Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur autistiska personer framställs i kurslitteratur för blivande socialpedagoger vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens metodologiska utgångspunkt var Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och studiens teoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism. Resultatet baserades på bearbetning och kritiska analyser av fyra böcker som används som kurslitteratur i utbildningen Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Resultatet visade att autistiska personer kategoriseras baserat på funktionsförmåga och begåvning genom användning av olika autismtermer. Kurslitteraturen skiljer även på autistiska personer och icke-autistiska personer genom att beskriva autistiska personer som ”annorlunda” med ”särskilda” behov, medan icke- autistiska personer beskrivs som ”vanliga” och ”normala”. Resultatet visade även att autistiska personer ofta beskrivs ha stora hjälpbehov och nedsatt språkförmåga, samt framställs som våldsamma till den grad att det kan tolkas som ett autistiskt karaktärsdrag. Autistiska personer beskrivs även ha stora kommunikativa och sociala svårigheter. Vidare visade resultatet att den medicinska diskursen är ledande i kurslitteraturen. Slutsatserna som kan dras är att kurslitteraturen framställer autistiska personer på ett sådant sätt som inte överensstämmer med rådande riktlinjer om tillämpning av autismtermer och funktionsbegrepp samt att kurslitteraturen fokuserar mer på det medicinska perspektivet än det socialpedagogiska. De framställningar som framträder i kurslitteraturen baseras på normativa föreställningar och positionerar autistiska personer på ett mindre fördelaktigt sätt som bidrar till att reproducera potentiellt skadliga stereotyper.

This study aims to explore course literature in civic didactics and analyze which aspects of intercultural pedagogical competence are defined in the course material as well as how it could be implemented in civic education. The analysis deconstructs the term 'intercultural pedagogical competence' into two critical understandings: interculturalism and multiculturalism. The study demonstrates both the similarities and critical disparities between interculturalism and multiculturalism, in an attempt to further the understanding of intercultural pedagogical competence. To examine the study objective, the method conducted was qualitative text analysis. The material consisted of six separate publications related to civic didactics chosen from the syllabi of two Swedish university programs for upper-secondary school teachers. Based on a review of the course literature, the results suggest that various aspects related to intercultural pedagogical competence were included in the literature, while not in all of the publications examined. Furthermore, it is suggested by the course literature that intercultural pedagogical competence can be implemented in civic education through critical thinking, democratic education, or by associating the educational content to the students' own experiences.

<p><p>Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi. Den gör att priset blir en väldigt avgörande faktor i valet av inköpskanal för kurslitteratur, som är en stor utgiftspost. Men hur stor vikt har prisfaktor, och finns det även andra faktorer som påverkar studenters köp av kurslitteratur? På uppdrag av Studentbokhandeln i Uppsala sökte vi svar på dessa frågor och hur bokhandeln kan bemöta detta växande problem. Med hjälp av Philip Kotlers konsumentbeteendeteori ämnar uppsatsen studera vilka preferenser som studenter vid Uppsala universitet har vad gäller anskaffning av kurslitteratur och val av återförsäljare. Studien har genomförts med hjälp av en Internetenkät som skickades ut till programstuderande vid samtliga nio fakulteter vid Uppsala universitet. Resultatet av denna enkät visade sig vara givande. Det visade bland annat väldigt stora skillnader mellan de olika fakulteterna.</p><p>Slutsatserna som kunde dras var att studenter oftast väljer pris som främsta faktor vid köp av kurslitteratur. Det gäller när studenter väl bestämt sig för att köpa viss litteratur, men detta beslut är beroende av studenters perceptioner av hur viktig kurslitteraturen är för att klara kursen. Dessa bedömningar skiljer det sig mycket mellan de olika fakulteterna. Med andra ord så verkar perceptionen av hur viktig litteraturen är vara den viktigaste faktorn vad gäller studenters preferenser, vilket gör att valet av återförsäljare bestäms först i andra hand, när valet att köpa kurslitteraturen eller ej först har gjorts. I detta skede har alltså priset störst betydelse. Med detta i beaktande bör Studentbokhandeln följa utvecklingen på Internet och med hjälp av hemsidor som Pricerunner och Prisjakt visa tillgänglighet och pris på kurslitteratur via de kanaler som studenter bevisligen använder sig mest av.</p></p>

Den traditionella bokhandeln har under senare år tappat marknadsandelar. Det har skett i takt med att Internethandeln vuxit och blivit en alltmer naturlig inköpskanal. Det lägre priset hos Internetbutikerna har gjort att konkurrensen mellan den vanliga bokhandeln och Internet har blivit allt hårdare. Detta har framför allt drabbat bokhandlare som tillhandahåller kurslitteratur. Det främsta skälet till detta är studenters generellt sett dåliga ekonomi. Den gör att priset blir en väldigt avgörande faktor i valet av inköpskanal för kurslitteratur, som är en stor utgiftspost. Men hur stor vikt har prisfaktor, och finns det även andra faktorer som påverkar studenters köp av kurslitteratur? På uppdrag av Studentbokhandeln i Uppsala sökte vi svar på dessa frågor och hur bokhandeln kan bemöta detta växande problem. Med hjälp av Philip Kotlers konsumentbeteendeteori ämnar uppsatsen studera vilka preferenser som studenter vid Uppsala universitet har vad gäller anskaffning av kurslitteratur och val av återförsäljare. Studien har genomförts med hjälp av en Internetenkät som skickades ut till programstuderande vid samtliga nio fakulteter vid Uppsala universitet. Resultatet av denna enkät visade sig vara givande. Det visade bland annat väldigt stora skillnader mellan de olika fakulteterna. Slutsatserna som kunde dras var att studenter oftast väljer pris som främsta faktor vid köp av kurslitteratur. Det gäller när studenter väl bestämt sig för att köpa viss litteratur, men detta beslut är beroende av studenters perceptioner av hur viktig kurslitteraturen är för att klara kursen. Dessa bedömningar skiljer det sig mycket mellan de olika fakulteterna. Med andra ord så verkar perceptionen av hur viktig litteraturen är vara den viktigaste faktorn vad gäller studenters preferenser, vilket gör att valet av återförsäljare bestäms först i andra hand, när valet att köpa kurslitteraturen eller ej först har gjorts. I detta skede har alltså priset störst betydelse. Med detta i beaktande bör Studentbokhandeln följa utvecklingen på Internet och med hjälp av hemsidor som Pricerunner och Prisjakt visa tillgänglighet och pris på kurslitteratur via de kanaler som studenter bevisligen använder sig mest av.

No description available.

Syftet med denna studie är att utforska hur individer upplever sin prestation och själva inlärningssituationen då kunskap som ska läras in på ett språk ska återges på deras modersmål i form av tentamen eller i andra diskussionssituationer. Sex personer intervjuades om deras upplevelser att läsa kurslitteraturen på ett främmande språk och sedan återge den inlärda kunskapen på deras modersmål, i detta fall, svenska. Intervjumaterialet analyserades utifrån induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde tre huvudteman: förståelse av innehåll, förmågan att kunna uttrycka sig och slutligen, översättningsproblematiken. Den första två teman visade att prestation inte anses bli negativt påverkad av att den inlärda kunskapen ska återges på modersmålet. Tvärtom, kurslitteraturens språk förlorar betydelse så snart budskapet uppfattas av läsaren. / The aim of the current study is to explore how individuals see their performance and the learning situation itself when material presented in a certain language has to be recounted in the individual's mother tongue in the form of exams or discussion. Six people were interviewed about their experiences of reading textbooks in a foreign language and then recounting the acquired knowledge in their mother tongue, in this case, Swedish. Inductive thematic approach was used to analyse the interview data. During analysis three main themes emerged: understanding the content, the ability to express oneself and finally, translation-related problems. The first two themes showed that recounting acquired knowledge in the mother tongue is not considered to have a negative influence on performance. On the contrary, as soon as the reader comprehends the message the language of the textbook becomes irrelevant.

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ undersökning inom det specialpedagogiska området av hur dyslexi lyfts fram i specialpedagogutbildningars kurslitteratur. I vår uppsats har vi undersökt kurser och kurslitteratur vid fyra högskolor och universitet. Vi har gjort en innehållsanalys av kurslitteraturen för att synliggöra hur dyslexi definieras i de undersökta specialpedagogiska programmen. Vår frågeställning lyder: Hur definieras dyslexi i de specialpedagogiska utbildningarna? Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av dyslexi i fyra specialpedagogiska utbildningars kurslitteratur? I den empiriska delen redogör vi för de fyra utvalda högskolorna/universitetens kurslitteratur som vi funnit relevant utifrån sökord vi använt. Resultatet av vår undersökning visar att dyslexi som ett renodlat fonologiskt problem är det mest dominerande vid två undersökta lärosäten. Detta enligt den kurslitteratur som matchat våra sökord. Vid två lärosäten kunde vi inte finna någon definition eller förklaring till dyslexi eftersom ingen kurslitteratur matchade våra sökord.

Denna studie kartlägger systemvetenskaplig kurslitteratur som används på svenska universitet.Utifrån denna kartläggning har en ordsökning med syfte att ge en indikation på genuspartiskhet itext sedan utförts. Detta har gjorts med hjälp av programvaran Hamlet II, ordlistor medgenuspartiska och genusneutrala ord samt ord för att beteckna generiska personer inom IT. Medhjälp av teorier om design science och metodologi har resultatet slutligen visat att denarbetsprocess som genomsyrat studien kan ses som en återanvändbar metod för att undersökagenuspartiskhet i systemvetenskaplig kurslitteratur.

Students' usage of print versus e-book formats has been a subject of interest for research since the e-book started gaining popularity. These studies tend to emphasise student preferences and the reasons behind them which has led to a fairly well explored subject around the world. However, less emphasis is put on students’ information practices when using these formats.  This master’s thesis aims to add to the knowledge about the information practices of university students when using course literature in print versus e-book formats. To do this, semistructured interviews through Zoom were conducted with eight students. With practice theory as the theoretical lens, qualitative content analysis was used to analyze the material. The results shows that easy access to course literature is a main factor when choosing format, which indicates that preferences does not necessarily solely shape the information practice. E-books are used extensively by the students for easy access, even though there is a clear overall preference for print. The print format however seems to be providing a better overview of the whole book that favours the search process. The students also describe a feeling of deeper connection with print books and these are therefore used to understand complex texts, as well as when the students better want to remember what they have read. However, information practices described in regards to the e-book is not portrayed as a bad alternative. Rather, it is described as fitting for information practices that require shallower information processing.

<p>I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet.</p><p>Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning. Heteronormativitet i sig är dock inte ett medvetet diskriminerande förhållningssätt, men det kan för många människor upplevas så.</p><p>Min undersökning visar att flera böcker i studien har ett heteronormativt förhållningssätt, vilket gör det svårt för eleverna att självständigt kunna ta ställning i olika frågor som rör homosexualitet. Även om läroböckerna inte direkt bryter mot skollagen eller brister i sitt uppdrag enligt styrdokumenten bidrar detta upprätthållande av fasta strukturer kring sexualitet att undervisningen fastnar i diskussioner för eller emot homosexualitet, eller att eleverna inte tillåts skapa egna normer och värderingar. Det fanns dock ett undantag, och denna lärobok utgick inte från någon förutfattad mening kring vad som är normalt eller inte.</p>