Idag råder ett växande intresse för kost och matlagning och det kommer allt fler nya forum för presentation av matlagning. Även det traditionella forumet kokboken har påverkats av den växande matlagningstrenden. Syftet med den här studien är att utifrån teorier om genus, representationer och streotyper undersöka om könet har en avgörande betydelse för vilken kost som presentereras samt hur genus konstrueras i Svenska kokböcker. För att ta reda på detta inelddes studien först med en kvantititv innehållsanalys av 107 kokböcker, samtliga utgivna på Bonnier fakta och Norstedts förlag under åren 2014 och 2015 i syfte att kartlägga sambandet mellan kost och kön. Baserat på det resultat som framkom valdes två kokböcker ut för att mer djupgående analysera hur genus kan konstrueras i bilder med hjälp av en semiotisk bildanalys. Böckerna som ingår i den kvalitativa delen är Moberg. Maten, drycken och konsten att kombinera (2015) av Per Morberg samt Tinas sommar (2015) av Tina Nordström. Reslutatet från dessa två analyser visar att författarnas kön har betydelse för vilken kost som presenteras i böckerna. Kvinnor skriver i större utsträkning än män om teman som rör hälsa, dieter, vegitarisk och vegansk mat och sötsaker. Män skriver istället mer om alkhol och olika kötträtter. I den semiotiska bildanalysen ser vi hur streotypa könsroller konstrueras och på så vis bidrar med ett upprätthållade av hegemoniska förhållanden där det kvinnliga könet underordnas det manliga i form av ett särskiljande och objektifierande.

<p>I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fem intervjuer med kvinnor som är aktiva i lokala kvinnojourer i Stockholms län. Materialet analyserades genom meningskoncentration till centrala teman, som sedan tolkats utifrån vår teoretiska ram. De karakteristiska dragen i stereotyperna av kvinnojoursaktiva som vi identifierat kan delas in i två delar, det första rör inställningen till män och det andra rör det politiska engagemanget. Vi har funnit att dessa stereotyper får allvarliga konsekvenser för förutsättningarna för kollektiv handling och för den kollektiva identiteten, även om de aktiva i kvinnojourrörelsen också lyckades stå emot andras negativa bilder och finna stöd och kraft hos den egna gruppen. Det som började som en uppsats om motstånd utvecklades i mångt och mycket till en uppsats om systerskap och styrka.</p>

The purpose of this paper is to examine how the Greeks in connection with the crisis in Greece is portrayed in Swedish newspapers, as well as the second generation Greeks in Sweden experiencing and interpreting the portraying and how it affects their everyday lives. The idea is to create an understanding of what happens when ethnic aspects is being portrayed in the media and how it is perceived and interpreted by second generation immigrants, and what this might mean for the impact of their daily life. The study is based, therefore on the following questions; how are the Greeks in connection with the crisis in Greece being portrayed in Swedish newspapers? How does second generations Greeks in Sweden perceive and interpret the portraying, and how it affects their everyday lives? The study's basic methodological approach is qualitative text analysis and qualitative interviews. Qualitative text analysis is to bring out the essential content through careful reading of the text parts and the context in which it is included. In text analysis, one can distinguish two main types of questions, namely questions relating to systematize the content of the texts, and those relating to critically examine the contents of the texts. This study also embodies the qualitative interviews to further answer the study's purpose and issues. Through qualitative interviews, the researcher insight into the events and the social world in which the interviewee present themselves in. By combining these two approaches, through the systematic text analysis clarify the given structure of the actors in one way or another which is important in the current economic crisis in Greece, but also in the portraying of it. The newspapers stigmatize second generation Greeks through discourse that is created, and the stereotypical notion that usually can be misinterpreted among its readers. The portraying and the stereotypical notions stigmatizes second generation Greeks because they interpret it as incompatible with reality and experiencing it all as strenuous, and the emotions of anger, irritation and sadness.

Jämlikhet är något som ligger i tiden. Hur jämlikhetsmedvetna är egentligen dagens medier? Vi har på uppdrag av Värmlandslandsting gjort en jämlikhetanalys av deras personaltidning, Intryck. En tidning som når samtliga anställda inom organisationen. Vi har gjort en text- och bildanalys med utgångspunkt från ett analysverktyg vi kallar för jämlikhetstrappan. Vårt syfte har varit att urskilja stereotyper och om tidningen använder sig av sitt befintliga underlag för att göra tidningen så jämlik som möjligt. Vi använder oss av dagordningsteorin för att belysa på vilket sätt media och stereotyper kan påverka samhällets tankar och normer. Det olika stereotyper vi innefattar i jämlikhetsanalysen är genus, klass och mångfald. I mångfald innefattar vi ålder, etniciteter och personer med funktionshinder. Resultatet vi har urskilt är att tidningen vid en första anblick ger en bild av att vara jämlik. De lyfter upp jämlikhet vilket utifrån dagordningsteorin bidrar till att de skapas en opinion om ämnet. Vid en djupare analys kan vi se att tidningen använder sig av stereotyper, då särskilt när det handlar om genus och klass. Vi har genom analysen kunnat konstatera att det sättet tidningen använder sig av stereotyper både bidrar till att upprätthålla dem och förstärka dem men också i vissa fall till att försvaga dem. Dock är det svårt att bryta stereotyper då försöket att bryta en stereotyp snarare kan leda till att det blir undantaget som bekräftar stereotypen. / With equality constantly present on the agenda today, how equality conscious is today’s media? At the request of Värmland County Council we have made an equality-analysis of their staff paper, Intryck, which reaches all employees within the organization. On the basis of our analysis method we call the equality-stairs, we have analyzed text and images with the purpose to identify stereotypes and to see if existing data is used to make the paper as equal as possible. We use the theory of agenda setting to illustrate how the media and stereotypes can affect society's thoughts and norms. The various stereotypes we include in the analysis are gender, class and diversity. In diversity, we include age, ethnicities and people with disabilities. The result we have discerned is that the paper at first glance gives an image of being equal. They highlight the topic of equality and based on the theory of agenda setting we could see that they contribute to the creation of a public opinion on the subject. But with further analysis we could see that the magazine uses stereotypes when doing so, especially when it comes to gender and class. Through our analysis we came to the conclusion that the way stereotypes are used, the paper contributes to maintain and strengthen them but in some cases also challenge them. But it seems like the attempt to break stereotypes can sometimes become the exception that confirms the rule.

No description available.

Tiden när man kunde basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke-stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.

Idag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper.   Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar?   Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.

PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE: En standard inom reklam har länge varit att attraktivitet säljer, denna standard har tagit sig uttryck i en homogen porträttering av kvinnor i media. Standarden leder till att många kvinnor inte representeras, vilket i sin tur bidrar till att skadliga normer och könsstereotyper cementeras. Detta har under de senaste årtiondena kritiserats starkt. Att fokusera mer på reklamens eventuella positiva effekter kan vara ett första steg i att uppmuntra ansvar för att undvika oavsiktliga negativa effekter, samt undersöka och ta hänsyn till potentiella positiva effekter. Som begrepp är femvertising tämligen nytt och trots att femvertising är ett välanvänt begrepp har det hittills blivit förbisett i akademiska sammanhang. Därför syftar denna studie till att undersöka begreppet femvertisings innebörd samt ta fram ett förslag på en definition för femvertising. METOD OCH MATERIAL: Studien antar en kvalitativ ansats där en litteraturstudie på 508 inspekterade titlar och 14 granskade artiklar lägger en vetenskaplig grund för förståelsen för och definitionen av begreppet. Metoden kompletteras med en intervjustudie där tre representanter från verksamhetsområden inom design och kommunikation bidrar med ett branschperspektiv. HUVUDRESULTAT: Femvertising definieras som: en reklamstrategi som ämnar att stärka
kvinnor och utmana reklamens könsstereotypa porträtteringar. Femvertising bör: vara stärkande för kvinnor; utmana könsstereotyper och normer; porträttera kvinnor på ett mångfacetterat
och autentiskt sätt; sträva efter att anställa kvinnor i reklamproduktionen. Studien visar att ‘empowerment’ lyfts som den mest centrala beskrivningen av femvertising, följt av att femvertising ska vara normkritisk och innehålla autentiska porträtteringar av kvinnor. Även representationen
i produktionen bakom reklamen anses ha betydelse. Studien visar också att det råder delade meningar om huruvida femvertising bör betraktas som trend eller strategi. I anslutning till detta lyfts kritik mot fenomenet feminism i reklam.

Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

Vi har i denna uppsats valt att analysera vilken slags livsstil som förmedlas i reklam på den sociala medie-applikationen Instagram. Frågeställningen vi har valt är följande: - Vilken slags livsstil förmedlar unga svenska Influencers i åldern 19-30 med inriktning mode och livsstil genom bilder när de gör reklam på Instagram? Vi har valt denna frågeställning då vi, genom att surfa runt på sociala medier, märkt av likheter och skillnader mellan olika reklaminlägg och vill ta reda på om det finns oskrivna regler på vad som bör finnas med och visas upp i en reklambild på Instagram. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken slags livsstil som förmedlas i bilder av unga svenska influencers på Instagram när de samarbetar med företag. Vårt material har analyserats med hjälp av semiotikens ramverk genom en analys av denotation och konnotation på olika utvalda reklambilder. Vi har även använt oss av Roland Barthes teori om förankring samt Stuart Halls teori om stereotyper. Dessa teorier har hjälpt oss analysera och ta reda på bakomliggande meningar och kulturella betydelser i olika bilder i samband med deras medföljande texter. Metoden vi har använt oss av är en semiotisk analys. Med denna metod har vi kunnat ta reda på bakomliggande meningar på de bilder vi valt, samt analyserat detaljer som kan ge bilder en annan mening. Detta genom att tillämpa vår kultur, sociala normer samt förförståelser på sex olika reklambilder upplagda av influencers på applikationen Instagram. Vi har även analyserat detta på en samhällsnivå för att ta reda på vilken betydelse bilder som dessa har på en djupare nivå som påverkar massan. Slutsatsen och resultatet av vår undersökning är att den livsstil som förmedlas av de undersökta influencers på Instagram är en glamorös och lyxig livsstil som är kombinerad med ett vardagligt objekt eller en vardaglig syssla. Detta för att framstå som mer relaterbara och inte framstå som en ouppnåelig ikon. / We have chosen to analyse what kind of lifestyle influencers choose to display when collaborating with other companies on social media, more specifically the application Instagram. The purpose of this thesis is the following: - What kind of lifestyle is portrayed by young swedish influencers in the age of 19-30 with the orientation towards fashion and lifestyle through pictures when they produce advertisements on Instagram? We have chosen this purpose due to our own experiences of noticing a difference between lifestyles that are portrayed on social media. This made us want to find out if there are unwritten rules and similarities of how to post an ad on Instagram. Our material has been analyzed with the help of the theory of semiotics. This theory has allowed us to analyze different parts and details in pictures to find out if there are any underlying messages that might completely change the impression and main message of a picture. We will also use Roland Barthes theories of how text and pictures work together to form a new meaning in a picture and, lastly, use Stuart Halls theory about stereotypes. Our chosen method is a semiotic analysis. This method has allowed us to find out the underlying meanings and messages of pictures on Instagram, and it has also allowed us to analyze if the overlying message of the picture changes if you compare the picture with it’s supplied text. The result and our conclusion of our analysis is that the lifestyle portrayed by these influencers is a luxurious lifestyle that at the same time is combined with an everyday product or chore. This to be perceived as a relatable person rather than a god like icon.