No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis"). Poängen summerades för att få en totalsumma, en "optimistpoäng" (0-24 poäng). För att tolka resultatet skapades sedan fyra kategorier - stor pessimist (0-6 poäng), liten pessimist (7-12 poäng), liten optimist (13-18 poäng) samt stor optimist (19-24 poäng). Majoriteten av kvinnorna hamnade, både före och efter behandlingsserien, i kategorin "liten optimist". Medianpoängen var 17 poäng före och 18 poäng efter behandlingsserien. Skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien jämfördes med hjälp av Wilcoxon's signed ranked test. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad fanns mellan skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien (p=0.141; Z=-1.471). Studiens huvudresultat var att bland kvinnor med behandlingsbar bröstcancer är det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget stabilt och förändras inte av att genomgå en strålbehandlingsserie.</p> / <p>The aim of the study was to evaluate if the optimistic/pessimistic trait among women with breast cancer are changed by undergoing radiation treatment. The study had a comparative design and the sample was selected through convenience sampling. The sample consisted of 67 women in the age 30 to 86 years with treatable breast cancer. The optimistic trait was estimated before and after the radiation treatment by means of a validated scale, LOT-R. The questionnaire is a ten-item self report measure, responded to on a scale of five (0="Strongly disagree", …, 4="Strongly agree"). The points were summarized to get a total, an “optimistic score” (0-24 points). Four categories were created to interpret the result: major pessimist (0-6 points), small pessimist (7-12 points), small optimist (13-18 points) and major optimist (19-24 points). A majority of the women was in the category “small optimist” both before and after the treatment. The median score was 17 points before the radiation treatment, and 18 points after the treatment. The estimation before as well as after the radiation treatment was compared by means of Wilcoxon’s signed ranked test. The result showed no significant difference between the estimations before and after the radiation treatment (p=0.141; Z=-1.471). The main result of the study was that the optimistic trait is stable among women with treatable breast cancer, and does not change by undergoing radiation treatment.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget hos kvinnor med bröstcancer förändras av att genomgå en strålbehandlingsserie. Studien hade en jämförande design och urvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 67 kvinnor i åldern 30 till 86 år med behandlingsbar bröstcancer. Kvinnornas personlighetsdrag skattades före och efter strålbehandlingsserien med hjälp av ett validerat mätinstrument, LOT-R. Enkäten bestod av tio påståenden som besvarades med hjälp av en fem-gradig skala ( 0="Stämmer inte alls,..., 4="Stämmer precis"). Poängen summerades för att få en totalsumma, en "optimistpoäng" (0-24 poäng). För att tolka resultatet skapades sedan fyra kategorier - stor pessimist (0-6 poäng), liten pessimist (7-12 poäng), liten optimist (13-18 poäng) samt stor optimist (19-24 poäng). Majoriteten av kvinnorna hamnade, både före och efter behandlingsserien, i kategorin "liten optimist". Medianpoängen var 17 poäng före och 18 poäng efter behandlingsserien. Skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien jämfördes med hjälp av Wilcoxon's signed ranked test. Resultatet visade att ingen signifikant skillnad fanns mellan skattningarna före respektive efter strålbehandlingsserien (p=0.141; Z=-1.471). Studiens huvudresultat var att bland kvinnor med behandlingsbar bröstcancer är det optimistiska/pessimistiska personlighetsdraget stabilt och förändras inte av att genomgå en strålbehandlingsserie. / The aim of the study was to evaluate if the optimistic/pessimistic trait among women with breast cancer are changed by undergoing radiation treatment. The study had a comparative design and the sample was selected through convenience sampling. The sample consisted of 67 women in the age 30 to 86 years with treatable breast cancer. The optimistic trait was estimated before and after the radiation treatment by means of a validated scale, LOT-R. The questionnaire is a ten-item self report measure, responded to on a scale of five (0="Strongly disagree", …, 4="Strongly agree"). The points were summarized to get a total, an “optimistic score” (0-24 points). Four categories were created to interpret the result: major pessimist (0-6 points), small pessimist (7-12 points), small optimist (13-18 points) and major optimist (19-24 points). A majority of the women was in the category “small optimist” both before and after the treatment. The median score was 17 points before the radiation treatment, and 18 points after the treatment. The estimation before as well as after the radiation treatment was compared by means of Wilcoxon’s signed ranked test. The result showed no significant difference between the estimations before and after the radiation treatment (p=0.141; Z=-1.471). The main result of the study was that the optimistic trait is stable among women with treatable breast cancer, and does not change by undergoing radiation treatment.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

This master thesis is one part of a project, called “StabSim”, with the purpose to develop a simulation model for the align and stabilisation system in main battle tank 122. The origin of this project is that it should be possible to make control analysis without risking any hardware. Besides that it will be easy to change components in order to investigate the behaviour of the system. The report includes modelling of tower and weapon mechanics and also the modelling of the synchronous motors, which control these. There is also a discussion whether the model can be reduced in order to receive a less stiff system. To get a proper system the models needs many parameters. Some of them are unknown and that’s why this report includes methods to estimate them. Measurements have then been done on a main battle tank, and requisite parameters have been estimated.

<p>This master thesis is one part of a project, called “StabSim”, with the purpose to develop a simulation model for the align and stabilisation system in main battle tank 122. The origin of this project is that it should be possible to make control analysis without risking any hardware. Besides that it will be easy to change components in order to investigate the behaviour of the system. </p><p>The report includes modelling of tower and weapon mechanics and also the modelling of the synchronous motors, which control these. There is also a discussion whether the model can be reduced in order to receive a less stiff system. </p><p>To get a proper system the models needs many parameters. Some of them are unknown and that’s why this report includes methods to estimate them. Measurements have then been done on a main battle tank, and requisite parameters have been estimated.</p>

Disputats. Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universität, 2002. / Haves kun i elektronisk udg.

Datum: 2008-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 poäng Författare: Tano Colmet, Lisa Svensson Handledare: Per Janze Titel: Bostadsrättsföreningar – Konsten att uppnå ekonomisk stabilitet Problem: Bostadsrättsmarknaden växer sig allt större och starkare och det är viktigt för bostadsrättsföreningar att, med kompetens och medvetenhet om framtiden, noga planera sin ekonomi. Detta för att bibehålla och stärka sitt förtroende gentemot marknaden och inte gå i konkurs. Syfte: Syftet är att beskriva ombildningsprocessen från hyresrätt till bostadsrätt samt undersöka vad en bostadsrättsförening ska ta i beaktande för att uppnå ekonomisk stabilitet. Metod: I denna uppsats har en kvalitativ metod tillämpats. Metoden valdes eftersom målpopulationen för denna uppsats är förhållandevis liten. Författarna har valt att intervjua en styrelseledamot på två olika bostadsrättsföreningar samt en person på SBC som har erfarenhet gällande ombildningar och ekonomiska planer. Slutsats: Minst 2/3 av hyresgästerna i en fastighet måste slå sig samman i en bildad bostadsrättsförening. För att sedan gemensamt genomgå en ombildningsprocess och slutligen bli fastighetsägare. Viktiga faktorer som en bostadsrättsförening bör lägga stor vikt på vid upprättandet av den ekonomiska planen samt den ekonomiska förvaltningen är underhålls-, reparations- och räntekostnaderna. Föreningen fungerar som en organisation och bör präglas av drivkrafterna kompetens, innovation samt effektivitet för att uppnå ekonomisk stabilitet. Tiden för planering av ekonomin och kunskaperna från en bostadsrättsorganisation är också viktiga. / Date: 2008-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 points Authors: Tano Colmet, Lisa Svensson Tutor: Per Janze Title: Tenant–owner´s association – The art to achieve economic stability Problem: The tenant–owner homes market have achieved an extensive growth and it is very important for the tenant–owner´s association to carefully plan for the future economy. In order to maintain and strengthen its confidence towards the market and not go bankrupt. Purpose: The purpose is to describe the reorganization process from a rented apartment to a tenant-ownership and to examine what a tenant–owner´s association should take into consideration in order to achieve economic stability. Method: In this thesis a qualitative method has been applied. The method was chosen since the target group for this thesis is relatively small. The authors have chosen to interview board members in two different tenant-owner associations and a representative from SBC who has experienced current reorganizations and economic plans. Conclusion: At least 2/3 of the tenants in the real estate must go together in a tenant-owner´s association, in order to undergo a reorganizations process and finally become real–estate owner. Important factors that an association should take into considerations are the costs of maintenance, repairs and interests. The association functions as an organization and needs to be characterized by the driving forces competence, innovation and effectiveness in order to achieve economic stability. The time for the planning of the economy and the knowledge from a tenant owner homes organization is also important.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år. Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare. Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.