Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig. När detta inte uppnås riskeras ett vårdlidande. Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av möten i vården då patienten inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Tio artiklar har använts. De har analyserats enligt Axelssons metod och resultatet har sammanställts till en ny helhet. I materialet urskiljdes tre huvudteman: Utsatthet, Följder av bristande kommunikation och Patienternas behov. Resultatet visar att språket är ett huvudproblem i vårdmötet för patienter som inte kommunicerar på vårdgivarens språk. Språksvårigheter för med sig känslomässigt lidande och utanförskap för patienter. Bristande kommunikation leder också till praktiska konsekvenser så som felmedicinering och bristande compliance. Patienterna uttrycker behov av förändring i vården såsom bättre tillgång till tolkar och tvåspråkig personal. Dessa behov tillgodoses inte av dagens vård. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar. I resultatet beskrivs att vårdpersonal upplever oro över att inte förstå vad patienten säger och för att patienter inte ska förstå sin diagnos, prognos och behandling. Vårdpersonal känner även besvikelse över att de inte får den hjälp de behöver för att kunna hantera språkbarriärer, frustration och oro över att information kan modifieras när en tolk används, upprördhet över att den hjälp som finns att tillgå för att hantera språkbarriärer inte alltid fungerar, besvikelse över att förutsättningarna för en givande kommunikation försämras när tolken är oengagerad och har ett opassande beteende samt att de inte räcker till eftersom de bland annat upplever att för lite tid spenderas hos dessa patienter. Trots detta upplever vårdpersonal att språkbarriärer ibland går att hantera. I diskussionen framkommer det att vårdpersonal och professionella tolkar behöver träning tillsammans för att kunna samarbeta bättre och arbeta mer effektivt tillsammans. Även debriefing och reflektion efter känslomässiga och svåra situationer kan förbättra samarbetet och leda till att kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter förbättras. När samma professionella tolk används under hela vårdperioden påverkas vårdrelationen positivt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: När omvårdnadspersonal möter patienter som är immigranter med ett annat modersmål så räcker inte språkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som är immigranter med annat modersmål. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: Utifrån det givna innehållet så sammanställdes resultaten under tre kategorier: Språkbarriären som hinder för vård, här uppmärksammas att ”språkbarriären” som uppstår i kommunikationen mellan omvårdnadspersonalen och patientkategorin immigranter, är ett hinder i vården. Språkbarriären som stressfaktor, häri betonas att språkbarriären kan ses som en stresskälla för omvårdnadspersonalen. Språkbarriären som kräver tillfälliga tolkar: ett behov och ett hinder, här presenteras de så kallade tillfälliga tolkarna, d.v.s. tvåspråkiga anställda eller patienternas anhöriga, detta kan både uppfattas som ett behov och hinder i kommunikationen. Slutsats: Socialstyrelsen betonar att vårdpersonal ska ge alla patienter bra vård och omsorg oavsett patientens modersmål. Strategierna för att bekämpa språkbarriärer bör vara specifika för olika yrkeskategorier. Behovet att anlita utbildade tolkar för att säkerställa en tillfredsställande kommunikation mellan vårdpersonal och immigranter är viktigt. För att bekämpa språkbarriärer krävs insatserna från forskare, beslutsfattare och vårdpersonal. / Background: When health care staff interact with immigrant patients who have a different native tongue language skills are sometimes not sufficient. Aim: The aim is to describe the employees’ experiences when communicating with patients with a foreign native tongue. Method: A literature review was carried out based on ten scientific articles. These articles were reviewed with a review model used by the Red Cross Collage. Result: Based on the given context the results were compiled into three categories: Language barrier as an obstacle for health care, here attention is drawn to the fact that a ”language barrier”, which occurs between employees and immigrant patients, is an obstacle in health care. Language barrier as a stress factor, emphasizes that the language barrier can create stress for the staff. Language barrier which requires temporary interpreters: a need and an obstacle, temporary interpreters are presented here, namely bilingual employees or patients’ relatives. This is perceived as a necessity and an obstacle when communicating. Conclusion: The Swedish National Board of Health and Welfare emphasizes that the healthcare staff shall give all patients good health and social care no matter the native language. The strategies to combat language barriers should be specific for different professionals. The need to use trained interpreters, in order to assure a satisfactory communication between personnel and patients, is important.  To fight the language barriers actions from researchers, decision-makers and healthcare staff are required.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; problem att inhämta information som grund för omvårdnaden samt finna lösningar som underlättar kontakt med patienten med sex underkategorier. Sjuksköterskornas erfarenheter var att bristen på information ökade risken för missförstånd, men gjorde det även svårt att lära känna patienten och att bedöma patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskorna hade erfarenheter av att överbrygga språkbarriären på olika sätt. De använde sig av tolkar och tog hjälp av familjemedlemmar. De fick även använda sig av andra kommunikationsvägar som främjade konversationen. Slutsats: Sjuksköterskorna hade erfarenheter av att bristen på information påverkade patientens vård på ett negativt sätt. För att överbrygga språkbarriären krävs bättre tillgång till tolkar. / Background: The core of nursing is the meeting between the nurse and the patient, where the patient is participant. In order to meet, a good communication is required. When caring for a patient with a different mother tounge, the language becomes a barrier. An interpreter may help bridging these obstacles. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses’ experiences of communication with patients with a different mother tounge. Method: The chosen method was a literature based study. Twelve qualitative research articles were included in the study. Findings: The findings is presented in two categories; problems to obtain information as a basis for nursing, and find solutions that facilitate contact with the patient, with six subcategories. Nurses experiences was that lack of information made misunderstandings arise. It also made it difficult to getting to know the patient and assess the patients’ health. The nurses had experiences of overcoming the language barrier in different ways. They used interpreters and enlisted the help of family members. They also had to use other ways to communicate. Conclusion: The nurses had experiences that the lack of information affected the health care negatively. To overcome the language barrier better access to interpreters is required.

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration. Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska. Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Därefter analyserades datat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att kunna ge patienterna en god sjukvård krävdes kreativa tillvägagångssätt för att överbrygga språk- och kulturella barriärer. Informanterna beskrev användning av tolk som ett av de viktigaste hjälpmedlen för att öka den språkliga kommunikationen i mötet med patienten. Det fanns dock aspekter som tydde på att en tolk som inte genomförde sitt arbete professionellt var ett problem som kundepåverka mötet negativt då kontakten med patienten påverkades. Informanterna ansåg att kommunikationssvårigheter kunde leda till bristande behandling vilket i sin tur kunde leda till en känsla av misslyckande och frustration hos informanten. Slutsats: Språk- och kulturella barriärer kan vara ett hinder för att kunna ge patienten den vård dietisten önskar. Trots kreativa lösningar samt användning av tolk finns en risk att kvalitén på sjukvården inte når upp till den nivå lagstiftningen kräver. I samband med en ökad immigration bör rutiner och utbildning kring språk- och kulturella barriärer ses över. / Background: Each year the immigration increases in Sweden, as an effect of that, more individuals from other countries and cultures seek help from the healthcare system. The Swedish law states that healthcare providers have an obligation to give each individual equal care. Because communication is a big part of the meeting between the caregiver and the patient, the language and cultural barriers could lead to a lack of care. This also means that healthcare providers may experience a sense of frustration. Objective: The aim of the study was to elucidate and explore clinical dietitians’ experiences of language and cultural barriers during the meeting with patients with a first language other than Swedish. Method: Based on a qualitative research method six clinical dietitians were interviewed. During the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The data was analyzed withqualitative content analysis. Results: In order to give patients good care the dietitians had to use creative approaches to overcome language and cultural barriers. The interpreter was seen as one of the most important instrument during the meeting with the patient, but an interpreter who did not carry out their work in a good way could affect the meeting negatively. The informants felt that communication difficulties could lead to unsuccessful treatmentwhen the message did not reach the patients. This led to a sense of failure and frustration among the informants. Conclusions: Language and cultural barriers can be an obstacle in order to give the patient the care the dietitian wishes. Despite creative solutions and the use of an interpreter there is a risk that the quality of care does not reach the demands according to the Swedish legislation. In conjunction with increased immigration, procedures and education on language and cultural barriers should be reviewed.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det blivit vanligare att patienter som söker vård varken talar eller förstår det svenska språket. Det kan uppstå en språkbarriär mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskor utmanas med att kunna erbjuda en jämlik vård och etablera en vårdrelation med patienterna. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori ses sambandet mellan kommunikation som viktigt hjälpmedel inom omvårdnad och personcentrerad vård, där vikten att förstå patienters lidande lyfts upp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där en språkbarriär förekommer.    Metod: Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO.   Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier och fem subkategorier. Sjuksköterskorna erfor mestadels språkbarriärer som ett hinder, då det försvårade informationsöverföring och förståelse för patienters situation. Sjuksköterskorna upplevde många faktorer som påverkade tillgången och användandet av tolktjänster. Sjuksköterskorna behövde istället använda sig av familjemedlemmar eller anhöriga som tolk, trots att de var medvetna om att det inte var en optimal lösning.   Slutsats: Det upptäcktes ett behov av mer kunskap om språkbarriärer, samt riktlinjer och hjälpmedel som kan underlätta vårdandet av patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Sjuksköterskor har begränsade förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god vårdrelation med patienter när det förekommer en språkbarriär.

Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land är det vanligt att sjukvårdspersonalen träffar och ger vård till patienter med utländsk bakgrund. Invandrarna har oftast med sig en annan kultur som uttrycks med ett annat beteendemönster såsom religiösa övertygelser och språk. Enligt litteratur och tidigare forskning beaktas inte den andliga och kulturanpassade vården av sjukvårdspersonal, fastän det finns modeller för transkulturell omvårdnad som är tillgängliga. Detta skapar onödiga lidanden för de individer som har ett annat kulturellt ursprung, därför är det viktigt att sjuksköterskorna tar hänsyn till olika faktorer som påverkar vårdandet. Syftet med studien var att beskriva vilka tankar och upplevelser patienter med utländsk bakgrund har kring migration, hälsa och ohälsa samt när de möter sjukvården. Författarna valde att göra en litteraturöversikt för att undersöka befintlig kunskap inom detta område. Fjorton artiklar analyserades. I resultatet identifierades 11 teman fördelade på tre områden: Att vara invandrare, Förväntningar och Mötet med vården. Det framkom att ämnet är väldigt komplext. Tidigare erfarenheter, integrering, traditioner och religioner var avgörande för hur patienter upplevde vården och vad de kände. Bemötande upplevdes i stort sett bra, men det framkom att problem i kommunikationen var den mest hindrande faktorn. Ibland upplevde patienterna diskriminering, vilket innebar att vårdarens kulturella kompetens var ofullständig. I diskussionen framkommer att vården bör vara personcentrerad och fokusera på patienternas livsvärld. Inom ramen för livsvärlden är patientens erfarenheter, kulturella traditioner och religion i centrum. Vårdgivarens perspektiv uppmärksammas och resonemangen ledde fram till att kulturella skillnader och språkhinder utgör de gemensamma problemen. Den kulturella kompetensen inom vården är därför såväl utmanande som betydelsefull för att kunna tillfredsställa en bra och jämlik vård.

Bakgrund: Språk är människans medel för att kommunicera. Genom ord kan information förmedlas verbalt men även genom kroppsspråk. På grund av människans ökade migration runt om i världen, uppstår språkbarriärer mer frekvent. Migrationen kan bero på frivillighet men även krig, som sätter människan i flykt. Att inte kunna tala språket i det land en människa befinner sig i, kan ställa till med problem när behovet av att söka sjukvård uppstår. Sjuksköterskans roll i mötet med dessa patienter blir att tillgodose patienten med adekvat omvårdnad, trots att det finns språkhinder. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad när det föreligger en språkbarriär inom hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes för att undersöka det valda syftet. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys kunde ett resultat presenteras utifrån tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: Genom resultatet framkom två huvudkategorier, Språkbarriärers påverkan på omvårdnad och Hjälpmedel för att överkomma språkbarriärer och sju underkategorier, Sjuksköterskans upplevelse av att ge omvårdnad vid språkbarriär, Sjuksköterskans upplevelse vid kommunikation, Tolk som hjälpmedel, Sjuksköterskans upplevelse av att använda tolk, Anhöriga som hjälpmedel, Kollegor som hjälpmedel och Övriga hjälpmedel vid språkbarriär. Konklusion: Av resultatet framkom det att språkbarriärer påverkade omvårdnaden. Den personcentrerade vården blev inte optimal, eftersom sjuksköterskor inte kunde ta del av hela patientens berättelse utan att använda sig av något slags hjälpmedel för att överkomma språkbarriären. Sjuksköterskor lyfte problematik gällande avsaknad av utbildning i användningen av tolk. / Background: Language is the human way to communicate. Through words, information can be verbally given but also through body language. Due to the migration around the world, language barriers can be seen more often. The migration can be willingly or by force, due to war. When not being able to speak the language of the country you have migrated to, can lead to complications when in need of health care. The nurses’ role in the meeting of these patients will still be to perform nursing care, despite the language barriers. Aim: The aim was to conduct a research of nurses’ experiences when giving care, when there is a language barrier. Method: A systematic literature review was conducted. And with the help from a qualitative content analysis a result was presented, using twelve scientific articles with a qualitative study design. Result: Two main categories, Language barriers impact on nursing care and Resources to overcome language barriers, and seven subcategories, Nurses experiences of giving nursing care when there is a language barrier, Nurses experiences of communication, Interpreter as an resource, Nurses experiences of using Interpreter, Relatives as an resource, Colleagues as an resource and Other resources to overcome language barriers. Conclusion: The result showed that language barriers had an impact on the nursing care performed by nurses. The person centered care was not the best, due to the fact that nurses could not receive a full story from the patient without any kind of resource. Nurses highlighted the fact that there is no education in the use of interpreters.

Bakgrund: Språkbarriärer är en försvårande omständighet för sjuksköterskor. Ettbegränsat informationsflöde har en stor inverkan på patientsäkerheten ochomvårdnadsprocessen. Tolkanvändning är en strategi för att få bukt medspråkbarriärer. Det används både professionella tolkar och ad hoc-tolkar.Efterfrågan på tolktjänster i Sverige är hög och kommer troligtvis öka i framtiden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans upplevelser ocherfarenheter av att arbeta genom tolk inom hälso- och sjukvård.Metod: En litteraturstudie har genomförts med elva studier av kvalitativ ansats.Studierna har granskats, analyserats och sammanställts.Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fem teman: “Tillgänglighet”,“Kvalitet i översättningen”, “Emotionellt engagemang och involvering”,“Patientens förtroende för tolken” samt “Ekonomiska och organisatoriskaaspekter”.Konklusion: Sjuksköterskan använder ofta ad hoc-tolkar eller ingen tolk trots attde är medvetna om de negativa konsekvenser som detta medför. Det beror till stordel på bristfällig tillgänglighet till professionella tolkar och ekonomiska faktorer. / Background: Language barriers are a problematic circumstance for nurses. Alimited flow of information has a big impact on patient safety and the nursingprocess. The use of interpreters is a strategy to overcome language barriers. Bothprofessional interpreters and ad hoc interpreters are used. The demand forinterpreter services in Sweden is high and will likely increase in the future.Aim: The aim of the literature review is to illuminate nurses’ experiences ofworking through an interpreter in health care.Method: A literature review was undertaken with eleven qualitative studies. Thestudies have been reviewed, analysed and compiled.Findings: The analysis of the articles resulted in five themes: “Availability”,“Quality in the interpretation”, “Emotional commitment and involvement”, “Thepatients confidence in the interpreter” and “Economic and organizationalaspects”.Conclusion: Nurses often use ad hoc interpreters or no interpreter even thoughthey are aware of the negative consequences. The main reasons are lackingavailability of professional interpreters and economic factors.

Bakgrund: En ökad immigration till Sverige innebär en språklig utmaning för vården eftersom kommunikation och delaktighet lägger en grund för att en vårdrelation ska uppstå mellan patient och sjuksköterska. För att överbrygga språkbarriären kan sjuksköterskan använda icke-verbal kommunikation, tolk eller en informell tolk. Den icke-verbala kommunikationen kan vara en osäker typ av kommunikation som kan hota vårdrelationen. Syfte: Belysa hur sjuksköterskan upplever att språkbarriären inverkar på vårdrelationen. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. En manifest innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metod. Resultat: Fyra olika kategorier identifierades. Konsekvenser av bristande kommunikation, strategier för att förbättra vården, tolkens positiva inverkan samt tolkens negativa inverkan. Slutsats: Språkbarriären påverkade vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska negativt. Icke-verbal kommunikation hade i många avseenden en positiv inverkan på vårdrelationen. Språkbarriären orsakar dessutom ett ökat behov av mänskliga resurser. Tolken kan bidra till en bättre vårdrelation men också hindra vårdrelationen om hen brister i professionellt förhållningssätt. Sjuksköterskan behöver mer stöd och utbilding för att överbrygga språkbarriären med och utan tolk.