Denna studie undersöker hur kapitalstrukturen bland företag noterade på Stockholmsbörsenförändrades till följd av den globala finanskrisen 2008-2009. Studien utgår från femfinansiella mått som bidrar till att förklara företagens skuldsättning, hur måttens sambandmed skuldsättningen ser ut och hur dessa samband förändrats till följd av finanskrisen.Genom en multipel regressionsanalys finner studien signifikant förändrade samband medskuldsättning för måtten lönsamhet, företagsstorlek och market-to-book-kvot. Genomytterligare en multipel regression kan studien även dra slutsatsen att skuldsättningen minskatunder finanskrisen utan spår av återhämtning fram till 2012. Resultatet ger stöd för trade-offteorinoch enbart svagt stöd för pecking order-teorin och market timing-teorin. Studiensresultat skiljer sig på flera punkter från resultat i liknande studier gjorda på företag i andraländer.

Mycket av forskningen inom den finansiella ekonomin bygger på den effektiva marknadshypotesen som antar att information är korrekt prissatt och att det enda sättet för investerare att systematiskt nå överavkastning är att exponera sig för mer risk. I och med detta blir det relevant att studera om det finns andra sätt för att uppnå detta. En föreslagen metod för att uppnå detta är via De Bondt & Thalers (1985) contrarianstrategi, att köpa översålda respektive blanka överköpta aktier. Det råder dock fortfarande meningsskiljaktighet bland forskare om huruvida dess förekomst är rådande eller ej. Vidare är ett annat outforskat område om dess effekt skiljer sig åt beroende på konjunktur. Syftet med studien är således att undersöka om det existerar överreaktioner på OMXS30 vid stora endagsförändringar på aktiekurser samt om dessa eventuella överreaktioner skiljer sig beroende på rådande konjunkturfas. Data från 1996 till 2017 har använts med en formeringsperiod på 20 dagar och en utvärderingsperiod på 50 dagar.Resultatet mynnade ut i en överreaktionseffekt för de identifierade förlorareventen samt en motsvarande underreaktion för vinnareventen. Konjunkturen visade sig ha en betydande påverkan då överavkastningen var betydligt högre för båda urvalen under perioder av lågkonjunktur. / The efficient market hypothesis is one of the central aspects in financial research which assumes that assets are correctly priced from all available information and that the only way to achieve abnormal return is for investors to expose themselves to more risk. This gives an incentive to investigate whether there are other ways to achieve this. One method could be through De Bondt and Thalers (1985) contrarian strategy, which means that investors buy oversold stocks. The other way around goes for overbought stocks, in which investors consequently short them. There is however a variation in the research whether this method is proven valid or not. Another unexplored subject is regarding its validity in different business cycles. The purpose of this study is to explore if overreactions exists at the Swedish stock index OMXS30. This will be based on substantial daily price movements and whether these potential overreactions differ through the business cycle. Data on all companies included in the index from 1996 to 2017 was analyzed through an event study with an estimation window of 20 days and 50 days post event window.The main findings of this study show that loser stocks did overreact but that winner stocks in an opposite way underreacted. This means that both samples had a positive abnormal return. This abnormal return was substantially higher during recessions than expansions, which indicates that the business cycle has an important role when studying overreactions.

Den allmänna synen antyder att det föreligger ett negativt samband mellan utdelningsandel och framtida vinsttillväxt, där en hög utdelningsandel antas begränsa investeringsmöjligheter och således också vinsttillväxten. Senare tidens forskning har med stöd i empiri funnit att det i ett flertalet industrialiserade länder råder ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida vinsttillväxt både på företags- och marknadsnivå.Den här studien avser att undersöka om det föreligger ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida vinsttillväxt för svenska företag noterade på Stockholmsbörsen mellan år 1995 – 2011. Urvalet består av företag som är eller varit noterade på Stockholmsbörsen i minst fem år mellan dessa år.Studiens resultat visar att det skett en ökning av både utdelningsandelen och företagens vinster under de senaste decennierna. Resultatet bekräftar även senare tidens forskning att det råder ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida vinsttillväxt men också att det finns andra faktorer som påverkar vinsttillväxten. Studiens slutsats är att företag med en hög utdelningsandel tenderar att uppvisa en högre framtida vinsttillväxt. / The general view suggests that there is a negative correlation between dividend payout ratio and future earnings growth, where a high dividend payout ratio is assumed to limit investment opportunities and thus also limit earnings growth. In recent years, research has found that in a majority of industrialized countries there is a positive correlation between dividend payout ratio and future earnings growth, both at company and market level.This study aims to examine whether there is a positive correlation between dividend payout ratio and future earnings growth for Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange between 1995 and 2011. The sample consists of companies that have or have been listed on the Stockholm Stock Exchange for at least five years between these years.The results of the study indicate that there has been an increase in both the dividend payout ratio and corporate profits in recent decades. The results also reaffirm recent research in that there is a positive correlation between dividend payout ratio and future earnings growth, but also that there are other factors that affect earnings growth. The study concludes that companies with a high dividend payout ratio tend to show higher future earnings growth.

Diskussionen kring andelen kvinnor i bolagsstyrelser har varit ett hett diskuterat ämne på senare tid. I Norgeinfördes ett kvoteringskrav som krävde att minst 40 procent av vardera kön var representerade hos de aktieägarvalda styrelseledamöterna. De norska aktiebolagen fick två år på sig att uppfylla kvoteringskravet och de bolag som inte lyckades uppfylla kravenskulle försättas i likvidation. Publicerade studier från bl.a. Norge, Danmark, Hong Kong, Sydkorea, Nederländerna och USA har mätt huruvida det finns något samband mellan kvinnor i bolagsstyrelser och lönsamhet. Lönsamhetsmåtten samt resultaten har varierat bland studierna och det råder därmed ingen konsensus inom ämnet. Dessutom finns det ingen publicerad vetenskaplig studie som är gjord på den svenska marknaden. Denna studie avser att undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i bolagsstyrelser hos Large Cap bolagen på Stockholmsbörsen och lönsamhet, mätt i ROA. Urvalet består av 84 bolag och totalt 247 räkenskapsår under perioden 2015–2017. Med undersökningen önskar författarna att bidra med ökad kunskap gällande frågan om könsfördelning i styrelser och bidra till debatten om kvotering ur ett företagsekonomiskt synsätt. För att uppfylla syftet utfördes en OLS-regression, där inget signifikant samband kunde utläsasmellan den beroende variabeln ROA och den oberoende variabeln andel kvinnor, varpå hypotesen det finns ett samband mellan andelen kvinnor i styrelser och bolagets lönsamhet förkastades. Teorin kring critical mass testades genom upprättande av en dummyvariabel, men inget signifikant samband påvisades mellan critical mass och lönsamhetsmåttet ROA.

Denna uppsats söker ett samband mellan tiden för publicering av kvartalsrapporter och lönsamheten för samma period för svenska börsnoterade företag. Då den tidigare forskningen till stor del fokuserat på kvalitativa analyser och eventstudier ämnar den här uppsatsen att göra en ansats för att kvantitativ forskning kan leda till generaliserbarhet av kunskap som kan användas av den individuella investeraren. Med utgångspunkt i en av Sveriges internationella handelsplatser, Stockholmsbörsen, studeras om ett begrepp som författarna valt att kalla AIAP – accelererande informationsasymmetrisk period kan vara ett mått som investerare på ett lättillgängligt och demokratiskt sätt kan använda sig av för att värdera sina investeringar.Det teoretiska ramverket besår av intressentmodellen, principal-agentteorin, den effektiva marknadshypotesen, beteendeekonomi och finansiell kunskap. Studien tar en deduktiv kvantitativ forskningsansats och baseras på de 374 unika bolag som i november 2020 fanns listade på Stockholmsbörsen. Analysen består av redovisade resultat från bolagens kvartalsrapporter, både avkastning på totalt kapital samt vinst per aktie ställs tillsammans i regressionsanalyser med AIAP som beroende variabel. Resultatet visade en stegrande AIAP utifrån omsättning men fann inget samband mellan studiens variabler då använda nyckeltal för att visa graden av lönsamhet inte visade något samband med bolagens publiceringsdatum.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

Denna studie tar avstamp i funderingen kring vad som gör ett företag lönsamt kopplat till den rådande jämställdhetsdebatten. Studien utgår från multipla regressionsanalyser på ett dataset baserat på 331 bolag noterade vid Stockholmsbörsen år 2014–2017 i syfte att undersöka hur lönsamhet i ett företag påverkas av att en kvinna innehar rollen som vd och styrelseordförande. Lönsamhet definieras i studien som räntabilitet på totala tillgångar, på engelska förkortat ROA, och som Tobin’s Q. Dessa två mått används för att ge både ett redovisningsbaserat och ett marknadsbaserat mått på lönsamhet. Vidare inkluderas testvariablerna kvinnlig vd och kvinnlig styrelseordförande samt kontrollvariablerna andel kvinnliga styrelseledamöter, skuldsättningsgrad, styrelsestorlek, företagsstorlek, år och bransch. Studiens resultat visar inget signifikant samband mellan att ha en kvinnlig vd eller kvinnlig styrelseordförande och lönsamheten i svenska bolag noterade vid Stockholmsbörsen. Detta gäller för såväl ROA och Tobin’s Q, och studiens resultat skiljer sig således från tidigare forskning inom området.

Based on a Cross-sectional study, this paper offers to examine all companies listed on Nasdaq Stockholm AB (The Stockholm Stock Exchange) during 2018 and how their board structure in terms of gender equality, nationality and shareholding effects the companies financial performance. This study uses Tobin’s Q as a dependent variable and as a measure of firm performance. As independent variables Percentage of female board members, Blaus Gender Diversity Index, Percentage of foreign citizens on the board and The boards shareholding is being used. The control variables are The size of the Company, The board size and The middle age of the board. All variables are being used in a stepwise regression: Initially, in a bivariate regression analysis, followed by multiple regression analysis where all remaining variables includes. The initial regressions are made separately depending on which list the companies are being trade (Small Cap, Mid Cap, Large Cap), followed by stepwise regressions for the entire population.   The result shows that an increase of female board members, gender equality and foreign citizens in the board increases the companies finance results. Further, the results show that an increase of equity ownership by board directors reduces the companies financial result.

Denna uppsats undersöker om två olika momentumstrategier applicerat på mindre bolag i Sverige kan generera överavkastning. Momentumstrategier är investeringsstrategier som bygger på historisk prisdata och enligt den effektiva marknadshypotesen ska dessa inte kunna ge en överavkastning på en svagt effektiv marknad. Flertalet studier har dock hittat bevis för att dessa fungerar, och även att momentumavkastningen ofta är större för mindre bolag än stora bolag. Studiens urval är samtliga bolag som är noterade på NASDAQ Stockholm under tidsperioden 2007-2016. Vi följer Fama och Frenchs (2008) storleksdefinitioner och sorterar in bolagen i tre kategorier efter deras börsvärde (stora, små och mikrobolag) och vi bygger sedan portföljer med bolagen som kategoriseras som små. Portföljernas avkastning riskjusteras med Fama och Frenchs (1993) trefaktormodell. Studien finner att ingen av momentumstrategierna genererar en statistiskt signifikant överavkastning på den svenska marknaden under perioden.

Kvinnor har historiskt sett blivit uteslutna från högsta ledarpositioner. Idag består endast 10% av alla börs-VD:ar på Stockholmsbörsen av kvinnor. Det innebär att det totalt sett finns cirka 32 kvinnliga börs-VD:s av totalt 332 bolag. Tidigare forskning argumenterar för att kvinnor som strävar efter en VD-position oftast begränsas av glastaket. Glastaket kan resultera i ojämställdhet som i sin tur kan bidra till orättvisor, osäkerhet, minskad arbetstillfredsställelse för både kvinnor och män, försämrad prestation och utveckling för företaget samt ökad könsstereotypiska förväntningar i samhället. Tidigare studier visar att det finns otillräcklig forskning kring vilka faktorer som är avgörande för att en kvinna ska uppnå en VD-position samt vilka faktorer som strategiskt har varit framgångsrika för de kvinnor som har lyckats. Vidare finns det även en brist på forskning kring kvinnors karriäravancemang och vilka faktorer som kan påverka möjligheten till befordran. Baserat på studiens problemformulering och identifierade forskningsgap, lyder studiens forskningsfråga som följande: Hur har kvinnor uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen? Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för vilka faktorer och strategier som har varit avgörande för hur kvinnliga VD:s på Stockholmsbörsen har uppnått denna position, trots eventuella hinder. Studien kommer även skapa praktisk relevans både på individnivå och organisationsnivå för hur fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen, vilket i sin tur kan öka möjligheterna till att dessa positioner kan bli mer jämställda. Genom att studera kvinnliga VD:s framgång med en kvalitativ ansats, har respondenternas berättelser om hur de har lyckats samt hur fler kvinnor ska lyckas, studerats utifrån den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskning angående hur en VD-roll har uppnåtts historiskt sett fram tills idag. Även glastaket inkluderas i den teoretiska referensramen för att lyfta fram hur kvinnor har begränsats att uppnå högre positioner samt hur dessa hinder kan överkommas. Slutligen presenteras könskvotering som politiskt sett har diskuterats som en potentiell lösning samt vikten av jämställdhetsarbete inom organisationer. Utifrån den teoretiska referensramen skapades studiens intervjuguide och med hjälp av ett målstyrt urval har det genomförts semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga börs-VD:s på Stockholmsbörsen. Den insamlade empirin analyserades sedan gentemot den teoretiska referensramen med hjälp av en tematisk analys. Övergripande visar studiens resultat att bland annat akademisk utbildning, erfarenhet, karaktärsdrag, samhörighet, företagskultur och stöd har varit avgörande för hur kvinnor har uppnått en VD-position på Stockholmsbörsen. Vidare visar studiens resultat att ansvaret för att fler kvinnor ska lyckas uppnå en VD-position på Stockholmsbörsen finns på både individnivå och på organisationsnivå.