Zeolite membranes are considered to be a promising alternative to polymeric membranes and they have the potential to separate gases under harsh conditions. Silicalite-1 membranes in particular are easy to prepare and suitable for several industrial applications. In this research project, silicalite-1/ceramic composite membranes were prepared using the pore plugging hydrothermal synthesis method and supports with zirconium oxide and/or titanium oxide as active layers. The effect of the support’s pore size on the morphology and permeation performance of the prepared membranes was investigated using five supports with different active layer pore sizes in the range of 0.14 – 1.4 m. The prepared membranes were characterized by X-ray diffraction (XRD), scanning electron microscope (SEM), electron diffraction spectrometer (EDS), single gas and binary gas mixtures permeation tests. The results confirmed the presence of a typical silicalite-1 zeolite structure with a high internal crystalline order grown inside the pores of the active layer of the supports, with a dense film covering most of the supports active layers. Silicalite-1 crystals in the prepared membranes were preferably oriented with either a- or b-axes perpendicular to the support surface. Single gas permeation results illustrated that the observed permeances were not directly related to the kinetic diameter of permeants. Instead, the transport of the studied gases through the prepared membranes occurred by adsorption followed by surface diffusion mechanism. Binary gas tests performed with CO2 and N2 mixtures showed that the prepared membranes were selective and very permeable with CO2/N2 permselectivities up to 30 and a CO2 permeances in the order of 10-6 mol m-2 Pa-1 s-1. A model was developed, based on Maxwell−Stefan equations and Extended Langmuir adsorption isotherm, to describe the transport of binary CO2 and N2 mixtures through the prepared silicalite-1 membranes. The model results showed that the exchange diffusivities (D12 and D21) were less dependent on the feed pressure and feed composition compared to the permeances and the permselectivities. Hence, they are more appropriate to characterize the intrinsic transport properties of the prepared silicalite-1 membranes.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag. Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp; Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen? På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag? För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen. En del av bokstavsformgivarna menar att de söker inspiration i den historiska formgivningen och de menar även att det är viktigt att studera dessa teckensnitt för att kunna formge nya klassiska snitt.

An investigation of permafrost (permanently frozen soil) was conducted in Canada’s subarctic region of Northern Ontario. Environmental baseline conditions and permafrost states were estimated using seasonal freezing and thawing energies based on observed climate data and the Stefan equation. Field studies provided measurements of the active layer depths and validated the permafrost states; laboratory studies of the soil samples provided characterization for organic materials that have high affinity for soil moisture. Palsas (unique dome-like formations) were observed to have enhanced permafrost cores beneath a thermal insulating organic layer. With climate change, results suggest the possibility of shifts from the classification of continuous to discontinuous permafrost states in areas lacking the presence of organic materials that can have environmental and ecological impacts. Northern infrastructures may become destabilized with the degradation of permafrost while palsas may become lone permafrost refuges for biodiversity that depend on cooler ecosystems, such as polar bears.

An investigation of permafrost (permanently frozen soil) was conducted in Canada’s subarctic region of Northern Ontario. Environmental baseline conditions and permafrost states were estimated using seasonal freezing and thawing energies based on observed climate data and the Stefan equation. Field studies provided measurements of the active layer depths and validated the permafrost states; laboratory studies of the soil samples provided characterization for organic materials that have high affinity for soil moisture. Palsas (unique dome-like formations) were observed to have enhanced permafrost cores beneath a thermal insulating organic layer. With climate change, results suggest the possibility of shifts from the classification of continuous to discontinuous permafrost states in areas lacking the presence of organic materials that can have environmental and ecological impacts. Northern infrastructures may become destabilized with the degradation of permafrost while palsas may become lone permafrost refuges for biodiversity that depend on cooler ecosystems, such as polar bears.

The core project of this dissertation is a musical and gestural analysis of Studies, Part I: Displaced Spaces, Shocks, Negations, A New Sort of Relationship in Space, Pattern, Tempo, Diversity of Actions, Interactions and Intensities (1946-48) by post-tonal composer Stefan Wolpe (1902-72). The analytical methods consist of Set Class analysis (Allen Forte), the Effort Shape analysis of gesture (Rudolf von Laban), and the Time and Tone analysis of accordion performance (Joseph Macerollo). Wolpe played a leading role in the emergence of abstract expressionism among the painters, poets, dancers and composers of New York in the mid to late 1940s.Wolpe’s oeuvre reveals a unique way of composing in the post-tonal era. Chapter 1 provides the historical and stylistic contextualization of this particular study Displaced Spaces. Chapter 2 is concerned with the musical analysis, presented as pitch class and shape analysis. By nature, Wolpe’s pieces are best described as very physical, which explains the rationalization for the application of the gestural analysis in chapter 3. The Effort Shape graphic notation method by Rudolf von Laban (1879-1958) widely used in dance is applied to the musical gestures in Wolpe’s score. Wolpe’s overall title for the series of studies, Music for Any Instrument (1944-49), leaves the choice of instrument to the performer; as these studies require a polyphonic instrument, the classical accordion seems an appropriate choice. Laban’s principles as applied to Wolpe are compared to Macerollo’s Time and Tone analysis to implement gesture on one specific instrument. Battle Piece, a composition for piano solo which he began in 1943 is central to a change in Wolpe’s development: After finishing the first three movements of the piece, Wolpe explored new ideas in the study Displaced Spaces. The degree of coherence between the later parts of Battle Piece and Displaced Spaces is presented in chapter 4 focussing on new techniques that Wolpe was able to formulate through this “detour”. Chapter 5 as a conclusion brings together results from the set theory and the gestural analysis of this particular work in order to bridge the gap between the disciplines of music theory, performance and dance.

Texte remanié de: Diss.--Hamburg--Universität, 1981. / Bibliogr. p. 301-320.

Texte remanié de: Diss.--Geschichtswissenschaften--Frankfurt am Main, 1980-1981. / Bibliogr. p. 170-185. Index.

Zugl.: Duisburg, Essen, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2008

Syftet med studien var dels att studera och jämföra hur politiker går tillväga för att övertyga väljarna att rösta på deras parti och dels att sätta uppfattningen om att politiker är dåliga på att svara på frågor och ofta avbryter en talare på sin spets genom att analysera avbrott och svar och icke-svar. Mer specifikt är det partiledarna för de största riksdagspartierna Stefan Löfven (S) och Fredrik Reinfeldt (M) som analyserats och jämförts. Tv-debatterna är från riksdagsåren 2012-2014 som är en intressant period i svensk politik då 2014 var ett supervalår med såväl europaparlamentsval som riksdagsval. För att få svar på frågeställningen om politikernas väg till övertygelse har jag använt metoden retorikanalys med utgångspunkt i partesläran, den retoriska arbetsprocessen. För att analysera den andra frågeställningen användes en samtalsanalytisk ansats, då avbrott, svar och icke-svar är viktiga delar i samtalsanalysen. Resultaten av retorikanalysen visade att på ett mer övergripande plan kan man, utifrån analysen dra slutsatsen att partiledarna använder många av de retoriska grepp som återfinns i partesläran. Även om det är svårt att sia om huruvida de har studerat retorik och har koll på begrepp inom retoriken, är det tydligt att de har en viss strategi för att övertyga väljarna att rösta på deras parti. Efter att ha gått in mer på djupet i partiledarnas retorik har jag kommit fram till vilka dessa strategier är och vilka retoriska grepp som de använder sig av. Utifrån parteläran har jag hittat aspekter som skiljer de båda partiledarna åt, hur de inleder, ger bakgrundsbeskrivningar, argumenterar och använder språket. När Löfven ofta inleder med något drastiskt, väljer Reinfeldt ofta att inleda med något aktuellt. Argumenten skiljer sig åt genom att Reinfeldt oftare argumenterar för sin egen politik medan Löfven med sin konfliktorienterade retorik inte sällan argumenterar mot alliansens politik. När det gäller Elocutio, stilen, språket och dess fyra dygder, att uttrycka sig korrekt, klart, konstfullt och passande har det visat sig att Reinfeldt uppfyller dessa dygder i större utsträckning än vad Löfven gör. Samtalsanalysen visade att det låg en sanning i uppfattningen att politiker ofta på olika sätt kringgår att svara på en fråga och avbryter såväl andra politiker som journalister. Nära hälften av frågorna besvarades inte och båda politikerna hade en tendens att avbryta andra politiker, dock mer sällan journalister. Till sist sammanfattades slutsatserna och bland relationen mellan journalister och politiker diskuterades med slutsatsen att journalisterna har en stor makt i samtalen, en makt som de emellertid inte utnyttjar till fullo.