本研究主要探討公司投入企業社會責任(Corporate Social Responsibility, CSR)，以及發生相關負面事件(Corporate Social Irresponsibility, CSIR)時，對於企業營收的影響，亦即消費者是否會因為企業對社會所產生的正、負面影響，來改變其商品購買意願。 最終，研究結果顯示，整體而言，企業投入CSR能影響銷貨的效果有限。然而，當企業的社會表現有所提升時，可以刺激未來銷貨成長，顯示兩者間存在比率以及因果上的正向關係，與「權益相關人理論」（Stakeholder Theory）的說法相符。另外研究結果也發現，相較於生產成本面，CSR主要可以藉由提升銷貨收入來影響財務績效，值得注意的是，此效果會隨著時間經過而產生遞減。 / This study examines whether the sales revenue of firms engaging in Corporate Social Responsibility (CSR) or related adverse events (Corporate Social Irresponsibility, CSIR) occurs. That is, whether consumers will base on the CSR record of business to make them change their purchase intention. Finally, we find that the effect of Corporate Social Responsibility to corporate sales revenue is generally limited. However, when corporate social performance has been improved, it can stimulate future sales growth rate, and it also shows that the positive cause and effect relationship between Corporate Social Responsibility and sales revenue, and the result is consistent with the "Stakeholder Theory ". Furthermore, we also find that CSR can enhance financial performance by sales increased rather than reducing cost of production, and it is worth noting that this effect will bring about ‘diminishing marginal return’ as time pass through.

This research seeks to connect the philosophical focus of the agency-structure debate with the practice of management through a comparative study of organisational decision-making in situations involving stakeholder consultation. Set in the context of decision-making following an airport master plan consultation, the study considers how the stakeholder framework can be integrated within institutional theory using institutional logics as a theoretical link between these two literatures. This thesis, which adopts a critical realist perspective, takes a comparative case approach of four airports, each owned in different ways. Interviews with airport managers are supplemented by discussions with stakeholders and industry experts. Two sets of a priori themes were identified from the literature. The first focuses on the institutional logics prevailing in the field and their influence on managers as they make decisions. The second considers four decision-making strategies managers might employ in this situation. Findings centre on the causal powers acting upon airport managers as they make their decisions. Whilst normative isomorphic pressure enables stakeholder consultation, the coercive pressure on the decision-making process deriving from English planning law, the adversarial and oscillating nature of Central Government policy, and a mimetic response to the nature of local authority development plans constrain the actions of airport managers. Indeed, the current bureaucratic form of capitalism limits stakeholder contribution to final master plans. This research makes four main contributions: Firstly, reflecting upon the agency-structure debate from a critical realist perspective has facilitated development of a model integrating the stakeholder framework within institutional theory. Secondly, it improves our understanding of how stakeholder contribution is managed in master planning. Thirdly, the study adds to the growing body of work that employs a critical realist perspective. Lastly, since reconciling conflicting stakeholder opinions may well be of vital importance to the future of the UK’s airport infrastructure, this work has practical significance for airport managers, government policy-makers and stakeholders as they strive to formulate worthwhile airport consultations.

L'objectif de cette recherche est d'évaluer la communication environnementale (CE) des entreprises tunisiennes et marocaines et de déterminer les facteurs susceptibles de la favoriser ou de la contraindre. En se basant sur la théorie des parties prenantes, nous empruntons le modèle conceptuel d'Ullmann (1985) pour tester l'effet du pouvoir des parties prenantes, de la culture d'entreprise, de la situation économique et financière de l'organisation sur l'étendue de la CE. L'échantillon de l'étude est composé de 18 entreprises tunisiennes et de 20 entreprises marocaines cotées respectivement sur les bourses de Tunis et de Casablanca. L'évaluation de l'étendue de la CE est faite sur la base des rapports annuels collectés sur la période allant de 2000 à 2007. Les résultats de l'analyse quantitative montrent que la CE est principalement orientée vers les actionnaires et les investisseurs. En outre, l'influence de la culture d'entreprise, de la situation économique et financière de l'entreprise, du secteur d'activité, de la taille ainsi que du pays d'origine est confirmée. Dans le but d'approfondir ces résultats, une analyse qualitative est conduite sur 10 cas d'entreprises retenus de l'échantillon initial. Les résultats révèlent que le niveau d'internationalisation de l'activité de l'entreprise, son appartenance à une multinationale réputée par son engagement dans le développement durable, la taille de l'auditeur ainsi que la composition du Conseil d'Administration expliquent l'étendue de la CE des entreprises tunisiennes et marocaines. / The purpose of this research is to assess the corporate environmental reporting (CER) of Tunisian and Moroccan companies and to determine the factors likely to support it or constrain it. Relying on the stakeholder theory, we use the conceptual model of Ullmann (1985) to test the effect of the stakeholder power, corporate culture and the economic and financial performances on the extent of the CER. The sample comprises 18 Tunisian and 20 Moroccan companies listed respectively on Tunisian and Moroccan stock exchanges markets. The evaluation of the extent of CER is made on the basis of annual reports collected over the period from 2000 to 2007. The results of the quantitative analysis show that CER is made mainly to shareholders and investors. The influence of corporate culture, economic and financial performances, company's industry, size and country's origin is confirmed. Furthermore, a qualitative analysis is conducted on 10 companies selected from the initial sample. The results reveal that the company's level of internationalization, being a subsidiary of multinational renowned for its commitment to sustainable development, the size of the auditor and the composition of the Board explain the extent of the CER of Tunisian and Moroccan companies.

Aim: The aim of this study is to understand what strategies are used over time by a company facing a transgressional CSR crisis, in order to regain legitimacy, and towards which stakeholder group these strategies are directed. Methods: In order to achieve our aim, Qualitative case study based on secondary data published by Volkswagen as well as news articles were used to identify what strategies the company used over time. Results: To be able to answer our aim, different theoretical lenses were used; SCCT response strategies, legitimization strategies, strategy formulation process and stakeholder theory. Therefore, four main different strategies were identified, minimize attribution, blind adaptation to strategy 2025, US differentiation and internal moral reasoning. The former two were addressed to all stakeholders while the latter two were concerned with specific stakeholder groups. Conclusions: Strategy formulation process during a transgressional CSR crisis is a complex procedure and literature on crisis management should move away from static frameworks towards a more dynamic understanding of how strategies can come to life. Coupled with the complexity of societal expectations in general, a company might have to adopt the paradoxical approach even for one stakeholder. Lastly, an addition to Situational Crisis Communication Theory is proposed.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies

Efter cirka 20 års arbete kommer en ny redovisningsstandard för försäkringskontrakt, den 1januari 2022, att träda i kraft. Standarden namnges International Financial Reporting Standards17 (IFRS) och kommer ersätta den nuvarande interimstandarden IFRS 4. Under denna tid har International Accounting Standards Board (IASB) tagit fram flera olika förslag förutformningen av IFRS 17. År 2013 publicerade IASB en så kallad reviderad Exposure Draft(ED) där företag och organisationer bjöds in att kommentera på de förslag som tagits fram. Dessa kommentarer, så kallade Comment Letters (CL), är av väsentlig karaktär för hur den slutgiltiga standarden kommer att se ut. Därav utgjorde dessa CL det empiriska underlaget i denna studie. Problemdiskussionen i studien visar att IFRS 4 har fått mycket kritik för att inte vara en tillräckligt transparent och jämförbar redovisningsstandard. Detta leder sedermera framtill studiens syfte. Syftet med denna studie är att ta reda på om intressenterna, som genom sina CL kommenterat på IASB:s reviderade ED från 2013, anser att förslagen i densamma kommer att leda till en merjämförbar och transparent redovisningsstandard. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det föreligger mönster i intressenternas attityder till förslagen i 2013 års reviderade ED och i så fall vilka dessa mönster är. Totalt genererade den reviderade ED:n 198 CL från olika typer av intressenter. Studiens urvalsprocess medförde att 67 av dessa CL utgjorde det empiriska materialet. Då studiens syfte är att analyserna och tolka intressenternas attityder till förslagen i den reviderade ED:ngenomförs en kvalitativ innehållsanalys som innehåller inslag av både en induktiv och deduktivforskningsansats. Studiens resultat visar att majoriteten av intressenterna håller med om att förslagen som framförs av IASB i den reviderade ED:n från 2013 kommer leda till en mer transparent och jämförbar redovisningsstandard. Däremot är det många intressenter som påpekar att flera avförslagen är komplexa och svårförstådda. Vissa av kommentarerna från företagen och organisationerna som analyserats uttrycker även att denna komplexitet är något som riskerar att skada jämförbarheten och transparensen. De tydligaste mönstren från de CL som analyserats är att förslagen är en förbättring från nuvarande redovisningsstandard samt tidigare förslag från IASB. Dessutom uppvisas mönstret att förslagen i den reviderade ED:n kommer att leda tillökad jämförbarhet och transparens. Dock menar många intressenter att implementeringsprocessen kommer vara mycket tids- och resurskrävande. Studiens slutsatser visar att en majoritet av intressenterna ställer sig bakom förslagen som framförs i den reviderade ED:n. Däremot ställer sig många kritiska till komplexiteten i förslagensamt bristen på vägledning. Dessa slutsatser påvisar att IASB är på rätt väg att uppnå sitt mål med en redovisningsstandard som har en högre grad av transparens och jämförbarhet än den nuvarande. / After approximately 20 years of work, a new accounting standard will take effect January 1st, 2022. The standard is called International Financial Reporting Standards 17 (IFRS) and will replace the current interim standard IFRS 4. During this time The International Accounting Standards Board (IASB) has worked out several proposals for modeling IFRS 17. In year 2013IASB published a so called revised Exposure Draft (ED) where companies and organizations were invited to comment on the proposals. These comments, so called Comment Letters (CL) are of significant nature for how the final standard will be designed. Thus, the CL made up the empirical basis of this study. IFRS 4 has received a lot of criticism for not being comparable and transparent enough. This problem subsequently led to the purpose of this study. The purpose of this study is to ascertain if stakeholders who commented on IASB:s revised ED from 2013 consider that the proposals in the ED will lead to a more comparable and transparent accounting standard. Furthermore, the study aims to find out if there are patterns in stakeholders’ attitudes towards the revised ED and if so, what those patterns are. The revised ED generated 198 CL in total from several different stakeholders. The study’s selection process ended with a total of 67 CL which made up the empirical material. Because the purpose of this paper is to analyze and interpret the stakeholders’ attitudes towards the proposals in the revised ED, a qualitative content analysis will be performed. It will include elements of both an inductive and deductive research approach. The results of the study show that a majority of stakeholders agree with the proposals in the revised ED from 2013 and that it will lead to a more transparent and comparable accounting standard. However, many stakeholders point out that several of the proposals are complex and hard to understand. Some of the comments from the companies and organizations that have been analyzed expresses that the complexity is a factor that may damage comparability and transparency. The most distinct patterns from the CL that have been analyzed are that the proposals constitute an improvement compared to the previous accounting standard as well as earlier proposals from the IASB and that the proposals in the revised ED will lead to increased comparability and transparency. Nevertheless, many stakeholders’ express concerns that the implementation process will be very time- and resource consuming. The study’s conclusion shows that the majority of stakeholders are in favor of the proposals in the revised ED. However, many also raise concerns regarding the complexity in the proposals and the lack of guidance. In light of these conclusions, IASB is on the right path to achieve their objective of an accounting standard with a higher degree of transparency and comparability than the current one.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara. / increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.

Diskurser kan ses som samhälleliga diskussioner där sociala fenomen definieras. I kontexten hållbarhetsrapportering innebär detta att diskurser formar bilden av hur sociala aktörer uppfattar vad som är ett hållbart företag. Därmed blir det betydelsefullt hur ett globalt företag konstruerar bilden av sig själv som ett hållbart företag. Hållbarhetsfrågorna har hamnat alltmer i fokus. Hållbarhetsrapportering är ett sätt för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till intressenter. Detaljhandelsföretag kännetecknas av att produktionen är främst förlagd till utvecklingsländer och hålls ofta ansvariga för hur deras leverantörer agerar. Syftet med denna studie är att visa vilka diskurser ett globalt detaljhandelsföretag använder i sina hållbarhetsrapporter för att konstruera bilden av sig själv som ett hållbart företag samt hur dessa diskurser förändrats över tid. Studien har en kvalitativ ansats med fallstudie som undersökningsform. Det empiriska materialet består av H&M:s hållbarhetsrapporter för år 2002 och 2018. Diskursanalys är studiens analysmetod. Resultatet av studien visar att H&M:s sätt att framställa sig som ett hållbart företag har förändrats över tid. Ambitionen att leda modebranschen i hållbarhetsarbetet samt att lämna ett positivt bidrag till världens miljö- och socioekonomiska utmaningar kan stå för den tydligaste diskursförändringen. Studiens bidrag är att visa hur H&M framställer sig som ett hållbart företag över tid. Eftersom diskurser i företags hållbarhetsrapporter konstruerar bilden av vad sociala aktörer uppfattar som ett hållbart företag, har det betydelse vilka diskurser detaljhandelsjätten H&M använder. / Discourses are societal discussions where social phenomena are being defined. In the context of sustainability reporting it means that discourses shape the image of what people percieve as a sustainable company. Consequently it is important how a global company constructs the image of a sustainable company. Issues of sustainability get increasingly more attention. Sustainability reporting is a tool for companies to communicate their sustainability performance to their stakeholders. Retail companies with production outsourced to developing countries are often held responsible for the actions of their suppliers. The aim of this study is to show the discourses used by a global retail company in the sustainability reports in order to construct the image of a sustainable company, as well as to show how these discourses change over time. The study has a qualitative approach designed as a case study. The empirical material consists of H&M’s sustainability reports covering 2002 and 2018. The method is discourse analysis. The result of the study shows that H&M’s way to construct the image of a sustainable company has changed over time. The most distinct discourse change is the ambition to lead the fashion industry to sustainability and to give a positive contribution to the environmental and socio-economical challenges the planet faces. The study provides knowledge of how H&M constructs the image of a sustainable company over time. Discourses in sustainability reports shape the image of a sustainable company and thereby influence the way people percieve what a sustainable company is. That is why it is important to analyse the discourses the global retail company H&M uses.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elbolag förhåller sig till arbetet mellan CSR och företagets finansiella mål. Dessa två mål tenderar att dra åt olika håll och det har av denna anledning varit av intresse att undersöka. Det sker även en jämförelse mellan börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Studiens huvudsakliga undersökningsmetod har bestått av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Därefter tillämpades en kvantitativ metod i form av datainsamling från publicerade rapporter för bland annat framtagandet av nyckeltalet DuPont. Den teoretiska referensramen består av forskning med utgångspunkt i CSR och finansiell lönsamhet, bland annat Carrolls pyramid och intressentteorin. Empiriinsamlingen resulterade i att CSR är ett sätt för företag att uppnå lönsamhet. CSR blir såvida ett medel för företag att uppnå sina finansiella mål. Börsnoterade bolag tenderar att visa ett mer kortsiktigt förhållningssätt än icke börsnoterade bolag. Till sist resulterade empiriinsamlingen i att det inte upplevs vara någon motsträvighet mellan dessa två mål. / The purpose of this study has been to investigate how electricity companies relate to the work between CSR and the company's financial goals. These two goals tend to move in different directions and for this reason it has been of interest to investigate. There has also been made a comparison between listed and non-listed companies. The main research method of the study has consisted of a qualitative method in the form of semi-structured interviews. Subsequently, a quantitative method was applied in the form of data gathering from published reports for, among other things, the production of the keyratio DuPont. The theoretical frame of reference consists of research based on CSR and financial profitability, including Carroll's pyramid and stakeholder theory. The empirical gathering resulted in CSR being a way for companies to achieve profitability. CSR becomes a way for companies to achieve their financial goals. Listed companies tend to show a more short-term approach than non-listed companies. Finally, the empirical gathering resulted in the fact that there is no contradiction between these two goals.