Denna studie undersöker indexeffektens påverkan på reviderade aktier i OMXS30 under åren 1995–2023. Shleifer (1986) är en av pionjärerna att finna stöd för denna anomali. Shleifer fann stöd för indexeffektens existens på S&P 500. Detta resultat går emot vad effektiva marknadshypotesen av Fama (1970) som menar på att detta inte ska vara möjligt på en effektiv marknad. Problematiken med denna teori är antaganden om hur samtliga intressenter på en marknad besitter samma kunskap, vilket studiens resultat likt Shleifer (1986) visar på inte stämmer i praktiken. Stockholmsbörsen är inte en effektiv marknad och vilket gör det möjligt för denna typ av anomali att existera. Shlefiers studie visar hur det är indexfonderna som handlar upp stora delar av utbudet av aktier tillgängliga på marknaden, vilket leder till ett minskat utbud. Det nya utbudet kan inte bemöta efterfrågan, vilket resulterar i att priset stiger. Denna studie visar på en positiv avvikelseavkastning för aktier som inkluderas i OMXS30, där den stora förändringen sker mellan dag -3 och -1 från eventdagen, det vill säga från att revideringen sker. Studiens resultat visar att mellan dag -3 och -1 har aktier som inkluderats en positiv kumulativ avvikelseavkastning på 3,118%. Detta i enighet med tidigare studier som på andra index funnit liknande resultat. Som förklaring till denna avvikelseavkastning har studien även funnit stöd för att det sker en förändring i antalet investerande inhemska institutioner. Likt Shleifers (1986) resultat visar även denna studie att indexfonders ökade intresse vid inkluderingar är en bidragande faktor till prisförändringen som uppstår, detta trots att ingen ny information om framtida avkastning tillkommit marknaden. Det som skiljer denna studies resultat från föregående studier är att denna även finner stöd för en negativ avvikelseavkastning för exkluderade aktier ur indexet under hela eventfönstret. De exkluderade aktierna har en signifikant negativ avvikelseavkastning mellan dagarna - 3 till -1 som är -2,125%. Dock ingen signifikant förändring i antal investerande institutioner. / This study examines the impact of the index effect on revised stocks in OMXS30 during the period 1995 to 2023. This study demonstrates a positive abnormal return for stocks included in OMXS30, with the greatest change occurring between day -3 and -1 from the event day, which corresponds to the inclusion. The results show that during this period, included stocks have a positive cumulative abnormal return of 3.118%. This is consistent with previous studies on other indices. The study also finds support for a change in the number of domestic institutional investors as an explanation for this abnormal return. Similar to Shleifer's (1986) findings, this study shows that the increased interest from index funds in the event of an inclusion contributes to the observed price change, despite no new information about future returns being introduced to the market. What sets this study apart from previous ones is that it also finds evidence for a negative abnormal return for excluded stocks throughout the event window. Excluded stocks have a significantly negative abnormal return between day -3 and -1, which is -2.125%. However, no significant change in the number of investing institutions is observed when it comes to excluded stocks.

Det har genom åren skett många försök att utmana den effektiva marknadshypotesen, som säger att aktiemarknaden är effektiv och att det därav inte bör gå att använda sig av aktiestrategier för att uppnå riskjusterad överavkastning. En faktor som använts i försök att utmana hypotesen är momentum, som innebär hur starkt en tillgångs pris trendar.  Många studier existerar kring momentumfaktorn som generellt kommer fram till att det går att erhålla en positiv riskjusterad överavkastning genom användningen av momentum i aktiestrategier (se t.ex: Jegadeesh & Titman, 1993; Bird & Casavecchia, 2007; Antonacci, 2014). Samtidigt finns det strategier som beroende på börsen som helhets absoluta momentum väljer allokering mot antingen aktiemarknaden eller räntebärande värdepapper. Men hur blir det om man kombinerar dessa strategier, och hela tiden är investerad i aktieportföljer, men skiftar mellan mer offensiva och defensiva portföljer beroende på börsens momentum?  Genom att undersöka hela Stockholmsbörsen mellan åren 1998-2022 kommer denna studie fram till att kvantitativa aktiestrategier med omallokering mellan offensiva och defensiva aktieportföljer beroende på börsens momentum kan leda till en bättre riskjusterad avkastning än börsen, med avsevärt högre årlig avkastning och endast något högre standardavvikelse. Studien använder sig av kvantitativa aktiestrategier för att testa enskilda nyckeltal men också kombinationen av dessa nyckeltal, och om det är bättre att skifta mellan större och mindre bolag baserat på börsens momentum eller inte göra någon omallokering alls. Aktieportföljerna i studien har utvärderats utifrån trefaktormodellen utvecklad av Fama & French (1992). Trefaktormodellen har använts istället för den mer traditionella modellen CAPM eftersom trefaktormodellen gav en högre förklaringsgrad och därmed bör vara bättre lämpad för att studiens resultat ska ha hög tillförlitlighet.  Studien kom alltså fram till att en aktieportfölj där man skiftar mellan en offensiva och defensiva portföljer baserat på börsens momentum kan generera en riskjusterad överavkastning, då alla portföljer med omallokering gav ett positivt alfa-värde, och mer än hälften av dessa (4 av 7) fick ett signifikant alfa på 5% signifikansnivå. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att omallokeringen efter börsens momentum varit gynnsam, då de andra portföljerna med samma nyckeltal utan omallokering också genererat positiva alfa-värden. Dock hade de offensiva portföljerna med endast småbolag högre standardavvikelse och något lägre alfa-värden, vilket tyder på att omallokeringen ger en något högre riskjusterad avkastning. Mer forskning behövs dock för att kunna dra några slutsatser kring detta.

Studien undersöker integration och synergirealisering i post-förvärvsprocessen i syfte att identifiera framgångsfaktorer och förklaringsgrund för framgångsrikt post-förvärvsarbete. Studieobjekten är publika bolag noterade på Stockholmsbörsen. Samtliga bolag har under tidsperioden 2011-21 överavkastat SIX Return Index. Resultaten analyseras i ljuset av en anpassad processfigur av Steigenbergers (2017) ramverk om integration i post-förvärvsprocessen. Sammanfattningsvis visar studien att framgångsrik synergirealisering är en funktion av det förvärvsspecifika motivet som resulterar i strategiska och taktiska aktiviteter och processer. Vi finner stöd för att förståelse erfordras för avvägningen mellan bevarandet av förvärvets inneboende värde och behovet av att realisera estimerade synergier och dess konsekvenser. Studien såväl motsäger som bestyrker tidigare forskning i flera avseenden och diskuterar hur en möjlig förklaringsgrund till denna diskrepans kan bottna i studieobjektens decentraliserade affärsmodeller, ett vanligt inslag i studiens svenska kontext. Arbetet främjar bland annat förståelsen för framgångsrikt integrations- och synergirealiseringsarbete och bidrar med insikter för både beslutsfattare och investerare i näringslivet.

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden? Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen. I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation. Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997. Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts. Resultat: Studien av Stockholmsbörsen 86-97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E-talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E-talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E-talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E-tal korrelerar väl med faktiskt P/E-tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen. / Background: The years 86-97 are characterized as a period with many big reformations when the Swedish economy reached its bottom with three years in a row with negative GDP. The reaction from the Swedish stock market was substantial and Stockholmsbörsen went through a heavy bearish period. What was it that drove this stock return, the expected earnings or the valuation of them? What was the connection between the business cycle, earnings, valuations and stock return for this particular period? Aim: The aim of the thesis, on behalf of Melker Schörling AB, is to study stock return, company earnings and price-earnings ratios during a business cycle in order to analyse to what extent multiple expansion/contraction versus earnings growth have driven stock return for the different branches on Stockholmsbörsen. In a second stage we observe how estimates of branches’ price-earnings ratios and earnings correlate with the business cycle and what impact EBITDA and pre-tax profit margin have on valuation during the period. Based on the result of the thesis, contingent knowledge will be related to today’s economic situation. Completion: The data, consisting of figures and ratios, is collected from magazines and yearbooks of Affärsvärlden starting 1986 and ending 1997. With the help of these, relevant calculations have been made. Result: This study of Stockholmsbörsen during the years 86-97, where the consumer-goods index had the best performance, shows that the business cycle has no impact on the stock return. The earnings estimates drove the stock return during the economic slump of 91-93 while the valuations tempered the fall. Through the economic slump the valuations became higher due to the fact that the earnings estimates fell more than the stock return. The study also shows that the increased valuations consisted of overestimated earnings estimates. Before the stock market fell the price-earnings ratios were at relatively low levels and when bull period begun in the end of the economic slump the ratios were high. This fact questions whether the price-earnings ratio is representative during an economic slump and if the ratio indicates risk accurately. Forward PE correlates positively with current PE, but the current PE is more volatile. Margins, which correlate negatively with valuations, indicate a lagging effect towards sales growth.

<p>Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.</p><p>I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.</p><p>Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997. Utifrån dessa har, för studien, relevanta beräkningar dessutom gjorts.</p><p>Resultat: Studien av Stockholmsbörsen 86-97, där handelsbranschen genomled konjunkturnedgången bäst, visar inte på att konjunkturen spelar roll för avkastningsutvecklingen. Vinstprognoserna drev avkastningen under lågkonjunkturen medan vinstvärderingarna dämpade nedgången. Genomgående ökade vinstvärderingarna under lågkonjunkturen till följd av att vinstprognoserna föll mer än kursen. Studien visar på att dessa ökade vinstvärderingar innehöll överskattade vinstförväntningar. Innan börsnedgången befann sig P/E-talen på relativt låga nivåer och när utväxlingen i samband med lågkonjunkturens slut skedde var P/E-talen höga, vilket ifrågasätter huruvida P/E-talet egentligen är representativt under en lågkonjunktur samt dess förmåga att indikera på risk. Prognostiserat P/E-tal korrelerar väl med faktiskt P/E-tal men det faktiska fluktuerar i större grad. Marginalerna, som korrelerar negativt med vinstvärderingarna, uppvisar en laggningseffekt gentemot omsättningen.</p> / <p>Background: The years 86-97 are characterized as a period with many big reformations when the Swedish economy reached its bottom with three years in a row with negative GDP. The reaction from the Swedish stock market was substantial and Stockholmsbörsen went through a heavy bearish period. What was it that drove this stock return, the expected earnings or the valuation of them? What was the connection between the business cycle, earnings, valuations and stock return for this particular period?</p><p>Aim: The aim of the thesis, on behalf of Melker Schörling AB, is to study stock return, company earnings and price-earnings ratios during a business cycle in order to analyse to what extent multiple expansion/contraction versus earnings growth have driven stock return for the different branches on Stockholmsbörsen.</p><p>In a second stage we observe how estimates of branches’ price-earnings ratios and earnings correlate with the business cycle and what impact EBITDA and pre-tax profit margin have on valuation during the period. Based on the result of the thesis, contingent knowledge will be related to today’s economic situation.</p><p>Completion: The data, consisting of figures and ratios, is collected from magazines and yearbooks of Affärsvärlden starting 1986 and ending 1997. With the help of these, relevant calculations have been made.</p><p>Result: This study of Stockholmsbörsen during the years 86-97, where the consumer-goods index had the best performance, shows that the business cycle has no impact on the stock return. The earnings estimates drove the stock return during the economic slump of 91-93 while the valuations tempered the fall. Through the economic slump the valuations became higher due to the fact that the earnings estimates fell more than the stock return. The study also shows that the increased valuations consisted of overestimated earnings estimates. Before the stock market fell the price-earnings ratios were at relatively low levels and when bull period begun in the end of the economic slump the ratios were high. This fact questions whether the price-earnings ratio is representative during an economic slump and if the ratio indicates risk accurately. Forward PE correlates positively with current PE, but the current PE is more volatile. Margins, which correlate negatively with valuations, indicate a lagging effect towards sales growth.</p>

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

<p>Många berättar om de ekonomiska vinster de gjort på börsen under senaste åren, och hur lätt pengarna rullat in på deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta på A-ekonomi då och då så blir i stort sett alla aktieaffärer lyckade. Vi hör dock sällan någon berätta om folks dåliga aktieaffärer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar där. Med hjälp av dyra aktierekommendationer kan man göra ännu större vinster enligt en rad olika fondkommissionär. Betting är en trend som aldrig tycks ta slut. Även där påpekar spelbolagen hur lätt det är att ta hem vinster, bara man har lite kunskap blir man en vinnare. Och vem vill inte bli det?</p><p>Syftet med denna uppsats är att reda ut nämnda påstående. Är det så lätt som visa försöker påvisa att öka sina likvida medel med hjälp av en smärre aktiekunskap? Denna studie försöker visa hur det egentligen ligger till i denna fråga. Vem vinner när kunskap ställs mot slump i spel- och aktievärlden?</p><p>I denna uppsats vill vi undersöka likheterna av slumpens betydelse vid kortsiktiga placeringar i aktier och spel på multibet. Med hjälp av Random Walk-teorin vill vi se om det finns likheter mellan att köpa aktier på börsen och att spela på multibet.</p><p>För att få en bredare kunskap inom detta ämne så har vi byggt upp en teoridel i denna uppsats som tar upp elementära och relevanta grundstenar inom dessa ämnen. Det dyker upp en rad olika frågetecken under resans gång, men dessa försöker vi besvara så gott det går ännu längre fram i uppsatsen.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till med hjälp av vår undersökning är att slumpen har en stor betydelse på aktie- respektive spelmarknaden. Men däremot tror vi inte att den tekniska och fundamentala analysen ska förkastas, den kan i viss mån vara till hjälp.</p>

Många berättar om de ekonomiska vinster de gjort på börsen under senaste åren, och hur lätt pengarna rullat in på deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta på A-ekonomi då och då så blir i stort sett alla aktieaffärer lyckade. Vi hör dock sällan någon berätta om folks dåliga aktieaffärer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar där. Med hjälp av dyra aktierekommendationer kan man göra ännu större vinster enligt en rad olika fondkommissionär. Betting är en trend som aldrig tycks ta slut. Även där påpekar spelbolagen hur lätt det är att ta hem vinster, bara man har lite kunskap blir man en vinnare. Och vem vill inte bli det? Syftet med denna uppsats är att reda ut nämnda påstående. Är det så lätt som visa försöker påvisa att öka sina likvida medel med hjälp av en smärre aktiekunskap? Denna studie försöker visa hur det egentligen ligger till i denna fråga. Vem vinner när kunskap ställs mot slump i spel- och aktievärlden? I denna uppsats vill vi undersöka likheterna av slumpens betydelse vid kortsiktiga placeringar i aktier och spel på multibet. Med hjälp av Random Walk-teorin vill vi se om det finns likheter mellan att köpa aktier på börsen och att spela på multibet. För att få en bredare kunskap inom detta ämne så har vi byggt upp en teoridel i denna uppsats som tar upp elementära och relevanta grundstenar inom dessa ämnen. Det dyker upp en rad olika frågetecken under resans gång, men dessa försöker vi besvara så gott det går ännu längre fram i uppsatsen. De slutsatser vi kommit fram till med hjälp av vår undersökning är att slumpen har en stor betydelse på aktie- respektive spelmarknaden. Men däremot tror vi inte att den tekniska och fundamentala analysen ska förkastas, den kan i viss mån vara till hjälp.

This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports. Financial reports from smaller companies have greater impact on share price than financial reports from larger companies. The study also shows that there is a seasonality trend in the consumer industry's fourth quarter.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv. Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering. Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare.