No description available.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra   Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson   Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är.   Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys.   Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer.   Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011.   Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter.   Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet   Termin:                                          Vårtermin 2011   Handledare:                                Göran Palm   Examinator:                               Tanya Elder                 Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef

Purpose/aim: The purpose of this thesis is to examine if, and in that case how, the municipality of Umeå worked strategically with its communication during 2014 when Umeå was chosen as ”European Capital of Culture”. The research is mainly focused on the outlines of their communication plan, main goals, what  communication strategies the municipality has chosen to and their choice of media channels. Material/method: Two methods are used for this research; qualitative interviews with four employees within the communication team during Umeå2014 and a text analysis of three formal documents which provide the framework of communication policies and media strategies during Umeå2014. Results: The results clearly indicate a well structured, strategic planning outlined in the formal documents. The four people intreviewed all had a good knowledge of the policies and strategies in the documents, they also described their work in accordance with these.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare. Appar är ett relativt nytt område och denna studie syftar till att kartlägga de svenska riksdagspartiernas mobilapplikationer och undersöka huruvida de är tvåvägskommunikativa och relationsskapande. Metod och material: Materialet i denna studie består av appar från svenska riksdagspartier och deras sidoorganisationer i form av ungdoms- och kvinnoförbund samt lokala partiorganisationer. Urvalet består av de tio appar som har någon av ovanstående organisationstyper som avsändare, då avsändare bestående av enskilda politiker sorteras bort. Metoden som studien utgår från är kvalitativa innehållsanalyser med fokus på att tolka innehållet för att finna såväl latenta som manifesta budskap i apparna. Huvudresultat: Studien visar att det under perioden december 2013 finns få appar från de svenska riksdagspartierna och enbart hälften av partierna har appar. Dessa är till innehåll och funktion spretande och skiljer sig mycket åt i utformning. Hur kommunikationen och de relationskapande aspekterna ser ut i apparna är också varierade och överlag begränsade. Apparna är ett nytt fenomen för partierna och det är troligt att resultatet beror på att de ännu inte vet hur de ska använda denna kanal på ett effektivt sätt, när det kommer till att engagera och skapa relationer till dagens rörliga väljare. Vi menar att detta är ett viktigt bidrag i forskningen om nya kanalers funktion och kommunikation inom svensk politik.

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

The overall aim with this study is to get a better understanding of influencers and the relationship between influencers and companies in relation to companies’ strategic communication. The method used in this thesis is a qualitative interview study and a qualitative content analysis of the interview results. The theoretical perspective of the study is strategic communication focusing on two further aspects: opinion leader and electronic word-of-mouth. The results from the interview study show that an influencer is a person who works with social media channels and has a large number of followers. An influencer has the opportunity to influence their followers through these social media channels. Influencers communication is based on honesty and credibility which is the most significant factor why companies want to collaborate with influencers today. The result shows that companies have a planned approach for strategic communication in collaboration with influencers; however, the result also shows that influencers have significant discretion in deciding how to execute the collaboration. Therefore, the companies do not entirely control the strategic communication.

Problem och syfte:
Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material:
Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet.
Huvudresultat:
Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.

Strategisk kommunikation har förändrats i och med sociala medier eftersom att den traditionella kommunikationsprocessen utvecklats. Tidigare har organisationer varit sändare av kommunikation medan målgrupper har varit mottagare och sociala medier har möjliggjort enklare och snabbare interaktion. I sociala medier kan mottagare av budskap bli deltagare i kommunikationsprocesser genom att reagera och kommentera på företags kommunikation. Denna deltagarkultur ställer nya krav på företag i deras kommunikativa strategi. Genom att interagera med målgrupper upprätthålls goda relationer och detta är en viktig anpassning som företag behöver anamma. För att nå ut med strategiska budskap i den höga konkurrensen på sociala medier är det viktigt att skapa engagemang till och mellan målgrupper. Tre svenska livsmedelskedjor, Ica, Coop och Willys, har undersökts i den här studien. Med kvantitativ innehållsanalys mättes och jämfördes innehållskategorier i företagens mest uppmärksammade Facebookinlägg år 2017 med tillhörande kommentarsfält. Kommentarerna som mättes var de mest relevanta, detta för att på bästa sätt karaktärisera företagens målgrupper eller publics engagemang och reaktioner. Resultatet från studien visar att samtliga företag har en bra strategi för att skapa engagemang bland publics. Ica och Willys lyckas skapa störst uppmärksamhet med sina budskap vad gäller antal kommentarer och gilla-markeringar. Samtidigt visar resultatet att samtliga företag i låg utsträckning följer upp publics deltagande. Enkelriktad kommunikation är företagens huvudsakliga kommunikationsstrategi eftersom att de sprider information utan att interagera med sina målgrupper. Resultatet visar att företagen behöver tillämpa en mer interaktiv kommunikativ strategi med publics på Facebook. Företagens inlägg får dock spridning genom att företagen får publics att reagera på och kommentera inläggen, detta visar på en anpassning till Facebook som kommunikationskanal. Resultatet från studien visar att en effektiv strategi för att skapa engagemang är att uppmana publics till interaktion.

Problemformulering och syfte: Forskning visar att det blir allt vanligare för offentlig verksamhet att arbeta med kommunikation av platser. Trots det, finns det ingen generell strategi för hur detta ska gå till. I förlängningen leder det till att de organisationer som inte arbetar professionellt med sin kommunikation av platser förlorar turister då de faller mellan stolarna i bruset av det omfattande utbudet av resmål.
Metod och material: För att ta reda på detta ansåg författarna att en kvalitativ metod var mest lämpad att använda. Inledningsvis samlades en teoretisk bas in, denna bidrog till en bredare kännedom inom områdena strategisk kommunikation och kommunikation av platser. Utifrån detta väcktes en nyfikenhet hos författarna och frågorna som ställdes till respondenterna formulerades. För att samla in det empiriska materialet gjordes mailintervjuer med nio personer som var väl insatta i kommunikationen och varumärkesarbetet inom de olika destinationssamarbetena. Dessa nio kunde därav bidra med en god inblick i hur destinationssamarbeten arbetar med kommunikationen gentemot sina målgrupper.
Huvudresultat: Resultatet av undersökningen visade att destinationssamarben är komplexa organisationer, vars kommunikation påverkas av fler omkringliggande variabler. Flera av de undersökta kan betraktas som strategiska i sina kommunikationsinsatser, medan andra pekar på det motsatta.