I skollagen framgår tydligt att ingen i skolan får diskrimineras på grund av sexuell läggning. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsämnet är att det är inom detta ämne etiken i skolan har sin främsta plats och att det är i kursbeskrivningen för detta ämne områden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgått från Fanny Ambjörnssons bok Vad är Queer, där hon beskriver queerteori och heteronormativitet. Då heteronormativiteten är en dold struktur har det inte varit helt lätt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrån detta perspektiv. Enligt styrdokumenten får ingen i skolan diskrimineras på grund av sexuell läggning. Heteronormativitet i sig är dock inte ett medvetet diskriminerande förhållningssätt, men det kan för många människor upplevas så. Min undersökning visar att flera böcker i studien har ett heteronormativt förhållningssätt, vilket gör det svårt för eleverna att självständigt kunna ta ställning i olika frågor som rör homosexualitet. Även om läroböckerna inte direkt bryter mot skollagen eller brister i sitt uppdrag enligt styrdokumenten bidrar detta upprätthållande av fasta strukturer kring sexualitet att undervisningen fastnar i diskussioner för eller emot homosexualitet, eller att eleverna inte tillåts skapa egna normer och värderingar. Det fanns dock ett undantag, och denna lärobok utgick inte från någon förutfattad mening kring vad som är normalt eller inte.

Syftet med det här arbetet var att undersöka användning av kurslitteratur i modersmålsundervisning i spanska i Sverige med utgångspunkt att svara på frågeställningen om det finns specifikt inriktad kurslitteratur för modersmålsundervisningen i spanska. Som en del i detta undersökte uppsatsen också vilka kriterier som ligger bakom valet av läromedel i modersmålsundervisningen samt hur de läromedel som idag används upplevs täcka kraven från läroplanen. Undersökningsmetoden som valts är en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys baserat på enkätundersökningar till en utvald grupp modersmålslärare. Ett av undersökningens resultat visar att det finns en spridd användning av lärobokstitlar i modersmålsundervisningen och svaren pekar vidare på att modersmålslärarna inte känner till eller anser att det i dagsläget finns specifikt inriktade läroböcker för modersmålsundervisning i spanska. En majoritet av de tillfrågade lärarna anser att det borde finnas specifikt inriktade läroböcker i spanska. Även attityder till digitala läromedel i modersmålsundervisningen behandlades i undersökningen där många upplever att det finns digitala resurserna som är specifikt inriktade för modersmålsundervisning. Slutsatsen i detta arbete är att det finns en önskan hos modersmålslärarna att få tillgång till specifikt inriktade läroböcker i spanska då läroboken används en stor del under lektionstiden. Lärarna framställer också en önskan att koordinera och sträva efter mer gemensamma urval av läromedel med andra kollegor.

Fenomenologin har sin grund inom filosofin och intresserar sig för att studera upplevelser och upplevelsen av personens mening, hur personen upplevde en viss händelse och vad personen upplevde. Syftet med den här studien är att studera den versionen av fenomenologi som beskrivs i kurslitteraturen som användes på kandidatprogrammet Socialpsykiatri på Malmö Universitet. Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Fenomenologerna är intresserade av att gå tillbaka till själva upplevelsen och studera individens livs erfarenheter av respektive fenomen. Fenomenologin vill studera fenomen och upplevelser för att få ett holistiskt perspektiv av individen. Vid arbete med psykisk ohälsa vill fenomenologerna att den professionella ska ta hänsyn till personens egna livserfarenheter. / Phenomenology is based on philosophy and is interested in studying experiences and the experiences of the person´s meaning, how the person experienced a certain event and what the person experienced. The purpose of this study is to study the version of phenomenology described in the course literature used in the bachelor's program Social Psychiatry at Malmö University. The study is a qualitative literature study. The phenomenologists are interested in going back to the experience itself and studying the individual's life experiences of each phenomenon. Phenomenology wants to study phenomena and experiences in order to get a holistic perspective of the individual. When working with mental illness, the phenomenologists want the professional to take the person's own life experiences into account.

The discourse of pictorial surrealistic expressions in art historic course literature – a historiographic study about generalization of style. Through a historiographic perspective and discourse analysis the aim of this study is to uncover the ways art historic course literature make its stylistic categorization. This is done by making a semiotic categorization where three artworks are stipulated into a category called surrealistic pictorial expressions. The result of the semiotic picture analysis show both the semiotic grouping of pictures together and the work of the course literature as somewhat arbitrary, which lead to the questioning of why artworks are considered discursive objects while the course literature is not as well as how the narrative of pictures differs from the narrative of textbooks. The study shows a fundamental difference regarding the structuring of time which lead to a discussion on what might be the consequences for students of the field. / Undersökningen består huvudsakligen i två delar. Den första stärker genom bildanalys en samhörighet mellan tre konstverk, en samhörighet som trots allt visar sig vara problematisk. Den andra delen behandlar tre böcker som i stor utsträckning utgör fundamentet för den litteratur som studeras inom konstvetenskap på grundnivå. Med hjälp av slutsatsen från bildanalysen, att ett samband mellan bilder är relativt godtyckligt, kan texterna analyseras och betydande skillnader visar sig i hur konstverken kontra kurslitteraturen kommunicerar. Framförallt skiljer de sig åt i hur de strukturerar berättande tidsligt och likt bilderna som böckerna behandlar är de själva föremål för de strömningar som rör sig i samhället. Slutsatsen blir att studerande av konstvetenskap redan från början leds in i föreställningen om att konsthistorien är något som faktiskt existerar på ett objektivt plan medan det egentligen är något som aktivt skapas av de praktiserande inom fältet

<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p> / <p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har. Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet. / This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral. An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did. The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.

The emergence of augmented reality (AR) and gamification in higher education has gained significant relevance by virtue of their demonstrated usefulness in learning spaces. Prior research has examined these technologies separately and shown promising results, but less is known about the impact of combining AR and gamification in higher education. This article aims to conceptualize, design, and evaluate the effects of AR and gamification on students’ intrinsic motivation and learning with physical course literature. The results from a web - based experiment involving 95 students demonstrate that using AR enhances students’ intrinsic motivation compared to conventional methods such as reading lecture notes. However, the combination of AR and gamification did not influence students’ intrinsic motivation or learning. The findings could serve as a basis to further gamification in higher education and may support authors in the design of AR in future course literature. / Framväxten av förstärkt verklighet och gamification inom högre utbildning har fått betydande relevans på grund av dess beprövade användbarhet i lärandemiljöer. Tidigare forskning har undersökt dessa tekniker separat vilket visat lovande resultat, däremot vet man mindre om effekten av att kombinera förstärkt verklighet med spelifiering i högre utbildning. Denna artikel syftar till att konceptualisera, designa och utvärdera effekterna av förstärkt verklighet och spelifiering på studenters intrinsiska motivation och lärande vid användning av kurslitteratur. Resultaten från ett webbaserat experiment med 95 studenter visar att användningen av förstärkt verklighet ökar studenternas intrinsiska motivation i jämförelse med förekommande arbetssätt som digitalt föreläsningsmaterial. Kombinationen av förstärkt verklighet och spelifiering visade ingen effekt på studenternas intrinsiska motivation eller lärande. Resultaten kan utgöra grund för ytterligare forskning om spelifiering i högre utbildning och stödja författare vid utformningen av förstärkt verklighet i framtida kurslitteratur.