Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial. Resultatet visar att ett informationsmaterial om hur man använder tvättstugan inte kan förväntas påverka negativa beteenden i någon stor utsträckning och bör därför kombineras med andra åtgärder för att uppnå en nivå av påverkan som kan leda till beteendeförändring. / The purpose of this study is to develop a proposal for how information about the laundry room can be designed so that even immigrants with limited or no skills in the Swedish language can read and understand. The study will also seek answers to whether such information can affect the negative behaviors associated with the use of common laundry rooms, and to what degree. This is because the information material is meant to help prevent misuse of the equipment, and lack of consideration for the rules in the laundry. The empirical basis consists primarily of problem seeking interviews conducted with both residents and employees of Kommunfastigheter in Eskilstuna. The interviews show that there are many problems in the common laundry rooms, and there are signs that there may be a need for more appropriate information. The results show that information about how to use the laundry room cannot be expected to affect the negative behaviors to any large extent, and should therefore be combined with other measures in order to achieve a level of influence that can lead to behavioral change.

Bakgrund: Den globala migrationsprocessen ledde till att antalet utrikesfödda personer som söker vård ökade. Språkbarriärer och kulturella olikheter är de vanligast hinder för kommunikation mellan patienter och sjukvårdpersonal. För att tillgodose vård med en god kvalitet till alla grupper av patienter, krävs en fördjupad kunskap om utriksfödda patienters upplevelser av kommunikation med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av kommunikation i möten med hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där elva vetenskapliga artiklar analyserats enlygt Evans modell. Resultat: Många utrikesfödda patienter upplever svårigheter i kommunikationen med sjukvårdpersonal, orsakad av språkbarriär och kulturella skillnader. Patienter upplever att informationsutbytet och tolkjänster inte blir tillräckliga och betryggande.Språkbarriärer görofta att missförstånd uppstår från båda sidor och påverkar behandling samt patientsäkerhet negativt.Rrsultat presenteras som tre följande teman: språkbarriär, tolkanvändning, samt känslomässiga perspektiv av kommunikation. Slulsats: Alla patienter med olika kulturell bakgrund har rätt till att bli tillräckligg informerad, kunna meddela sjukvårdpersonal sina tankar, känslor och behov, samt vara delaktiga i sin vård. Sjukvårdpersonal bör öka sin medverkan för att överbrygga språbarriär och underlätta kommunikation med patienter.

Bakgrund: Kommunikation är utbyte av betydelsefull information mellan individer och kan förmedlas via verbalt och icke-verbalt språk. Genom att vårdpersonal skapar en mellanmänsklig relation till patienten uppnås ömsesidig förståelse som är grunden för att bedriva personcentrerad vård. I interkulturell kommunikation kan det däremot vara svårt att nå full förståelse på grund av otillräckliga språkkunskaper och kulturella skillnader. Syfte: Syfte med studien var att beskriva betydelsen av språklig och kulturell förståelse i kommunikationen mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artikelsökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Följande sökord användes i sökningar: communication, communication barriers, experience, health care, health personal, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Resultat: Ömsesidig förståelse, språklig och kulturell, är nyckeln för att vårdpersonal ska kunna förstå patienten och bedriva god vård. Resultatet baserades på 15 artiklar och består av tre tema: Kommunikation och relation, Invandrare i vården och Tolkning. Konklusion: Otillräckliga språkkunskaper är ett hinder för invandrare att komma i kontakt med vården, förmedla sina behov och nå full förståelse för given information. För vårdpersonal är språkbarriären ett hinder för att kunna bedriva patientsäker och personcentrerad vård. Båda parter är beroende av en tolk för att uppnå ömsesidig förståelse. / Background: Communication is an exchange of significant information between individuals and can be conveyed through verbal and non-verbal communication. When health personnel establish interpersonal relationships with the patient, mutual understanding will be obtained which is the basis for person-centered care. However, in intercultural communication it can be difficult to achieve full understanding due to insufficient language knowledge and cultural differences. Aim: The aim of this study was to describe the importance of linguistic and cultural understanding in communication between patient and health personnel. Method: A literature study with a systematic approach based on qualitative articles was conducted. Article searches were made in PubMed and Cinahl. The following keywords were used in search process: communication, communication barriers, experience, health care, health personnel, immigrant, interpreter, language, migrant, nurse-patient relations. Results: Mutual understanding, linguistic and cultural, is the key for healthcare professionals to understand the patient and provide good care. The result was based on 15 articles and consists of three topics: Communication and relationship, Immigrants in healthcare and Interpreting. Conclusion: Insufficient language knowledge is an obstacle for immigrants to come into contact with healthcare, communicate their needs and gain full understanding of given information. Language barrier is an interference fpr healthcare professionals to be able to deliver patient-safe and person-centered care. Both parties are dependent on an interpreter to achieve mutual understanding.

Bakgrund: Förekomst av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården påverkar möjligheten för sjuksköterskor att utföra omvårdnaden. Kommunikation identifieras som en viktig faktor mellan sjuksköterskan och patient för att främja högkvalitetvård. Möjligheten att erhålla kulturkompetens ökar kvaliteten på vården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av språkbarriärer och strategier för att övervinna dessa i omvårdnaden.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med systematisk söksstrategi och baserades på 13 kvalitativa och två mix metod vetenskapliga artiklar. Artikel sökningar utfördes i databaser CINAHL och Pubmed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskor står inför utmaningar som hindrar att främja god och säker vård när språkbarriär förekommer. Sjuksköterskor upplever att genom användningen av professionella och icke professionella tolkar har sina fördelar och sina nackdelar. Sjuksköterskor strävar att övervinna språkbarriären genom att använda sig av olika strategier.Slutsats: Språkbarriär är ett hinder för att ge en individuell omvårdnad och kunna göra en bedömning av patientens vårdbehov. Språkbarriär är ett hot mot patientenssäkerheten. Professionella och icke professionella tolkar ökar risken för att patienten inte får korrekt given information. / Background: The presence of a language barrier in health care affects the ability of nurses to perform nursing. Communication is identified as an important factor between the nurse and the patient to promote high quality care. The opportunity to obtain cultural competence increases the quality of care.Aim: The aim of the literature review is to describe the nurse's experience of language barrier , and nurses' strategies for overcoming them in nursing.Method: The study was conducted as a literature review with a systematic search strategy and was based on 13 qualitative and two mix method scientific articles. Article searches were performed in databases CINAHL and Pubmed.Results: The results of the literature review shows that nurses face challenges that prevent the promotion of good and safe care when a language barrier occurs. Nurses experience that through the use of professional and non-professional interpreters they have their advantages and disadvantages. Nurses strive to overcome the language barrier by using different strategies.Conclusion: Language barrier is an obstacle to providing individual caring and being able to make an assessment of the patient's care needs. Language barrier is a threat to patient safety. Professional and non-professional interpreters increases the risk that the patient will not recive correct information.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger beskriver sin och fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess. Studien undersöker även vilka metoder de använder i inkluderingsprocessen, samt vilka hinder de möter. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex fritidspedagoger. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Pedagogerna beskriver en fritidsverksamhet som centreras kring att förse de nyanlända eleverna med spontan språkutveckling i en socialt inkluderande miljö. Resultaten visar att fritidspedagogerna beskriver sin roll som stöttande, där den stöttande rollen beskrivs som väsentlig i de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. I verksamheten möter de hinder som grundas i språkbarriärer och personalbrist. Pedagogerna använder didaktiska verktyg i form av artefakter för att arbeta runt språkbarriären och därmed påskynda de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess är väsentlig, då fritidsverksamheten främjar de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling i en informell lärandemiljö.

Bakgrund: Sedan 1930-talet har Sverige varit en nation som öppet välkomnarinvandring och generöst tar emot migranter. Detta ställer specifika krav påsjuksköterskor och annan vårdpersonal. För att kunna utföra effektiv vård krävsnärvaro, god kommunikation, empati och förståelse. Det är värt att notera attkommunikationen kan påverkas om patienter och sjuksköterskor inte delar ettgemensamt språk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskorsupplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården. Metod: Detgenomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl ochPubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Däreftergenomgick tio studier en kvalitetsgranskning och analyserades med hjälp av enkvalitativ dataanalys. Resultatet: Efter analysen identifierades tre övergripandekategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns:Språkbarriärernas påverkan på vårdkvalitet, vikten att ha tolk och emotionellpåverkan på sjuksköterskan. Konklusion: Litteraturstudien visade attspråkbarriärer påverkar sjuksköterskors förmåga att integrera sig med patienter,skapar utmaningar i kommunikationen och påverkar känslomässig vård.Användning av icke-verbala metoder och tolkar övervinner språkliga hinder.Trotssvårigheter beskrev sjuksköterskorna att vården av patienter som har språkbarriärbidrar till både professionell tillväxt och personlig utveckling. / Since the 1930s, Sweden has been a nation that openly welcomesimmigration and generously receives migrants. This implies specific demands onnurses and other healthcare professionals. To conduct effective care, presence,good communication, empathy, and understanding are required. It is worth notingthat communication may be affected if patients and nurses do not share a commonlanguage. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses'experiences of language barriers in healthcare. Method: A literature review with aqualitative approach was conducted. The databases Cinahl and PubMed were usedto identify peer-reviewed studies. Subsequently, ten studies underwent qualityassessment and were analyzed using qualitative data analysis. Results: Threemain categories and six subcategories were identified after the analysis. The threemain categories are: The impact of language barriers on healthcare quality, theimportance of having an interpreter, and the emotional impact on the nurse.Conclusion: The literature study revealed that language barriers impact nurses'ability to integrate with patients, create challenges in communication, and affectemotional care. The use of non-verbal methods and interpreters overcomeslinguistic obstacles. Despite difficulties, nurses described that caring for patientswith language barriers contributes to both professional growth and personaldevelopment.

The study has been carried out with the aim of finding out what a Swedish niche bank's worksystem around the use of decision support looks like. More specifically how decision support is produced and how this decision support is understood and used to partly improve internalbusiness processes. With this purpose, the research question "How is decision support developed within a Swedish niche bank and what is the role of decision support for the business and its development of internal business processes?" has been produced.The method applied in the study is a qualitative method with a case study as a research method. The data collection has been carried out through nine semi-structured interviews of which seven were carried out in the first round and two in an additional interview round The interviews were carried out with respondents who hold different roles within the business.The study used an abductive approach, a target-driven selection and interviews were held remotely. The analysis has been based on the results and the theoretical framework, which contains various subject areas linked to the content of the study, for example decision support, visualization, analyzing data, internal business processes and digital divide. Where each topic from the theory has been linked to relevant parts of the result that either emphasized or questioned the theories.The study provides a discussion around analysis, language barrier, intermediaries and also for future studies that discuss points of view and insights from this study. The study shows how decision support is central to developing various business processes internally. The creation of the decision support lies in the analysis of data which is then visualized for decision makers within the business, who partly order and partly receive these decision support. However, in connection with the decision support and its development and usage, a language barrier arises where the competence around digital tools and data differs between departments, which results in roles that have to interpret and explain the decision support. / Studien har genomförts i syfte att ta reda på hur en svensk nischbanks arbetssystem kring nyttjandet av beslutsstöd ser ut. Nämligen hur beslutsstöd tas fram samt hur dessa beslutsstöd förstås och används för att dels förbättra interna verksamhetsprocesser. Med detta syfte har forskningsfrågan “På vilket sätt tas beslutsstöd fram inom en svensk nischbank och vad har beslutsstöd för roll för verksamheten samt dess utveckling av interna verksamhetsprocesser? ”tagits fram. Metoden som tillämpats i studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som forskningsmetod. Datainsamlingen har utförts genom nio semistrukturerade intervjuer varav sju utfördes i den första omgången och två i en ytterligare intervjuomgång, som två fördjupningsintervjuer. Intervjuerna utfördes med respondenter som besitter olika roller inom verksamheten. Studien har använt sig av en abduktiv ansats, ett målstyrt urval och intervjuer har hållits på distans. Analysen har utgått från resultatet och den teoretiska referensramen som innehåller olika ämnesområden kopplat till studiens innehåll, exempelvis beslutsstöd,visualisering, analysering av data, verksamhetsprocesser och skillnad i digital kompetens. Vardera ämne från teorin har kopplats till relevanta delar av resultatet som antingen poängterat eller ifrågasatt teorierna. Undersökningen för en diskussion kring analys, språkbarriär, mellanhänder och även inför framtida studier som diskuterar synpunkter samt insikter från denna studie. Studien visar hur beslutsstöd ligger centralt för att utveckla olika verksamhetsprocesser internt. Skapandet av beslutsstöden ligger i analysering av data som sedan visualiseras för beslutsfattarna inom verksamheten, för de som beställer och får dessa beslutsstöd presenterade. I samband med beslutsstöden och dess framtagande och användande uppstår dock en språkbarriär där kompetensen kring digitala verktyg och data skiljer sig mellan avdelningar, vilket resulterar i roller som behöver tolka och förklara beslutsstöden.

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar. Bakgrund: Amningsstöd är en viktig faktor för att långvarig amning av spädbarn ska fungera. Fungerande kommunikation krävs för att nå ett lyckat resultat av amningsstödet. Den ökade populationen av immigranter i Sverige utmanar hälso- och sjukvården att säkerställa en fungerande kommunikation för god vård. Design: En kvalitativ enkätstudie har genomförts med en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Metod: Under februari 2017 deltog 15 sjuksköterskor från fem barnavårdscentraler (BVC) i norra Sverige i studien genom att besvara kvalitativa enkäter med öppna frågor. Den insamlade datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av att kommunicera amningsstöd vid språkbarriär samlades i två domäner: 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa möjligheter vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar' och 'Sjuksköterskors upplevda kommunikativa begränsningar vid amningsstöd till icke svensktalande mödrar'. I den första domänen redovisades upplevelser av språkets samt kommunikationens betydelse, vilka tillgångar och verktyg sjuksköterskan har för att underlätta kommunikationen och vad som anses viktigt att beakta vid kommunikation om amningsstöd. I den andra domänen lyftes upplevelser av vilka hinder som fanns för god kommunikation vid språkbarriärer, vilken negativ påverkan brist på styrkor och resurser upplevdes ha samt vilka negativa följder moderns anhöriga upplevdes kunna ha på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av vilka möjligheter och begränsningar det finns för fungerande kommunikation vid amningsstöd tydliggör befintliga resurser och förbättringsområden.

The research area this report relates to is real-time automatic transcription and translation. The purpose of the work done for the report is to reduce the perceived language barriers online and to make a user-friendly application to make use of the latest deep learning technology to transcribe and translate in real-time. This application could be used in a work environment (especially when working from home) and for leisure activities such as watching videos. There is currently most likely no application that uses automatic speech recognition in this way. The most similar applications that were found were mainly similar to Google Translate which are not meant for real-time usage on a computer but rather to wait for an input and then write it out when it is completely done. The application created for this purpose was a desktop application that combines Open-AI's Whisper model for transcription and Argos Translate for translation into one application with a user-friendly GUI created with Java Swing. For creating the application, an iterative and incremental methodology was used both for the GUI design and the software development. In the end, the development was successful resulting in a working desktop application accomplishing the goals of transcribing and translating in real-time with the user of a user-friendly application, which could for example easily be used for digital meetings or videos online. / Det område som denna rapport handlar om är automatisk transkription och översättning i realtid. Syftet med arbetet som gjorts för rapporten är att minska de upplevda digitala språkbarriärerna och att göra en användarvänlig applikation för att använda den senaste djup maskininlärnings teknologin för att transkribera och översätta i realtid. Just nu finns det med största sannolikhet inget program som använder automatisk röstigenkänning på detta sätt. De mest liknande applikationerna som var funna är sådanna som liknar Google Translate, men dessa är inte skapade för anvädning i realtid utan istället för att höra hela indatan och sedan skriva ut hela resultatet. Applikationen som skapades med detta syfte var en datorapplikation som kombinerar Open-AIs Whisper-modell för transkription och Argos Translate för översättning till en applikation med ett användarvänligt grafiskt användargränssnitt skapat med Java Swing. För att skapa applikationen användes en iterativ och inkrementell metodik både för den grafiska användargränssnittsdesignen och mjukvaruutvecklingen. Resultatet var lyckat vilket ledde till en fungerande dator applikation som uppnådde målen att transkribera och översätta i realtid med en användarvänlig applikation.