<p>This study intends to analyze and compare the core litterature outlined in two specially selected teacher training establishments. The purpose of the investigation is to examine what specific perspectives they focus upon and the competences they require for teachers of tomorrow.</p><p>The result shows that there are certain differences in perspective when varying the point of focus, but there are also common elements inte the core litterature between the two establishments. This analysis will provide a base for discussion on how the differences may be a result of the environment where the colleges of higher learning are situated and also on the individual needs in the surrounding area when they were first established.</p>

This study intends to analyze and compare the core litterature outlined in two specially selected teacher training establishments. The purpose of the investigation is to examine what specific perspectives they focus upon and the competences they require for teachers of tomorrow. The result shows that there are certain differences in perspective when varying the point of focus, but there are also common elements inte the core litterature between the two establishments. This analysis will provide a base for discussion on how the differences may be a result of the environment where the colleges of higher learning are situated and also on the individual needs in the surrounding area when they were first established.

No description available.

En väg till att öka kvaliteten på undervisningen i gymnasieskolan kan vara användandet av lämplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete är att med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som används på restaurangutbildningen är relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundläggande yrkeskunskaper. Nyckelord Matlagningskunskap, grundläggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap och större förståelse för hur ett integrerat och segregerat förhållningssätt belyses i kurslitteratur i specialpedagogik för grundlärarutbildningen f-6 utifrån en jämförande studie. Metoden utgörs av en textanalys där fyra böcker i specialpedagogik för lärare i en mellanstor stad i Sverige analyseras och jämförs. Analysen och jämförelsen utförs med hjälp av en tematisk innehållsanalys vilket innebär att materialet läses igenom flera gånger för att sedan kategoriseras utifrån integrerat respektive segregerat förhållningssätt samt fysisk/social integrering och segregering. Teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens syfte är sociokulturellt perspektiv, integrering/inkludering samt segregering/exkludering. Resultatet i denna studie påvisar att majoriteten av kurslitteraturen belyser mer eller mindre explicit ett såväl integrerat som segregerat förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. De två förhållningssätten förespråkas vid olika skolsituationer beroende på elevens behov av stöd samt vilka arbetsuppgifter som skall genomföras. Ett av studiens mest intressanta resultat är komplexiteten kring att avgöra om ett integrerat eller segregerat förhållningssätt för elever i behov av särskilt stöd är lämpligt i sammanhanget. Slutligen framkommer av resultatet sambandet mellan fysisk och social segregering/integrering för barn i behov av särskilt stöd.

This master’s thesis investigates in which ways students seek out and access their textbooks and how they use their university’s library in this process. Data is collected through interviews from six students several semesters into their studies at the University of Stockholm. For the interviews two students each were selected from the fields of law, economics and humanities. The empirical findings were analyzed using T.D Wilson’s model of information behavior (1997). The model is constructed as a flow chart where the individual’s information behavior is clarified in various activities and processes. I conclude that the majority of the students do purchase at least some of the text books they require for their studies. Other texts are acquired through other means and a certain percentage is not acquired at all. The decision making process of whether and in which way to acquire a particular piece of literature is critically influenced by the student´s context (especially their economic situation). To which extent the university library will be used by students varies widely from student to student. It can, however, be noted that it largely depends on the individual student´s context and general attitude towards the library. For at least a small number of students the university library represents the key strategy to acquire literature. As students gain experience during the course of their studies, they will alter their strategy to a certain extent.

<p>Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen. Dessutom vill vi undersöka om begreppen har olika betydelser. Vi har valt att fokusera på kurslitteratur och styrdokument kopplad till inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Vi har medvetet valt bort litteratur som riktar sig mot de senare skolåren eftersom de inte tillhör våra inriktningar på lärarprogrammet. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av en Foucaultdiansk diskursanalys. Vi har i denna diskursanalys valt att lägga fokus på text eftersom vi studerat begreppen lustfyllt lärande och lust att lära i lärarprogrammets kurslitteratur. Diskursanalys är att betrakta som en kvalitativ metod. Vi kom i vår studie fram till att begreppen lustfyllt lärande och lust att lära har olika betydelser. Vi fann även att förekomsten av lustfyllt lärande och lust att lära i kurslitteraturen skiljer sig markant beroende på ämnesområde. Inom ämnena svenska och matematik var begreppen mest representerade, men även inom det mer övergripande området som handlar om hur pedagogen bör förhålla sig till barnen. Vi kom också fram till att begreppen ofta kopplas samman med andra pedagogiska begrepp i litteraturen, som det nya lärandet och det kompetenta barnet.</p>

Lustfyllt lärande och lust att lära är två av många begrepp vi kommit i kontakt med under utbildningstiden på lärarprogrammet. I såväl kurslitteratur som läroplaner används begreppen återkommande. Detta gjorde oss nyfikna på att studera begreppen i kurslitteraturen närmare för att utveckla en djupare kunskap om dem. Studien syftar till att utifrån ett Foucaultdianskt diskursanalytiskt makt- och styrningsperspektiv studera begrepp, i detta fall lustfyllt lärande och lust att lära, som kan ses som för givet tagna i lärarprogrammets kurslitteratur och i hela den pedagogiska kontexten. Vi vill även se i vilka olika typer av sammanhang och hur ofta de förekommer i litteraturen, samt se hur författarna talar om begreppen. Dessutom vill vi undersöka om begreppen har olika betydelser. Vi har valt att fokusera på kurslitteratur och styrdokument kopplad till inriktning mot förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år. Vi har medvetet valt bort litteratur som riktar sig mot de senare skolåren eftersom de inte tillhör våra inriktningar på lärarprogrammet. För att uppnå syftet med studien har vi använt oss av en Foucaultdiansk diskursanalys. Vi har i denna diskursanalys valt att lägga fokus på text eftersom vi studerat begreppen lustfyllt lärande och lust att lära i lärarprogrammets kurslitteratur. Diskursanalys är att betrakta som en kvalitativ metod. Vi kom i vår studie fram till att begreppen lustfyllt lärande och lust att lära har olika betydelser. Vi fann även att förekomsten av lustfyllt lärande och lust att lära i kurslitteraturen skiljer sig markant beroende på ämnesområde. Inom ämnena svenska och matematik var begreppen mest representerade, men även inom det mer övergripande området som handlar om hur pedagogen bör förhålla sig till barnen. Vi kom också fram till att begreppen ofta kopplas samman med andra pedagogiska begrepp i litteraturen, som det nya lärandet och det kompetenta barnet.

Titel: “Det är svårt att göra kurslitteratur sexigt” En jämförelse mellan kunders och företags syn på värde genom digitalisering och innovation   Författare: Amelia Johansson och Nils Svensson Handledare: Åsa Lindström Examinator: Christine Tidåsen Kurs: Examensarbete 15hp, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2018.   Forskningsfråga: Hur ser värdeskapande inom kurslitteratur ut hos kunden jämfört med företagen och hur ser de olika parterna på digitalisering och framtida innovationer som en möjlighet att påverka kundvärdet? Bakgrund och problemområde: 2007 var det endast hälften av alla högskolestudenter som köpte den obligatoriska kurslitteraturen då resten inte ansåg att de hade råd. Den övriga bokbranschen förändras och utdelningen av fysiska böcker samtidigt som digitala alternativ ökar. Detta ledde till funderingar kring modernare innovationer som skapar ett ökat kundvärde för studenter som inhandlar kurslitteratur. Ett övervägande av vad det finns för åtgärder för att minska gapet mellan företag och kund samt eventuella olikheter i värdeskapandeprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för de likheter samt olikheter som finns mellan kunder och företag inom kurslitteratur och dess värdeskapande. Studien undersöker hur bokförlagen jobbar med att skapa kundvärde genom användning av potentiella digitala lösningar och nya innovationer. Metod: Den metod som använts i studien har varit kvalitativ med en induktiv ansats där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med både företag och studenter. Forskarna har intervjuat de två största förlagen på marknaden vid namn Studentlitteratur och Liber, men även 23 stycken studentintervjuer för att kunna göra en jämförelse om värdeskapande. Slutsats: Slutsatsen visar att förlagen vet vad studenter efterfrågar men har svårt att tillfredsställa behoven. Det är ett komplicerat område att skapa värde inom då förlagen inte är förmedlaren av värde, utan det är istället läraren. Det finns ett flertal sätt för förlagen att skapa mervärde för studenterna, men svaret på forskningsfrågan är att det finns stora utvecklingsmöjligheter genom digitalisering och innovation som kan skapa stort värde enligt båda parterna. Enligt studien kan en streamingtjänst likt Spotify vara lösningen på att skapa det värde och den digitalisering studenter efterfrågar och som kan balansera ut marknaden. / Title: “It’s hard to make course literature sexy” A comparison between customers and companies views on value through digitalization and innovation   Authors: Amelia Johansson and Nils Svensson Supervisor: Åsa Lindström Examiner: Christine Tidåsen Course: Bachelor Thesis 15hp, Linnaeus University Kalmar, VT 2018.   Research question: What does value creation look like with the customer compared to the company’s perspective and what are the two parties views on digitalization and future innovation as a possibility to increase customer value? Background and problem area: In 2007 only half of the students enrolled in a university bought the mandatory course literature because they assumed they could not afford it. The remaining book market is changing and the publishing of physical books is slowing down while digital options are increasing. This led to thoughts around what more modern innovations could do to create customer value for students who buy course literature. A consideration was what measures could be used to decrease the gap between customers and companies, and also potential differences in the value creation process. Purpose: The purpose of the study is to create a greater understanding of the differences and similarities that exist between customers and companies within the market of course literature and how value is created. The study is meant to research how the publishers work with creating customer value by using potential digital solutions and new innovations Method: The method used in this essay is a qualitative method with an inductive approach. The data was collected through semi-structured interviews with both companies and customers. The researchers interviewed 23 students and two of the greatest publishers on the market today to be able to do a comparison between their views on value creation. Conclusion: In the conclusion, it was shown that the publishing companies knew what the students were requesting but have a hard time satisfying the needs, it is a hard area to create value within since the companies do not have direct contact with the students. Instead, they focus on the professors to sell their products. There are many ways for the companies who publish course literature to create value for the students. The answer to the research question is that there are huge possibilities for development through digitalization and innovation that can create value which both parties agree on. According to the study, the answer to creating value and satisfy the need the students are asking for with digitalization might be a streaming service much like Spotify, it can also create a balance in the market.

Denna studie har som syfte att utifrån ett didaktiskt perspektiv undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets Matematik 3-kurser. I en granskning av väsentlig litteratur har tidigare forskning och olika teorier inom området granskats. Ett antal intervjuer av gymnasielärare med varierade erfarenhet i ämnet matematik har genomförts. Som komplement till dessa intervjuer har en litteraturstudie av fyra Ma3b-kursböcker utförts. Det centrala innehållet i skolverkets kursplaner är det samma för båda Ma3b och Ma3c kurserna.Resultatet av analysen visar att de lärare som deltagit i studien undervisar begreppet derivata på ett liknande sätt. Det finns inte heller några avgörande skillnader i kurslitteraturen. Sammanfattningsvis visar analysen att det finns en röd tråd i hur detta avsnitt undervisas. En väg som både kursmaterial och lärare följer utan alltför stora avvikelser. Det som avviker från äldre studier är att inslagen av stöd i undervisningen av digitala hjälpmedel har ökat.