Anhang 2: Kreis auf einem Torus 135 Anhang 3: Berechnung Re-entry 136 Anhang 4: Beweis De-morgansche Gesetze 138

No description available.

Soit $\mathcal{W}(d)$ un $d$-tissu non singulier du plan implicitement présenté par une équation différentielle $F(x,y,y')=0$, et de connexion associée $(E,\nabla)$. De nouveaux invariants de $\mathcal{W}(d)$ sont mis à jour ; en particulier, on montre que $(E,\nabla)$ est entièrement déterminé par la connaissance d'une $1$-forme fondamentale et du polynôme de linéarisation du tissu.\esp Nous indiquons également comment la courbure de la connexion rend compte de la linéarisation du tissu. En étudiant la trace de la courbure de la connexion, on montre que le fibré déterminant de $(E,\nabla)$ est isomorphe au produit tensoriel des fibrés en droites associés aux $3$-tissus extraits. Nous donnons ensuite une caractérisation géométrique des tissus de trace nulle, en généralisant la construction de l'hexagone de Thomsen. En outre, on présente un procédé explicite de détermination du rang de $\mathcal{W}(d)$ pour $d$ quelconque, à partir des seuls coefficients de $F$. En application, nous retrouvons des résultats connus en géométrie des tissus, et indiquons des perspectives nouvelles, notamment pour l'étude des tissus exceptionnels.

<p>The Swedish group contribution rules do not include a right to deduction for cross-border group contributions unless the receiving company is taxable in Sweden. There has been much discussion regarding whether the rules are compatible with EC law. On 11 March 2009 the Swedish Supreme Administrative Court ruled ten cases concerning the right to deduction for cross-border group contributions. In three of these judgments deduction for a group contribution from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA was allowed, despite that the subsidiary was not taxable in Sweden. The main purpose of this master thesis is to analyse whether the interpretation of the Supreme Administrative Court concerning the right to deduction for cross-border group contributions is compatible with EC law. In order to achieve this purpose an extensive analysis of EC case law concerning cross-border loss relief as well as of the judgements of the Supreme Administrative Court is undertaken.</p><p>The results of the thesis show that the interpretation of the case law of the European Court of Justice concerning cross-border loss relief is far from obvious. Taken together the <em>Marks & Spencer</em> and <em>Oy AA</em> cases imply that deduction for cross-border group contributions to a parent company can be refused, irrespective of the existence of final losses. However EC law seems to include a right to deduction for cross-border group contributions to a subsidiary, provided that the subsidiary has final losses. A final loss exists if the subsidiary has exhausted all possibilities of having the losses taken into account in its state of residence. The Supreme Administrative Court allowed deduction for cross-border group contributions from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA if the subsidiary was to be liquidated. Despite that deduction was allowed, some uncertainties remain regarding how this should be achieved in practice. On the contrary, deduction was refused for cross-border group contributions to both parent companies and between subsidiaries. With respect to <em>Marks & Spencer</em> and <em>Oy AA</em> the interpretation of the Supreme Administrative Court so far seems compatible with EC law.</p><p>Regarding the cases in which deduction for cross-border group contributions to foreign subsidiaries within the EEA was refused because the losses had been lost after some time according to internal tax rules in the subsidiary’s state of residence, it could however be questioned if this interpretation is compatible with EC law. Such losses should be considered final in the sense of Marks & Spencer. In the light of EC case law as well as the case law of the Supreme Administrative Court at least the wording of the group contribution rules should be considered contrary to EC law. Even if the application of the rules in practice should turn out to be fully compatible with EC law, it is nonetheless unacceptable from a perspective of rule of law and predictability to leave the Swedish group contribution rules in their present wording.</p> / <p>De svenska koncernbidragsreglerna innefattar inte någon rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag om det mottagande bolaget inte är skattskyldigt i Sverige. Diskussion har förts kring reglernas förenlighet med EG-rätten. Den 11 mars 2009 avgjorde Regeringsrätten tio mål beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag (fortsättningsvis koncernbidragsmålen). I tre av dessa mål medgavs avdrag för koncernbidrag från svenskt moderbolag till utländskt dotterbolag inom EES, trots att dotterbolaget inte var skattskyldigt i Sverige. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utifrån koncernbidragsmålen analysera huruvida Regeringsrättens tolkning beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag är förenlig med EG-rätten. För att uppfylla syftet företas en omfattande analys av såväl EG-rättslig praxis beträffande gränsöverskridande förlustutjämning som Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen.</p><p>Uppsatsens resultat visar att tolkningen av EG-domstolen praxis beträffande gränsöver-skridande förlustutjämning inte på något sätt är självklar. Sammantaget tyder dock domarna i målen Marks & Spencer och Oy AA på att avdrag inte måste medges för gränsöverskridande koncernbidrag till moderbolag. Däremot synes EG-rätten inkludera en rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag, förutsatt att dotterbolaget har slutliga förluster. En slutlig förlust föreligger om dotterbolaget uttömt möjligheterna att utnyttja förlusten i hemviststaten. Regeringsrätten medgav i koncernbidragsmålen avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag från svenskt moderbolag till ett utländskt dotterbolag inom EES om dotterbolaget skulle likvideras. Trots att avdrag medgavs i denna situation kvarstår vissa oklarheter med avseende på hur detta ska uppnås i praktiken. Däremot vägrades avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till såväl moder- som systerbolag. Mot bakgrund av Marks & Spencer och Oy AA synes Regeringsrättens tolkning så långt som huvudregel vara förenlig med EG-rätten.</p><p>Beträffande de mål där avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag vägrades då förlusterna i dotterbolaget hade gått förlorade efter viss tid enligt interna skatteregler i dotterbolagets hemviststat, kan emellertid ifrågasättas om denna tolkning är förenlig med EG-rätten. Sådana förluster bör nämligen vara att betrakta som slutliga i den meningen som avsågs i Marks & Spencer. Mot bakgrund av både EG-domstolens praxis och Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen får anses att åtminstone koncernbidragsreglernas ordalydelse står i strid med EG-rätten. Även om tillämpningen av koncernbidragsreglerna till fullo skulle visa sig vara förenlig med EG-rätten, är det oacceptabelt ur ett rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv att utan andra åtgärder lämna de svenska koncernbidragsreglerna i deras nuvarande utformning.</p>

The Swedish group contribution rules do not include a right to deduction for cross-border group contributions unless the receiving company is taxable in Sweden. There has been much discussion regarding whether the rules are compatible with EC law. On 11 March 2009 the Swedish Supreme Administrative Court ruled ten cases concerning the right to deduction for cross-border group contributions. In three of these judgments deduction for a group contribution from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA was allowed, despite that the subsidiary was not taxable in Sweden. The main purpose of this master thesis is to analyse whether the interpretation of the Supreme Administrative Court concerning the right to deduction for cross-border group contributions is compatible with EC law. In order to achieve this purpose an extensive analysis of EC case law concerning cross-border loss relief as well as of the judgements of the Supreme Administrative Court is undertaken. The results of the thesis show that the interpretation of the case law of the European Court of Justice concerning cross-border loss relief is far from obvious. Taken together the Marks &amp; Spencer and Oy AA cases imply that deduction for cross-border group contributions to a parent company can be refused, irrespective of the existence of final losses. However EC law seems to include a right to deduction for cross-border group contributions to a subsidiary, provided that the subsidiary has final losses. A final loss exists if the subsidiary has exhausted all possibilities of having the losses taken into account in its state of residence. The Supreme Administrative Court allowed deduction for cross-border group contributions from a Swedish parent company to a foreign subsidiary within the EEA if the subsidiary was to be liquidated. Despite that deduction was allowed, some uncertainties remain regarding how this should be achieved in practice. On the contrary, deduction was refused for cross-border group contributions to both parent companies and between subsidiaries. With respect to Marks &amp; Spencer and Oy AA the interpretation of the Supreme Administrative Court so far seems compatible with EC law. Regarding the cases in which deduction for cross-border group contributions to foreign subsidiaries within the EEA was refused because the losses had been lost after some time according to internal tax rules in the subsidiary’s state of residence, it could however be questioned if this interpretation is compatible with EC law. Such losses should be considered final in the sense of Marks &amp; Spencer. In the light of EC case law as well as the case law of the Supreme Administrative Court at least the wording of the group contribution rules should be considered contrary to EC law. Even if the application of the rules in practice should turn out to be fully compatible with EC law, it is nonetheless unacceptable from a perspective of rule of law and predictability to leave the Swedish group contribution rules in their present wording. / De svenska koncernbidragsreglerna innefattar inte någon rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag om det mottagande bolaget inte är skattskyldigt i Sverige. Diskussion har förts kring reglernas förenlighet med EG-rätten. Den 11 mars 2009 avgjorde Regeringsrätten tio mål beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag (fortsättningsvis koncernbidragsmålen). I tre av dessa mål medgavs avdrag för koncernbidrag från svenskt moderbolag till utländskt dotterbolag inom EES, trots att dotterbolaget inte var skattskyldigt i Sverige. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att utifrån koncernbidragsmålen analysera huruvida Regeringsrättens tolkning beträffande rätten till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag är förenlig med EG-rätten. För att uppfylla syftet företas en omfattande analys av såväl EG-rättslig praxis beträffande gränsöverskridande förlustutjämning som Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen. Uppsatsens resultat visar att tolkningen av EG-domstolen praxis beträffande gränsöver-skridande förlustutjämning inte på något sätt är självklar. Sammantaget tyder dock domarna i målen Marks &amp; Spencer och Oy AA på att avdrag inte måste medges för gränsöverskridande koncernbidrag till moderbolag. Däremot synes EG-rätten inkludera en rätt till avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag, förutsatt att dotterbolaget har slutliga förluster. En slutlig förlust föreligger om dotterbolaget uttömt möjligheterna att utnyttja förlusten i hemviststaten. Regeringsrätten medgav i koncernbidragsmålen avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag från svenskt moderbolag till ett utländskt dotterbolag inom EES om dotterbolaget skulle likvideras. Trots att avdrag medgavs i denna situation kvarstår vissa oklarheter med avseende på hur detta ska uppnås i praktiken. Däremot vägrades avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till såväl moder- som systerbolag. Mot bakgrund av Marks &amp; Spencer och Oy AA synes Regeringsrättens tolkning så långt som huvudregel vara förenlig med EG-rätten. Beträffande de mål där avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till dotterbolag vägrades då förlusterna i dotterbolaget hade gått förlorade efter viss tid enligt interna skatteregler i dotterbolagets hemviststat, kan emellertid ifrågasättas om denna tolkning är förenlig med EG-rätten. Sådana förluster bör nämligen vara att betrakta som slutliga i den meningen som avsågs i Marks &amp; Spencer. Mot bakgrund av både EG-domstolens praxis och Regeringsrättens domar i koncernbidragsmålen får anses att åtminstone koncernbidragsreglernas ordalydelse står i strid med EG-rätten. Även om tillämpningen av koncernbidragsreglerna till fullo skulle visa sig vara förenlig med EG-rätten, är det oacceptabelt ur ett rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv att utan andra åtgärder lämna de svenska koncernbidragsreglerna i deras nuvarande utformning.

The aim of this thesis is to define fast fashion as a trend in the contemporary retailing with a deeper focus on the Czech market. It provides an analysis and further comparison of marketing strategies and business activities of five chosen retailers (C&A, H&M, Marks&Spencer, Reserved and ZARA) who are mutual competitors on both, domestic and foreign markets. The empirical part presents information about Czech consumers and their perception of the marketing strategies that particular companies apply in the Czech Republic.

No description available.

This thesis explores the relationship between ideology generated by advocates of the Women's Liberation Movement and President Kimball's purposes of using Relief Society to strengthen Latter-day Saint (LDS) women. Navigating women through the societal attack on womanhood, President Kimball, and other general Church leaders during his administration (1973-1985), taught LDS women of their privilege and duty to the organization and the importance of generating strength through a sisterhood focused on service. Relief Society programs, procedures, and curriculum were evaluated, adjusted, and reinforced to deepen women's commitment to divinely established roles, to enhance women's doctrinal confidence, and expand the influence of women's leadership. The purpose of this thesis is to show how Relief Society strengthened LDS women's commitment to family and influenced increased cooperative efforts in defending families through Relief Society and priesthood organizations.

Ce mémoire intitulé L’impact du nombre. Vers une neutralisation de l’érotisme dans les œuvres de Vanessa Beecroft et de Spencer Tunick explore les liens entre érotisme et nudité dans les œuvres de Vanessa Beecroft et de Spencer Tunick. Les œuvres de ces deux artistes contemporains présentent une multitude de corps dénudés, qui semblent pourtant se détacher de la dimension érotique. Afin de montrer les différentes façons par lesquelles les œuvres tendent vers une neutralisation de l’érotisme, nous interrogerons le rapport entre les corps présentés et la tradition du nu artistique, tout en nous intéressant aux problématiques plus actuelles en art comme la position du spectateur et l’influence de la biopolitique. Nous proposons ainsi que la neutralité qui traverse les œuvres de Beecroft et de Tunick n’est pas seulement un problème de nudité, mais qu’elle est liée aux différents enjeux soulevés par la représentation du corps dans un contexte spécifique.

The master thesis is devoted to a nontraditional, however, in the todays world to a very current topic, arms industry and its support. The thesis connects the theoretical concept of the strategic trade policy (defined by P. Krugman or J. Brander) to its practical interpretation and application in the defence and security industry. The first chapter explains the strategic trade policy using the Brander Spencer analysis. The topic of the second chapter is strategic industries and this chapter answers the question whether the defence and security industry is a strategic industry or not. The third chapter analyses the possibilities of the support of DSI and compares approaches of different EU member states. The last chapter is devoted to the solution of this problem. The main contribution of this thesis is a new interpretation of the strategic trade policy, analysis of the importance of the defence and security industry and its support and suggestion of practical measures for Czech companies and for the Czech Ministry of Defence.