Sammanfattning Enligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling.   Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv. Det urbana perspektivet beskrivs handla om potentialen med att förtäta och öka de urbana kvaliteterna i städerna. Qviström anser att det urbana perspektivet leder till att större delar av Skåne som är mindre tätbefolkade hamnar i skymundan.   I denna fallstudie undersöks de regionala dokumenten för Skåne för att studera vilka riktlinjer som finns kring de stationsnära lägena. I fallstudien har även fyra kommuners översiktsplaner studerats i nordöstra Skåne där nya tågstationer har anlagts för att undersöka om deras strategier kan kopplas till den stationsnära planeringen. Kommunerna ligger i den mindre tätbefolkade delen av Skåne och det har därför varit intressant att undersöka om planeringen har anpassats efter dessa förutsättningar. För att kunna göra en jämförelse mellan den stationsnära planeringen enligt forskningen och de studerade fallen har undersökningen delats upp efter kategorierna Utformning av de stationsnära lägena och Förväntade effekter.   I slutsatsen tydliggörs planering i regionen som kan kopplas till den stationsnära planeringen, både vad det gäller utformning och förväntade effekter. I de kommunala dokumenten synliggörs inte den stationsnära planeringen lika tydligt som de regionala. Beskrivningen av utformningen av de stationsnära lägena i kommunernas plandokument kan ibland kopplas till den stationsnära planeringen. Dock anpassas planeringen ofta efter orternas förutsättningar. De förväntade effekterna på planeringen i kommunerna är mer lik den stationsnära planeringen. Många gånger beskrivs liknande effekter, som i den stationsnära planeringen, även om de inte alltid uttrycks på samma sätt. Slutsatsen är också att kritiken mot, att den regionala planeringen i Skåne har ett fokus på den stationsnära planeringen, kan till viss del anses legitim. Planeringen för de mindre tätbefolkade orterna i de kommunala dokumenten har anpassats till ortens förutsättningar. Därför blir det svårt att använda den stationsnära planeringen för hela regionen.

Purpose: The aim with this paper is to see how a city can be developed using a theory for nearby station location, which is a theory for urban planning, originally from Copenhagen, to create a more attractive city and public transport system in the village Skillingaryd, 40 kilometers south of Jönköping in Småland. To obtain the aim of the paper has the asked questions contained which factors from this theory that is relevant for smaller villages, which problems and possibilities are found in Skillingaryd if you want to increase the attractiveness of the village through urban planning, and also how this theory can be applied to contribute a positive urban development in Skillingaryd in conjunction with electrification of the railway. Method: This paper is based on a case study of the village Skillingaryd, where the basis for the case study consists of literature studies and document analysis of the nearby station location theory, plan indicators for efficient land use in stationary areas, TOD, and two studies from Dalarna and Skåne. Factors found in the literature studies and document analysis have then provided the basis for a GIS analysis of Skillingaryd. Findings: All factors from the nearby station location theory have been considered relevant for smaller villages, such as distance limits, density of housing, road accessibility, station integration, etc., except for the density of workplaces nearby the station. This is when most of the jobs in Skillingaryd are found outside the nearby station area. An analysis based on these factors can clearly identify areas with potential for development. Implications: The stationary principle in itself did not feel sufficient to carry out the analysis, and therefore plan indicators and previous studies have been the basis for this. This hasn’t affect the work's reliability since the question is asked “How can the nearby station location theory be applied…” which means that it can be applied along with other theories and factors. Limitations: Due to the time frame for the paper thus the case study only include one village, Skillingaryd in Vaggeryds municipality. The work is done only from the perspective of urban planning and has not focused on the economic aspects. In a deeper analysis, it would of course be interesting to look at the economic aspects as well as the ability to count on possible effects of implementation. / Syfte: Målet med arbetet är att se hur man kan utveckla en ort utifrån stationsnärhetsprincipen, som är en samhällsplaneringsteori ursprungligen från Köpenhamn, för att skapa en attraktivare ort och kollektivtrafik i orten Skillingaryd, belägen fyra mil söder om Jönköping i Småland. Frågeställningarna som ställts för att nå målet involverar vilka faktorer från stationsnärhetsprincipen som är relevanta för mindre orter, vilka problem och möjligheter som återfinns i Skillingaryd om man genom samhällsutveckling vill öka ortens attraktivitet, samt hur stationsnärhetsprincipen kan tillämpas för att bidra till en positiv samhällsutveckling i Skillingaryd i samband med att järnvägen elektrifieras. Metod: Rapporten bygger på en fallstudie av orten Skillingaryd där grunden till fallstudien utgörs av litteraturstudier och dokumentanalys av stationsnärhetsprincipen, planindikatorer för effektiv markanvändning i stationsnära områden, TOD, samt två studier gjorda i Dalarna respektive Skåne. Faktorer som återfunnits i litteraturstudien och dokumentanalysen har sedan utgjort underlag för en GIS-analys av Skillingaryd. Resultat: Samtliga faktorer från stationsnärhetsprincipen har ansetts relevanta för mindre orter, såsom avståndsbegränsningar, densitet av bostäder, tillgänglighet i vägnätet, stationens integrering m.fl., förutom densiteten av arbetsplatser i det stationsnära läget. Detta då majoriteten av arbetstillfällena i Skillingaryd återfinns utanför det stationsnära läget. Analys utifrån dessa faktorer kan tydligt påvisa områden med utvecklingspotential. Konsekvenser: Stationsnärhetsprincipen i sig kändes inte tillräcklig för att genomföra analysen och därmed har även planindikatorer och tidigare studier tagits med som underlag för denna. Detta påverkar dock inte arbetets reliabilitet eftersom från formulerats ”Hur kan stationsnärhetsprincipen tillämpas…” vilket gör att den kan tillämpas tillsammans med andra teorier eller faktorer. Begränsningar: På grund av tidsramen för arbetet har fallstudie endast gjorts på en tätort, Skillingaryd i Vaggeryds kommun. Arbetet görs endast ur ett samhällsplaneringsperspektiv och har inte fokuserat på de ekonomiska aspekterna. Vid en mer djupgående analys hade det givetvis varit intressant att även se på de ekonomiska aspekterna och även möjligheten att räkna på eventuella effekter av implementering.

Stationsnäraprincipen innebär att stadsutveckling koncentreras kring knutpunkter i kollektivtrafiken för att öka tillgängligheten och kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilburna transporter för att stärka en hållbar regionförstoring. Visionen att planera stationsnära i Östergötland kommer från regional nivå och för att implementera visionen i den kommunala planeringen blir det viktigt att visa hur både regionen och varje enskild kommun kan gynnas. Ett tillvägagångssätt är att hitta en arbetsmodell som kan lyfta regionala perspektiv i den lokala planeringsprocessen. Syftet med det här arbetet är att ta fram en förtätningsmodell för stationsnära planering i mindre tätorter. En förtätningsmodell för stockholmsregionen har tidigare tagits fram i samband med den regionala utvecklingsplanen och i det här arbetet undersöks om den modellen kan anpassas för stationsnära planering i mindre tätorter. Förtätningsmodellen har metodiskt anpassats med hjälp från två planerare i Östergötland samt en litteraturstudie om regional utveckling och stationsnära planering. Den anpassade modellen har prövats i två separata fallstudier och resultatet omfattar en kartläggning av förtätningspotentialen som beskrivs utifrån tre olika förtätningsscenarion; kommunala fokusområden för stationsnära planering, marknadsintressanta exploateringsområden och konsensusutveckling. Modellen möjliggör att den regionala visionen för stationsnära planering förs in i den kommunala planeringsprocessen och visar inte enbart hur både kommun och region kan gynnas av ett samarbete, utan även vilka knäckfrågor den enskilda kommunen måste övervinna för att fortsätta utvecklas i framtiden. / Stationsnäraprincipen imply that urban development is concentrated around public transport nodes to increase the accessibility and competitiveness of public transport against motoring transport to ensure that regional enlargement is achieved in a sustainable way. The vision for transit-oriented development (TOD) in Östergötland derives from a regional planning level and in order to implement the vision in municipal planning, it is important to specify how both the municipality and the region can benefit. An approach is to find a model that can raise the regional perspective in the local planning process. The purpose of this study is to develop a densification model that focuses on TOD in smaller urban areas. A densification model for the Stockholm region has previously been developed in conjunction with the regional development plan, and this study examines whether the model can be adapted to TOD planning in smaller urban areas. The densification model has been modified methodically with the help of two planners in Östergötland as well as a literature review on regional development and TOD. The custom model has been tested in two separate case studies and the results comprise a mapping of the potential for densification described in three different densification scenarios; municipal focus areas for densification, market interesting development areas and consensus development. This model enables the regional vision for TOD to be implemented into the municipal planning process and shows not only how both municipality and the region can benefit from a partnership, but also the critical problems that each individual municipality must overcome in order to continue to develop in the future.

Som ett steg på vägen mot ett hållbart samhälle planerar Trafikverket att bygga ut järnvägsnätet i nordlig och västlig riktning med utgångspunkt i Gävle. Satsningen kommer även innebära att en ny tågstation byggs i Tolvfors, just norr om Gävle Sjukhus. Stationen kommer att få namnet Gävle Västra. I samband med detta vill Gävle kommun utveckla området runt omkring den planerade stationen för att stärka stationens förbindelse med resten av Gävle. Kommunens mål är att skapa ett funktionellt och socialt hållbart område där blandade funktioner och goda kommunikationer ska bidra till ett förenklat och ökat kollektivt resande. Målet med denna studie var att framställa ett kunskapsunderlag som delvis kommer att ligga till grund för projektets planprogram. Syftet med studien var att identifiera troliga målgrupper för stationsområdet och undersöka vilka behov de olika målgrupperna har gällande funktioner i stationsområdet. Dessa jämfördes därefter med planeringsteorin Transit- Oriented Developments (TOD) planeringsideal för levande stationsområden för att ge antydningar om hur välanpassade planeringsteorin är till de behov som uppstår vid kollektivt resande. Genom att granska litteratur kunde ett antal målgrupper pekas ut som viktiga för stationsområdets dagliga aktivitet. Den metod som sedan användes i studien var en webbaserad enkätundersökning där de utpekade målgruppernas behov i stationsområdet undersöktes. De målgrupper som studien kunde peka ut som områdets huvudsakliga användare var boende i de närliggande områdena Sätra, Hagaström och Tolvfors/Lexe samt personal, studerande och besökare på Gävle Sjukhus, Teknikparken/Region Gävleborg och Högskolan i Gävle. Av enkäten framkom att de olika målgrupperna var av störst behov av parkeringar, handelsverksamheter och serveringar, medan skolfunktioner, hotell och rekreation var av mindre intresse. Detta jämfördes sedan med TOD-teorins idéer om levande stationsområden där handel och besöksnäringar pekas ut som viktiga funktioner för stationsnära områden. Resultatet visade att de behov som uppstår i stationsområden i relativt hög grad kan tillgodoses av TOD- teorins planeringsmodell, men att vissa skillnader finns mellan behov och teori och att detta är något som bör tas i beaktning vid stationsnära stadsutveckling. / As a step towards a sustainable society, the Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning to expand the railway network to the north and west, starting in Gävle. The investment will also include the establishment of a new regional railway station, Gävle Västra, which will be placed in Tolvfors just north of Gävle Hospital. To enhance the connection between the railway station and the rest of the city, the municipality of Gävle are planning to develop the surrounding area as well. The goal is to create a functional and vibrant urban area with a mix of uses and activities and easy connections to the surrounding city, with the hope of increasing the use of public transit. The aim of this study is to produce an informative document that will partly form the basis of the planning program that will be used in the project. The purpose of this study was to identify the main target groups for the new area and investigate their needs referring to uses and activities in the area. These needs were then compared to the ideas of the planning theory Transit- Oriented Development to get an indication of how well the theory is adapted to the needs that occur during travelling with public transportation. After going through some literature, a few target groups could be identified as important for the daily activity in the station area. The method then used was an online survey where the needs of the target groups were examined. Eight target groups were identified as the main users of the transit area, including people living in the close by neighborhoods and people working at, studying at or regularly visiting the Gävle Hospital, the University of Gävle or Teknikparken/Region Gävleborg. The survey showed that the most common needs of the target groups were parking space, commercial businesses like food markets and places to eat. This was compared to the ideas of the TOD theory where commercial businesses and social activities were the most important features in a transit node area. The results showed that the needs of the travelers and visitors of the transit area can be accommodated by the planning model of the TOD theory to a relatively large extent. The study also showed that there are a few distinctions between the needs of the travelers and the TOD theory, and that this is something to take into consideration when planning new station areas.

In this study, I have investigated the effects of station-near development in Kumla to smaller urban areas with sustainable transport. To be able to promote sustainable means of transport and station development in smaller municipalities and urban areas. Transport is mostly done by car and replacing the need for transport with other sustainable modes of transport can be problematic in the smaller towns if it’s not properly encouraged. As similar research has previously been conducted in larger towns, the purpose of this study is to investigate the effect of the station’s proximity in Kumla to smaller towns and encourage sustainable transport to the station from the urban areas. The method for the investigation is a smaller inductive case study that’s applied qualitatively and scenario-work that Kumla municipality has participated in. The strategy Transit-Oriented Development has been used as a point of departure for the scenario work and as a theoretical framework to discuss the results. The result show a current situation analysis and a destination analysis based on the existing environment in the municipality. The result also show the municipality's work with building scenarios, which were then analyzed in a multi-criteria-analysis based on Transit-Oriented Development. Based on these analyses, Kumla Municipality is well placed to develop its objectives and strategies. Transit-Oriented Development is a good guide for Kumla Municipality to develop near-station within the scope of the strategy with sustainable transport. It is also something that can be extended and further used in the routes between the towns based on the winning scenario. / I denna studie har jag undersökt de effekterna med stationsnära utveckling i Kumla till mindre tätorter med hållbara transporter. För att kunna främja hållbara transportmedel och stationsutveckling i mindre kommuner och tätorter. Transporterna sker för det mesta med bil och ersätta transportbehovet med andra hållbara trafikslag kan vara problematisk i de mindre orterna om det inte främjas ordentligt. Då motsvarande forskning har tidigare genomförts i större orter, syftet i denna studie är att undersöka effekten av stationens närhet i Kumla till mindre orter, samt främja kopplingen med hållbara transporter till stationen från tätorterna. Metoden till studien är en mindre induktiv fallstudie som är tillämpad kvalitativt och scenarioarbete som Kumla kommun har deltagit i. Strategin Transit-Oriented Development har använts som en teori i scenarioarbetet och för att diskutera resultatet. Resultatet visar en nulägesanalys och en resmålsanalys utifrån den befintliga miljön i kommunen. Resultatet visar även kommunens arbete med scenariomatrisen, som sedan analyserades och utvärderades i en multikriterieanalys utifrån Transit-Oriented Development. De förutsättningarna utifrån analyserna har Kumla kommun goda förutsättningar att utveckla dess mål och strategier. Transit-Oriented Development en bra vägledning för Kumla kommun att utveckla stationsnära utveckling inom strategins räckvidd med hållbara transporter. Det är även något som kan utvidgas och användas vidare i stråken mellan orterna utifrån det vinnande scenariot.