Storstäderna växer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga på ifall man inte vill offra naturområden. En lösning är att bygga på höjden, det vill säga öka antalet våningar. Det är vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrättsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhället en tjänst och är med och mättar behovet. Det denna uppsats kommer att behandla är hur ekonomin i olika föreningar ändras i samband med takpåbyggnad med en eller flera våningar och hur detta skiljer sig utifrån olika tekniska lösningar. Syftet är att utifrån detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som överväger att göra en sådan ombyggnation. De metoder vi kommer använda är granskning av dokumentation och handlingar från olika föreningar som har genomgått en takpåbyggnad av en eller flera våningar. Dessa kommer att användas för att göra uträkningar och egna analyser. Även intervjuer med styrelsemedlemmar i bostadsrättsföreningarna och företag som utför takombyggnationer förekommer. Tekniska och juridiska krav behandlas även om vad som generellt gäller för en takpåbyggnad. I slutet så sker en analys av objekten, där man får se resultatet av det som undersökts. Avslutningsvis så kommer slutsatsen som ger oss svaret att en bostadsrättsförenings ekonomi med största sannolikhet gynnas av en ombyggnation av detta slag om möjligheten finns. De variationer som förekom var oftast lägesrelaterade och man kan se en tydlig korrelation mellan vinsten och ju mer centralt man hamnade. Slutsatsen är alltså i sin enkelhet att om möjligheten finns så är en våningstakpåbyggnad med stor sannolikhet ett lönsamt alternativ. / The big cities are growing and people want to live ever more centrally, but there is not much space to build on if you do not want to sacrifice the natural areas. One solution is to build higher, namely increasing the number of floors. That's what this essay is about and how housing and tenancy associations can take advantage of this by increasing their financial gain, while they’re doing the community a service and is with and saturates need. There we will examine is how the economies of various compounds change with a storey extension with one or more floors and how this differs from different technical solutions. The aim is that by this create an essay that will benefit future properties that are considering doing such conversions. The methods we will use is the examination of records and documents of various cases that have undergone a storey extension of one or more floors. These will be used to make the calculations and their own analyzes. Interviews with board members of housing cooperatives and companies that perform storey extensions occur. Technical and legal claims are pending, although generally applicable for a storey extension. In the end this happens, an analysis of the items, where you see the results of what has been investigated. Finally it will conclude that gives us the answer to a housing association economy most likely benefits from a reconstruction of this kind if the possibility exists. The variations that occurred were usually locational and one can see a clear correlation between the gain and the more centrally it ended. The conclusion is thus in its simplicity that if there is a possibility to do a storey extension, then it probably is a viable alternative.

Storstadsregionernas växande befolkning, viljan att förtäta förorterna, samt miljonprogrammets stora utbud av standardiserade flerbostadshus i ytterstaden leder oss fram till examensarbetets innehåll: en studie om våningspåbyggnad på miljonprogrammets flerbostadshus. Syftet med examensarbetet är utreda miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning. Vertikal förtätning innebär att redan befintlig bebyggelse kompletteras med ytterligare våningsplan. Syftet är även att underlätta för kommande påbyggnadsprojekt genom att lyfta fram svårigheter som ett påbyggnadsprojekt kan medföra, samt beskriva hur en våningspåbyggnad kan utföras. För att nå rapportens syfte ska följande frågeställningar besvaras: 1. Varför ska vi bygga ovanpå miljonprogrammets flerbostadshus? 2. Hur utformas en våningspåbyggnad lämpligast med avseende på stommaterial, byggmetod och installationer? 3. Vad bör särskilt beaktas vid en våningspåbyggnad? Examensarbetet kommer att studera miljonprogrammets potential för en vertikal förtätning i främst Stockholms stads förorter. Flerbostadshusens byggtekniska förutsättningar lyfts fram. Utöver det studeras lämpliga byggmetoder, stommaterial och installationslösningar för en påbyggnad. Examensarbetet avslutas med att belysa vad som särskilt bör beaktas i ett påbyggnadsprojekt. Resultatet av examensarbetet visar att miljonprogrammets flerbostadshus har god potential för en vertikal förtätning. Våningspåbyggnaden utformas lämpligast med planelement av betong om den befintliga konstruktionen tål en tung påbyggnad utan förstärkning. I annat fall konstrueras påbyggnadens stomme lämpligast av planelement av trä för miljonprogrammets flerbostadshus. För att fritt kunna utforma våningspåbyggnadens planlösning bör en balkgrund eller ett installationsgolv installeras. Där kan de nya installationerna till påbyggnaden dras. För att undvika störningar under projektets gång är områdets förutsättningar minst lika viktiga att beakta som den befintliga konstruktionens byggtekniska förutsättningar. Hyresgästernas åsikter och skyddsrumsreglerna ska även beaktas tidigt i ett våningspåbyggnadsprojekt. / The growing population in most Swedish conurbations, the desire to densify housing in the suburbs, as well as the suitability of the so called ”the Million Programme” wide range of standardized apartment buildings in the suburbs, led us to the thesis content: a study on storey extension for “the Million Programme” apartment buildings. The aim of the thesis is to facilitate the concept development phase for future storey extension projects and overall, to investigate ”the Million Programme” buildings’ potential for vertical densification. . Vertical densification means supplying additional floors on already existing buildings. To address the purpose of the report, the following questions will be answered: 1. What are the incentives for building on top of ”the Million Programme” apartment buildings? 2. How should a storey extension be designed conveniently concerning construction methods, selection of structural bearing materials and HVAC? 3. What should be considered especially during a storey extension project? The thesis will investigate potential of the buildings of ”the Million Programme” for a vertical densification, mainly in Stockholm’s suburbs. The residential buildings’ technical conditions will be highlighted. In addition, the study will also consider suitable construction methods and structural bearing materials, as well as HVAC solutions for storey extension. The thesis is rounded off by highlighting what should be considered especially during the storey extension project work to avoid or minimize disturbances during the project. The result of the thesis proves that the ”million programme” apartment buildings have good potential for a storey extension. If the existing building allows a massive storey extension without revetments, the storey extension should be made of plan elements of concrete. Otherwise the most appropriate alternative is proven to be plan elements of wood on the “million programme” apartment buildings. To freely be able to design the plan arrangements in the storey extension, an appropriate alternative is to build a beam floor or an installation floor that creates a space between the existing floor and the new floor. This space can be used for the new installations for the storey extension. Our result also proves that the area qualifications are at least as important to observe as the technical qualifications of the existing buildings. Also the opinions of the tenants in the area and shelter regulations are important things to investigate early in the project.

Under de så kallade rekordåren mellan 1961-1975 byggdes det totalt 920,000 lägenheter i flerbostadshus i Sverige, och idag finns omkring 850,000 av dessa kvar. Den vanligaste byggnadstekniken under perioden var med byggande av förtillverkade våningshöga fasadelement tillsammans med en platsbyggd bokhyllestomme med tvärgående bärande innerväggar och gavlar. Syftet med arbetet är att kontrollera om en våningspåbyggnad på ett referenshus från miljonprogrammet med bokhyllestomme är möjlig för att skapa nya lägenheter som medför ökade hyresintäkter för fastighetsägaren, och kan medverka till ökad variation i området arkitektonisk och öka lägenhetsutbudet. Arbetet ger information om vad som behöver kontrolleras och utredas vid uppstarten av ett påbyggnadsprojekt. Arbetet jämför och beskriver tre olika stomförslag på en våningspåbyggnad. Alternativen som tas upp är massivträstomme med bärande flerskiktskiva, prefabricerad betong – och stålstomme bestående av HD/F-plattor och VKR-pelare, och ett alternativ bestående av volymelement. Inventering av konstruktionen och bärförmågan hos den befintliga stommen visar att det finns bärförmåga kvar att utnyttja. Utförda kontroller undersöker bl.a. bärförmågan hos väggar, grundsulor, samt det befintliga vindsbjälklaget. Kontroller utförs även med hänsyn till stabilitet då byggnaden betraktas som en stel enhet med en fiktiv påbyggnad. Slutsatsen av detta arbete är att en våningspåbyggnad är fullt möjlig på referenshuset. Alternativet med massivträ klarar en fiktiv påbyggnad om tre våningar som valts som exempel i arbetet. Alternativet med en prefabricerad betong och-stålstomme kan maximalt byggas på med två extra våningar, sedan blir grundtrycket dimensionerande och begränsar antalet våningar för påbyggnaden till två. / During the so called ‘record years’ between 1961-1975 a total of 920,000 apartments were built in apartment buildings in Sweden. Today about 850.000 of these are still in use. The most common method of building during this period was by using prefabricated one-storey high façade units together with load-bearing interior cross walls and gable walls which were built on site. The purpose of this degree project is to find out if a storey extension on a reference-building from the so called ‘Million Programme’ with load-bearing interior cross walls is possible in order to create new apartments. If this is possible it would give an increase of income of rents to the owner of the apartment building and it could also contribute to an increase of variation in the area as regards both architecture and supply of apartments. This degree project gives information about what has to be checked and investigated before a storey extension project begins. This degree project compares and describes three different suggestions of structural construction systems for storey extensions. The alternatives dealt with are solid timber structural construction consisting of cross-laminated boards, a prefabricated concrete – and steel structural construction consisting of HD/F-elements and tube steel framing, and finally an alternative consisting of prefabricated building modules. The study of the structural construction and the load-bearing capacity of the existing building show that there is enough load-bearing capacity left to make use of. Performed checks investigate for example the load-bearing capacity of load-bearing walls, strip foundations as well as the existing loft floor. Checks are also performed with regard to the stability as the building is considered a stiff unit with a fictitious storey extension. The conclusion from this degree project is that a storey extension is fully possible on the reference-building. The alternative with a solid timber structural construction allows a fictitious storey extension with three additional storeys, which has been chosen as an example in this degree project. The alternative with the prefabricated concrete – and steel structural construction allows a fictitious storey extension of maximum two additional storeys, and then the ground pressure was dimensioning and limited the amount of additional storeys for the storey extension.

Under tidsperioden 1965-1974 byggdes i Sverige omkring en miljon nya bostäder, även kallat för Miljonprogrammet. Idag utgörs närmare en tredjedel av det svenska bostadsbeståndet av bostäder från denna period och många byggnader börjar uppnå sin tekniska livslängd. Sverige har efter EU-direktiv tagit fram nationella mål om en effektivare energianvändning. För att snabbare nå dessa mål kan renovering och upprustning av miljonprogrammet kombineras med våningspåbyggnad.   Sverige står också inför växande bostadsbrist, likt under miljonprogrammet, samtidigt som samhället har begränsade ytor såväl i stadskärnor som i tätorter. Genom att rusta upp bostäder från miljonprogrammet i samband med en våningspåbyggnad kan nya bostäder skapas på ett resurseffektivt sätt och energiprestandan för den befintliga byggnaden förbättras.   I det här projektet har energiprestandan för ett tidstypiskt flerbostadshus utvärderats och därefter jämförts mot då flerbostadshuset utrustats med en våningspåbyggnad. Projektet tilldelades ett referenshus i Nacka som efter uppbyggnad och simulering i programvaran IDA ICE resulterade i en årlig energianvändning på 197,1 kWh/m2. En våningspåbyggnad lades till på referenshuset och visade efter simulering i programvaran IDA ICE en ny årlig energianvändning på bland annat 169,7 kWh/m2.   Efter projektet stod det klart att med en våningspåbyggnad kan energiprestanda för ett miljonprogramshus förbättras och i bästa fall kan en byggnad likt referenshuset gå från en energiklass G till E. Bostadsförtätning med hjälp av våningspåbyggnad är gynnsam ur många aspekter. Förutom att det sänker den totala byggnadens energianvändning skapar det också nya bostäder på ett resurseffektivt sätt. Samhället måste försöka skapa incitament för fastighetsägare till att renovera och hitta energieffektiva åtgärder för sina fastigheter. Ett sådant exempel skulle kunna vara tredimensionell fastighetsbildning vilket även är en alternativ form till att finansiera investeringar som exempelvis renoveringar. / During the years 1965-1974 around one million new housing were built in Sweden, this was also known as the “miljonprogrammet”. Today, nearly a third of the Swedish housing stock is from this particular period, and many buildings are reaching the end of their technical lifetime. After the new EU directives Sweden have decided on developing it's on national goals to achieve smart energy consumption. To speed up this development can the renovations of the existing "miljonprogrammet" executed in combination with storey extension.   Sweden is also facing growing housing shortage, much like during construction of the “miljonprogrammet” as well as limited areas both in urban and densely populated areas. By refurbishing buildings from the “miljonprogrammet” in conjunction with a storey extension, new housing can be built in a resource and energy efficient way. This should also improve the energy performance of the existing building.   In this project, the energy performance of an apartment building, typical from this time, was evaluated and then compared to a modified building with a storey extension. A reference house located in Nacka, Sweden was used to simulate the annual energy usage in the software IDA ICE. The simulation yielded an energy usage of 197.1 kWh/m2 for the reference building and 167.1 kWh/m2 for the building with a storey extension.   After the project it became clear that a storey extension on a building from the “miljonprogrammet” improved the existing building's energy consumption. At best, a building like the reference house can improve the energy classification from energy class G to E. Residential densification using storey extension is beneficial in many aspects. In addition to lowering the total energy consumption of the building it also creates new homes in a resource efficient manner. Society must seek to create enticements for property owners to renovate and execute energy efficient measures on their properties. One such example would be three-dimensional property formation which is also an alternative form of financing investment such as a renovation. / <p>Denna studentuppsats, som inte är ett examensarbete, är genomförd i projektkursen 5EN040 under hösten 2015. Studentarbetet har bedrivits i sammarbete med Tyréns Umeå.</p> / Uppsatsen ingår som ett kursmoment i projektkursen 5EN040 i energiteknik