Uppsatsen heter Förskolebarns lärande – en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys. Text analyseras med avsikt att tolka hur lärande formuleras samt om och i så fall hur den omarbetade läroplanen bygger vidare på tidigare texter. Den omarbetade läroplanen analyseras i relation till den tidigare läroplanen, Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (2009), Handlingsprogrammet livslångt lärande (2006) och Konventionen om barnets rättigheter (2006). Slutsatserna är att lärande formuleras i termer av utveckling, lust, lek samt del av en helhet bestående av lärande, omsorg och fostran. Mer framträdande än i tidigare läroplan är lärande i förhållande till uppföljning och utvärdering som nu får en dominerande plats. Den omarbetade läroplanstexten bygger snarare vidare på den föregående läroplanen än på Skolverkets förslag till förtydliganden. Begreppet livslångt lärande används i läroplanen men definieras inte vilket gör det svårt att bedöma om begreppet relaterar till EU:s handlingsprogram livslångt lärande. Konventionen om barnets rättigheter använder inte alls begreppet lärande. / This essay Learning of Preschool children – a discourse analyze of the transformed Preschool curriculum is about how the concept learning is preformed and transformed in the curriculum. The study’s intention is to interpret how sense about the concept learning is created in The curriculum for the preschool revised (2010). The issues for the study are: How is learning performed in the preschool's revised curriculum? How have the Swedish documents as preceded the revision influenced on the concept learning? How have the European program life-long learning and the global Convention of child’s rights influenced on the concept learning? Theoretical and methodological inspiration is retrieved from Foucault's discourse analyze and Faicloughts linguistic discourse analyze. Text is analyzed with intention to interpret how learning is produced and how the revised curriculum builds on earlier texts. It revised the curriculum to be analyzed in relation to the previous curriculum, EU: s program life-long learning (2006) and the Convention of child's rights (2006). The conclusions are that learning is formulated in terms of development, desire, play and part of a whole comprising learning, care and upbringing. More standing out than in earlier curriculum is learning in relation to follow-up and evaluation that now sheep a dominating place. The revised curriculum text builds nearer on the previous curriculum than on the National Board of Education's proposals to elucidations. The revised curriculum uses, precisely as EU: s document, the concept life-long learning but does not define it. The Convention of child's rights use not at all the concept learning.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur autistiska personer framställs i kurslitteratur för blivande socialpedagoger vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens metodologiska utgångspunkt var Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och studiens teoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism. Resultatet baserades på bearbetning och kritiska analyser av fyra böcker som används som kurslitteratur i utbildningen Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Resultatet visade att autistiska personer kategoriseras baserat på funktionsförmåga och begåvning genom användning av olika autismtermer. Kurslitteraturen skiljer även på autistiska personer och icke-autistiska personer genom att beskriva autistiska personer som ”annorlunda” med ”särskilda” behov, medan icke- autistiska personer beskrivs som ”vanliga” och ”normala”. Resultatet visade även att autistiska personer ofta beskrivs ha stora hjälpbehov och nedsatt språkförmåga, samt framställs som våldsamma till den grad att det kan tolkas som ett autistiskt karaktärsdrag. Autistiska personer beskrivs även ha stora kommunikativa och sociala svårigheter. Vidare visade resultatet att den medicinska diskursen är ledande i kurslitteraturen. Slutsatserna som kan dras är att kurslitteraturen framställer autistiska personer på ett sådant sätt som inte överensstämmer med rådande riktlinjer om tillämpning av autismtermer och funktionsbegrepp samt att kurslitteraturen fokuserar mer på det medicinska perspektivet än det socialpedagogiska. De framställningar som framträder i kurslitteraturen baseras på normativa föreställningar och positionerar autistiska personer på ett mindre fördelaktigt sätt som bidrar till att reproducera potentiellt skadliga stereotyper.

<p>Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. </p><p>Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. </p><p>Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?</p>

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv. Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar.

I denna uppsats behandlas på ett diskursivt plan hur frågor om barn under femton år som nyttjas av annan för kriminell verksamhet, kommer till uttryck i samtida rättsliga dokument med tillhörande remissvar. Problemformulering som ligger till grund för denna studie har bestått av tre frågor; vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i promemorian Ds 2020:23 (?), vilka diskursiva antaganden och påståenden figurerar om barn som begår brott i de inkomna remissvaren (?), och hur återfinns och konstrueras de olika diskurserna i SOU 2022:1? Materialet som ligger till grund för studien utgörs av två utredningar och tillhörande remissvar. Det analyserade materialet har hanterats med diskursanalys som både teori och metod. Eftersom uppsatsen är inriktad på specifika samtida rättsliga dokument har inga studier på samma inslagna linje identifierats. Tidigare forskning utgörs av angränsande områden som polisiära ingripande, brottsförebyggande arbete och medias rapportering om brott. Samtliga som på olika sätt är en del i omhändertagandet av barn som nyttjas av annan för kriminell verksamhet. Denna uppsats pekar på att det finns bred uppfattning och stor skillnad mellan olika remissvar. Resultatet kan även visa hur diskursordningen förändras mellan utredning och betänkande, som med stor sannolikhet påverkar utgången av givet lagförslag: Beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får även utan sådana skäl göras om det finns särskild anledning att anta att den unge utnyttjas av annan i brottslig verksamhet.

Genom en komparativ diskursanalys undersöks i uppsatsen hur media gestaltat två olika humanitära katastrofer. Analysen baseras på ett urval av ledarartiklar som skildrat de båda händelserna. Genom det diskursanalytiska angreppssättet förs mycket textnära resonemang om vad texterna uttrycker. Fokus ligger på hur de olika händelserna omtalas, på vilket sätt händelserna byggs upp och vad de gestaltar. Jämförelsen av två olika händelser är till för att tydligare kunna visa på olika sätt att gestalta händelser samt att studera vilka olika utfall de olika skildringarna kan få. Analysen utgår från teorier om nationen som gemenskap, och problematiserar utifrån dessa tendenserna till att överfokusera den egna nationens medborgare medan andra nationers och människors lidanden hamnar i skymundan. Utifrån postkoloniala teorier problematiseras de stereotypa gestaltningar av andra nationer och dess medborgare som görs genom artiklarna, och resonemang förs kring vilka konsekvenser sådana gestaltningar får för engagemang och intresse. Ett tydligt maktperspektiv blir här tydligt. Public journalism är den övergripande teori som används för att studera medias roll och vikt i allt detta. Uppsatsen centreras kring begrepp som närhet och avstånd, allmänmänsklighet och nationella intressen och diskussionen rör främst vilka positioner de olika aktörer tilldelas genom texterna samt vad dessa positioner innebär för handlingsmöjligheter. Vem är det som har rätt och vem har fel? Vem fårtala och vem förblir tyst?