<p>I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003.</p><p>Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv.</p><p>En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden.</p><p>Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ”Winners Curse”, ”Cascade theory” och ”Signalling theory”.</p><p>Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen. Prospekten har visat kursintervall och introduktionsdatum, val av garant med mera. Affärsvärlden visar branschtillhörighet samt bransch- och indexhistorik. Stockholmsbörsen tillför slutkurser för samtliga bolag samt information om noteringskrav och -process.</p><p>Studien visar att de nyintroducerade bolagen har varit underprissatta med i genomsnitt 2,17% under perioden 2001-2006, vilket är betydligt lägre än vad tidigare studier visat. Detta beror främst på att de tidigare studierna har baserats på den amerikanska marknaden och under en tidsperiod då större underprissättning har förekommit än under 2001-2006. Den genomsnittliga utvecklingen efter 5 dagar, 1 månad, 3 månader, 5 månader respektive 1 år har varit 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respektive 5,01%. Det har även förkommit stora skillnader mellan olika branscher, garanter, introduktionsår, introduktionspris och överteckningsgrad.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine if it occurs under pricing and if it last the first five month and find the probability of a positive share development after a initial public offering. Since we have studied exchange fluctuation after initial public offerings have we chosen to use an quantitative method approach. The theories consider explanations to why under pricing occurs and how publicity and information asymmetry affect the price determination. ”Winners Curse”, ”Cascade theory” and ”Signalling theory” are some of the theories that are mentioned.</p><p>Our empirical data is mainly captured from the companies prospects and share price information from Affärsvärlden and the Stockholm Exchange. The prospects has shown share price intervals, initial public offering dates, underwriter etc. Affärsvärlden show type of business and index history. The Stockholm Exchange contribute closing prices for all of the studied companies and information about demands for quotation and the process regarding initial public offerings.</p><p>Our study show that initial public offerings have been under priced with an average of 2,17% during the period 2001-2006, which is considerably lower than earlier studies. The reason is mainly because the earlier studies has based on the American stock market and under a period when larger under pricing have existed. The average development after 5 days, 1 month, 3 months, 5 months respectively 1 year has been 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respectively 5,01%. It has also occurred big differences between different type of business, underwriters, year of introduction, oversubscribtion and initial share price.</p>

Bakgrund: 4 av 5 svenskar äger aktier i någon form och det är många som är intresserade av att maximera sin avkastning. Det har lett till att det skrivs mycket i media om olika sätt att få avkastning högre än marknaden. Om det skulle vara möjligt att nå överavkastning är det en indikation på att marknaden inte är effektiv. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det historiskt har gått att nå en överavkastning genom tillämpa momentum- eller motsatstrategin på den svenska aktiemarknaden. Syftet är även att testa om den svenska aktiemarknaden har varit effektiv i svag form. Genomförande: Momentumstrategin testades genom att portföljer formades med de tio aktier som har haft högst relativ prisstyrka de senaste sex månaderna. Portföljernas marknadsjusterade avkastning har sedan följts i sex månader. Motsatsstrategin testades genom att vinnarportföljer formades med de tio aktier som har haft högst avkastning de senaste tre åren och förlorarportföljer formades för de med lägst avkastning. Portföljernas marknadsjusterade avkastningar under de kommande tre åren jämfördes sedan med varandra. Slutsats: Vi har kommit fram till att det har gått att nå en överavkastning med hjälp av momentumstrategin och att den har fungerat bäst i perioder av stabila uppgångar. Det har däremot inte gått att få överavkastning med hjälp av motsatsstrategin. Vi menar att resultatet beror på att marknaden underreagerar. Därmed kan vi säga att den svenska aktiemarknaden under den undersöka tidsperioden inte har varit effektiv i svag form. / Background: 4 out of 5 Swedes own stocks in some form and many people are interested in maximising their profits. This has led to a lot of publicity in ways to get profits higher than the market. The eventual possibility to receive abnormal returns indicates that the market is inefficient. Purpose: The purpose of the study is to investigate if it historically has been possible to receive abnormal returns by implementing momentum- and contrarian strategies on the Swedish stock market. The purpose is also to test if the Swedish stock market has been efficient in weak form. Implementation: The momentum strategy was tested by forming portfolios consisting of the ten stocks with the highest relative price strength over the last six months. The portfolio abnormal returns were then followed for the following six months. The contrarian strategy was tested by forming winner portfolios consisting of the ten stocks with the highest abnormal returns over the last three years. Loser portfolios were formed of the ten stocks with the lowest abnormal returns over the last three years. The portfolios abnormal returns were then compared to each other for the following three years. Conclusion: We have reached the conclusion that it has been possible to receive abnormal returns by using the momentum strategy. It has been the most successful in periods of steady raises. The contrarian strategy has not generated any excess returns. We believe that reason for the results is that the market under reacts. Therefore we can state that the Swedish stock market not has been efficient in weak form during the examined period.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ”Winners Curse”, ”Cascade theory” och ”Signalling theory”. Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen. Prospekten har visat kursintervall och introduktionsdatum, val av garant med mera. Affärsvärlden visar branschtillhörighet samt bransch- och indexhistorik. Stockholmsbörsen tillför slutkurser för samtliga bolag samt information om noteringskrav och -process. Studien visar att de nyintroducerade bolagen har varit underprissatta med i genomsnitt 2,17% under perioden 2001-2006, vilket är betydligt lägre än vad tidigare studier visat. Detta beror främst på att de tidigare studierna har baserats på den amerikanska marknaden och under en tidsperiod då större underprissättning har förekommit än under 2001-2006. Den genomsnittliga utvecklingen efter 5 dagar, 1 månad, 3 månader, 5 månader respektive 1 år har varit 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respektive 5,01%. Det har även förkommit stora skillnader mellan olika branscher, garanter, introduktionsår, introduktionspris och överteckningsgrad. / The purpose of this essay is to examine if it occurs under pricing and if it last the first five month and find the probability of a positive share development after a initial public offering. Since we have studied exchange fluctuation after initial public offerings have we chosen to use an quantitative method approach. The theories consider explanations to why under pricing occurs and how publicity and information asymmetry affect the price determination. ”Winners Curse”, ”Cascade theory” and ”Signalling theory” are some of the theories that are mentioned. Our empirical data is mainly captured from the companies prospects and share price information from Affärsvärlden and the Stockholm Exchange. The prospects has shown share price intervals, initial public offering dates, underwriter etc. Affärsvärlden show type of business and index history. The Stockholm Exchange contribute closing prices for all of the studied companies and information about demands for quotation and the process regarding initial public offerings. Our study show that initial public offerings have been under priced with an average of 2,17% during the period 2001-2006, which is considerably lower than earlier studies. The reason is mainly because the earlier studies has based on the American stock market and under a period when larger under pricing have existed. The average development after 5 days, 1 month, 3 months, 5 months respectively 1 year has been 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respectively 5,01%. It has also occurred big differences between different type of business, underwriters, year of introduction, oversubscribtion and initial share price.

Problembakgrund &amp; problemdiskussion: Investerare behöver information om bolaget för att kunna avgöra värdet på dess aktier. Vissa personer har bättre information om bolagens förehavanden än andra. Insiders är en sådan grupp. De kan tänkas ha ett informationsövertag gentemot övriga aktörer på marknaden. Skulle insiders kunna generera överavkastning med privat information, går det emot den effektiva marknadshypotesens (EMH) starka form. Om publik information rörande insidertransaktioner kan användas, av outsiders, för att tillgodogöra sig överavkastning, går det emot den halvstarka formen av EMH. Marknadens effektivitet har studerats och debatterats under ett flertal decennier. EMH är kontroversiell, då resultat har visat att effektiviteten varierar. Studier har visat skilda resultat rörande insiders möjlighet till överavkastning, respektive outsiders möjlighet till detsamma, genom information om insidertransaktioner. Problemformulering: Finns det möjlighet till överavkastning för insiders vid aktiehandel på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap- listor? Syfte: Huvudsyftet är att kartlägga insiders möjlighet till överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Första delsyftet är att redogöra för outsiders eventuella möjlighet till överavkastning vid imitation av insidertransaktioner på publikationsdagen. Andra delsyftet är att studera eventuella skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget. Teori: Studien behandlar den grundläggande teorin EMH, informationsasymmetrin och signaleringshypotesen. Informationsasymmetrin rör skillnaden i information mellan bolag (insiders) och marknaden (outsiders). Högre asymmetri bidrar till lägre effektivitet på marknaden och vice versa. Signaler som skickas till marknaden i form av information kan minska asymmetrin och därigenom bidra till en starkare informationseffektivitet på marknaden. Metod: En kvantitativ studie med en deduktiv ansats har valts för att utföra denna studie. Det praktiska tillvägagångssättet är en händelsestudie där perioden mellan 2006 och 2010 studerats. Över 9 000 insidertransaktioner utförda i bolag på Stockholmsbörsens Small-, Mid- och Large Cap-listor ligger till grund för den empiriska studien. Vidare har portföljurval utförts för att kunna uppnå studiens delsyften. 52 portföljer, innehållande över 18 000 observationer har utforskats och signifikanstestats. Empiri/analys: Resultaten av studien visar att insiders har kunnat generera överavkastning. Outsiders har även haft möjlighet att imitera insidertransaktioner på publikationsdagen, och därigenom uppnå högre avkastning än förväntat. Vidare visar resultatet att bolagsstorlek, transaktionsstorlek och insiders position i bolaget har betydelse för överavkastningen. Av totalt 52 portföljer genererade 41 sammansättningar en signifikant överavkastning under mätperioden. Slutsats: Studiens resultat gör att vi kan betvivla två av EMH:s effektivitetsformer. Den starka, då insiders systematiskt kan generera överavkastning. Den halvstarka, då outsiders kan tillgodogöra sig överavkastning genom publik information. Resultatet visar att effektiviteten på Stockholmsbörsen studerade Cap-listor kan ifrågasättas.

Bakgrund: När forskare inom den kognitiva psykologin, Amos Tversky och DanielKahneman, på 60-talet sammanliknade deras modeller ombeslutsfattande under risk och osäkerhet med ekonomiska modeller omrationellt beteende föddes en ny gren inom den moderna finansteorin.Anomalier på finansmarknaden har därefter försökts förklaras medteorier inom behavioural finance. En av dessa anomalier är den omöverreaktion och gjordes känd av De Bondt och Thaler 1985. Den sägeratt investerare överreagerar på ny information, vilket leder till attaktiepriser överstiger sina fundamentala värden. En kraftig uppgång avaktiekursen följs således av en nedgång och vice versa. Syfte: Syftet är att utreda om det råder överreaktion på Stockholmsbörsenssamtliga samlade aktier på kort sikt under tidsperioden 2003-2014, samtundersöka de bakomliggande orsakerna till resultatet. Metod: För varje vecka under åren 2003-2014 har de 5 aktierna med högst (lägst)avkastning på Stockholmsbörsen placerats i en vinnar- (förlorar)portfölj.Portföljerna har sedan följts upp under 10 veckor. En signifikant skillnad(ACARvinnare - ACARförlorare &gt; 0) ger stöd åt överreaktionshypotesen. Slutsats: Resultaten visar att vinnar- och förlorarportföljerna uppvisar en överreaktionseffekt den första uppföljningsveckan, men att denna effektförsvinner när portföljerna värdeviktas, vilket tyder på ensmåbolagseffekt och inte en överreaktionseffekt. / Background: In the 1960’s, when psychologists Amos Tversky and Daniel Kahnemancompared their cognitive models of decision-making under risk anduncertainty with economic models of rational behavior a new field withinmodern financial economics was born. Theories within behaviouralfinance have since tried to explain financial anomalies that pointedtowards inefficient markets. One such anomaly is the overreactionhypothesis and was first proposed by De Bondt &amp; Thaler in 1985. Itstates that investors overreact to new information and that security priceswill therefore “overshoot” their fundamental values. An extreme rise ordrop in price is followed by a reversal in the opposite direction. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether an overreaction effectcan be observed on the entirety of the Stockholm stock exchange andwhat causes it. Completion: For each week in the years 2003-2014 the 5 stocks with the highest(lowest) return on the Stockholm stock exchange have been placed inwinner (loser) portfolios to be evaluated the succeeding 10 weeks. A significant difference between abnormal returns (ACARlosers - ACARwinners&gt;0) is seen as support for the overreaction hypothesis. Conclusion: The results show that the winner and loser portfolios show proof of anoverreaction effect the first week in the evaluation period. This effect,however, disappears completely when the portfolios are value-weighted,indicating signs of a small-firms effect rather than an overreaction effect.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003. Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv. En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden. Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.

Background: Since the early 60’s, the CAPM or Capital Asset Pricing Model, has been an invaluable tool for assessing an asset's expected return, assuming that the asset is added to an already well-diversified portfolio of assets. CAPM theory assume that the unsystematic risk can be diversified and that the systematic, market-specific, risk is determined by the Beta value, from the Greek β. An investor who takes big risks expect higher returns. One of the CAPM’s basic assumptions is that disruption in the market is not taken into account. This assumption may lead to results that do not correspond to reality. Objective: This study examined the relationship between systematic risk, and return on a stable and volatile market. Methodology: The study was performed using a quantitative research with secondary data, in which 30 companies listed on the OMX 30 on the Stockholm stock exchange was studied. The investigation period was from 2003 to 2012 and was divided into three parts. Using the statistics program SPSS and Excel the data required to answer the purpose of the essay was calculated. Results: The analysis of the first time period between 2003 and 2007 showed that there was a statistically significant relationship between beta value and the average return for the period. The second time period between 2008 and 2012, which was characterized by an extremely volatile stock market, showed different results. The result of this period showed no statistical relationship existed when the market was characterized by high volatility. The third and final period between 2003 and 2012, which was a combination of a stable and a volatile market. The results for this period showed no significant association between beta value and average returns. The conclusion of this study is therefore that the CAPM model to assess an asset's return fails when the market is unstable, e.g. due to a financial crisis. To compensate for this error that is built into the model, one should therefore use alternative models, or revised versions of the CAPM, if the aim is to produce data in a realistic way that can be used as basis for investment decisions. / Bakgrund: Sedan början av 60-talet har CAPM, eller Capital Asset Pricing Model, varit ett ovärderligt instrument för att bedöma en tillgångs förväntade avkastning, där man antar att tillgången läggs till i en redan väldiversifierad portfölj av tillgångar. CAPM teorin antar vidare att den osystematiska risken diversifieras bort samt att den systematiska, marknadsspecifika, risken bestäms med hjälp av Beta-värdet, från grekiskans β. En investerare som tar stora risker förväntar sig högre avkastning. Ett av CAPM:s grundantaganden är att störningar på marknaden inte tas hänsyn till. Detta antagande kan leda till resultat som inte stämmer överens med verkligheten.   Syfte: I denna studie undersöktes sambandet mellan systematisk risk, samt avkastning på en stabil respektive volatil marknad. Metod: Undersökningen genomfördes med en kvantitativ forskningsmetodik med sekundära data där 30 bolag noterade på OMX30 på stockholmsbörsen studerades. Undersökningsperioden var mellan 2003 till 2012 och delades upp till tre delar Med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt Excel beräknades nödvändiga data för att svara på uppsatsens syfte. Resultat: Analysen av den första tidsperioden mellan 2003-2007 visade att det förelåg ett statistiskt signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen för perioden. Den andra tidsperioden mellan 2008-2012, som kännetecknades av en mycket volatil aktiemarknad, visade annorlunda resultat. Resultatet av denna tidsperiod visade att inget statistiskt samband förelåg när marknaden kännetecknades av en hög volatilitet. Den tredje och sista och perioden mellan 2003-2012, som alltså var en kombination av en stabil och en volatil marknad. Resultatet för denna tidsperiod visade inget signifikant samband mellan betavärdet och den genomsnittliga avkastningen. Slutsatsen av denna studie blir därmed att CAPM som metod för att bedöma en tillgångs avkastning fallerar när marknaden är ostabil, t.ex. beroende på en finanskris. För att kompensera för detta fel som är inbyggt i modellen bör därför alternativa modeller, eller justerade versioner av CAPM, användas om syftet är att ta fram data som på ett verklighetstroget sätt kan vara underlag för investeringsbedömningar.

Denna studie undersöker aktierekommendationer publicerade av svenska journalister anställda på två av Sveriges största affärstidningar. Studien syftar till att undersöka huruvida dessa rekommendationer leder till en abnormal avkastning vid publiceringen, samt om den abnormala avkastningen sedan består eller faller tillbaka, för att kunna dra slutsatser kring relevansen av rekommendationen. För att undersöka detta har en eventstudie utförts där marknadsmodellen har använts för att beräkna den abnormala avkastningen. Resultaten visar på att aktierekommendationerna leder till en statistiskt signifikant reaktion på publiceringsdagen där det uppmättes en abnormal avkastning med ett genomsnitt på 1,66 %. Vidare så visade resultaten på att den abnormala avkastningen bestod, prisnivån höll sig kvar på den nya nivån de efterföljande 20 dagarna. Detta tyder på att det finns en relevans och ny information i aktierekommendationerna. Vid test att utesluta säljrekommendationer från urvalet erhölls liknande resultat. För att kunna dra mer generella slutsatser om den svenska marknaden skulle det behövas ett större urval av rekommendationer samt ha med fler faktorer såsom handelsvolym i framtida forskning.

Aktierekommendationer som publiceras för allmänheten kan tas fram av både analytiker och journalister. Trots att de till synes har samma arbetsuppgifter finns skillnader i hur de arbetar. Analytiker har enligt tidigare studier visat sig kunna vara beroende och således utfärda aktierekommendationer som inte återspeglar verkligheten. Journalister ska emellertid vara neutrala vilket bör ge korrekta aktierekommendationer. Utifrån det ämnade den här studien att ta reda på om det fanns skillnader i aktörernas agerande. Det genom att undersöka om yrkesroll påverkar utfallet av aktierekommendationer; om köp– eller säljrekommendationer som publiceras i störst utsträckning. Vidare hade studien för avsikt att ta reda på om marknadsvärde är en faktor som påverkar utfall på aktierekommendationer. Det eftersom analytiker visat sig vara benägna att kompromissa sin neutralitet för att få insikt i mindre bolag som inte delger marknaden med lika mycket offentlig information som större bolag. Genom logistisk regression testades sannolikheter för att undersöka syftet och besvara hypoteser. Studien fann att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer jämfört med journalister. Det påvisas att mindre bolag i större utsträckning får köprekommendationer. Däremot finner studien inget stöd för att analytiker i större utsträckning utfärdar köprekommendationer för mindre bolag än vad journalister gör.