Under våra praktiker har vi sett att lärares användning av estetiska uttrycksformer för att utveckla elevers språk har varierat. Det läggs idag, enligt oss, ofta fokus på individanpassad undervisning där varje elev ska ges förutsättningar att utvecklas. Lärandeprocessen är olika för varje individ och människan har en förmåga att uttrycka sig på olika sätt. Varje individ bör därför ha rätt att utveckla sitt språk via en uttrycksform som bäst förmedlar det individen vill uttrycka. Denna enskilda rätt är, enligt oss, viktig för att olika individer ska kunna samspela och utvecklas i gemenskap, både i skola och samhälle. Syftet med denna kvalitativa studie är därför att bidra med fördjupad kunskap kring sex verksamma lärares tankar om estetiska uttrycksformers möjligheter och begränsningar när det gäller att utveckla elevers svenska språk i grundskolans tidigare år. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi genomför semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år, ett metodval som låter deltagarna utveckla sina svar. Med utgångspunkt i vårt resultat visar studien att estetiska uttrycksformer på olika sätt kan möjliggöra utveckling av elevers svenska språk. Dess begränsningar ligger snarare i yttre faktorer så som tid och lärarens kompetens.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken plats estetiska lärprocesser har i svenskämnet. Vi vill undersöka hur verksamma lärare använder sig av estetiska lärprocesser samt hur det ser ut på lärarutbildningen. Arbetet fokuserar på hur man kan förhålla sig till estetiska lärprocesser i sin undervisning och vilka faktorer du måste ta hänsyn till som lärare för att använda det på bästa sätt. Då vi sett en stark övertygelse hos många lärare att estetiska lärprocesser gynnar elevernas utveckling ville vi undersöka vilka anledningar det grundar sig på. För att få reda på detta har vi intervjuat fyra lärare, varav en jobbar på lärarutbildningen, med kvalitativ intervju som metod. Vår litteratur grundar sig i ett sociokulturellt synsätt på lärande och mötet mellan människor. Utifrån vårt resultat kan vi konstatera att estetiska lärprocesser kan med fördel användas i all undervisning. De intervjuade lärarna ger många och konkreta exempel på när eleverna har utvecklats genom olika uttrycksformer som de inte haft möjlighet under annan undervisning. Dock tar de också upp olika utmaningar de stött på och andra lärares uppfattningar som kan bidra till varför vissa väljer bort det. Vi anser att estetiska lärprocesser tar för liten plats i skolan samt i våra styrdokument. Om lärarutbildningen ger estetiska lärprocesser större plats kanske fler får upp ögonen för hur man kan använda det i sin undervisning oavsett vilket ämne du undervisar i. Estetiska lärprocesser bjuder också in till ämnesintegration och samarbete mellan lärare som vi tror hjälper undervisningen att bli mer heltäckande och meningsfull för eleverna.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i år 1-5, där vår fokus låg på metoderna som användes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna är att samla in material att använda till framställning av gestaltningen, Handboken, vilken är en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist på litteratur som beskriver hur undervisning, baserad på huvudämnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte är att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade språkbegreppet för att stimulera elevers olika lärstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lärandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka också utgör grunden för vår gestaltning. I projektredogörelsen beskrivs det hur vi inspirerade av etablerad forskning kring lärstilar samt utifrån ett KME- perspektiv analyserat och tolkat vårt empiriska material. Detta har kompletterats med ytterligare metoder, egenkomponerade eller inspirerade av litteratur samt pedagoger vi mött under åren, för att upplägget i boken skulle bli multimodalt. Nyckelord: KME, gestaltning, multimodalitet, vidgat språkbegrepp, reception, lärstilar, estetik, kunskap.

Syftet med studien är att undersöka hur estetiska lärprocesser kan bidra till en inkluderande undervisning i elevers utvecklande av literacy. Frågeställningarna berör begreppet estetiska lärprocesser, hur lärare beskriver att estetiska arbetsformer integreras med literacyhändelser och vilka möjligheter lärare ser i sådan undervisning ur ett inkluderande perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av New Studies Literacy och empirin analyseras utifrån The four Literacy Model, resursmodellen (Freebody & Luuk, 1990). Studien är baserad på intervjuer med semistrukturerade forskningsfrågor. Fem lärare, med olika erfarenhet av estetiska lärprocesser som berättade fritt utifrån frågorna, intervjuades. Det huvudsakliga resultatet av studien synliggör hur elever, i literacyhändelser med estetiska arbetsformer, kan erbjudas praktiker som stödjer de fyra delarna i att utveckla literacy samt de möjligheter lärare ser i undervisning med estetiska lärprocesser, ur ett inkluderande perspektiv. / The purpose of the study is to investigate how aesthetic learning processes can contribute to an inclusive teaching in students' development of literacy. The questions concern the concept of aesthetic learning processes, how teachers describe that aesthetic forms of work are integrated with literacy events and what opportunities teachers see in such teaching from an inclusive perspective. The theoretical framework of the study consists of New Studies Literacy and the empirics are analyzed on the basis of The four Literacy Model (Freebody & Luuk, 1990). Five teachers were interviewed. The main result of the study shows how students, in literacy events with aesthetic forms of work, can be offered practice that support the four parts of developing literacy and the opportunities teachers see from an inclusive perspective.