Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem. För att undersöka hur stressorerna påverkas har Krav-Kontroll-Support-modellen använts. Datainsamlingen genomfördes på en försäljningsorganisation där tolv företagssäljare intervjuades. Studiens resultat visar att samtliga styrsystem kan påverka stressorerna och därigenom både öka och minska risken för stress. Det visade sig också att budgeten var det styrsystem som tenderade att ha tydligast påverkan på stressorerna. Att definitivt fastställa hur budget och de andra styrsystemen påverkar arbetsrelaterad stress är för tidigt att säga, men resultaten pekar på att vidare forskning inom området mycket väl skulle kunna visa sig fruktbar.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun. Resultaten visar att alla de undersökta styrmedlen kan påverka stressorerna, antingen negativt eller positivt. Slutsatserna för studien är att de cybernetiska styrmedlen inte upplevs som stressande, beroende på att respondenterna upplever kontrollen över dessa som hög, medan de administrativa upplevs påverka stressorerna mer negativt, då dessa styrmedel påverkar arbetet, men respondenterna har inte mycket utrymme att själva påverka dessa.

Stress affects a number of animals and is a survival mechanism. During stress, changes in the animal’s physiological mechanisms and changes in behavioural reactions will happen. This study evaluates four different stressors that can occur in a chicken’s life. The four stressors are fixation, social isolation, predation and transport. 40 White Leghorn chicken from age sex to seven weeks were used in the study. An open-field test was used to evaluate the stressors. The open-field test registered time for ambulation, time for first change of zones, number of zones used and number of registrations in central zones. The chicken was expected to ambulate in the open-field arena since chickens are curious but the activity was expected to be different depending on which stressor the chicken was exposed to. Previous studies have shown that more stressed birds are less active in an open-field test than birds that are not stressed. A control group was included in the study and this group was not exposed to a stressor. The results did not show any significant dereferences between time for the first change of zones, number of zones used and number of registrations in central zones. However, there was a tendency for a significant difference in time to first ambulation. The results suggested that the control group and the group that was exposed to social isolation displayed most stress-related behaviour. Least stressed was the predation group and the transport group.

Bakgrund: Takotsubo kardiomyopati är ett akut tillstånd för vårdsökande personer som symtommässigt liknar hjärtinfarkt men i själva verket är en reversibel hjärtsvikt. I det akuta skedet har sjuksköterskan en viktig roll i att inhämta anamnes, vilket är avgörande för att kunna vidta adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Metod: Integrativ litteraturöversikt vilken sammanfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturöversikten visar tre huvudkategorier: Utlösande faktorer, Akuta skedet och Dagligt liv. De som drabbas av takotsubo kardiomyopati främst är kvinnor samt personer med liknande personlighetsdrag, där oro, ångest och stress är en stor del av vardagen. Emotionella eller fysiska stressorer är de främsta bakomliggande orsakerna till att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Symtomen är främst dyspné och bröstsmärta som flera av de drabbade till en början ignorerar. Slutsats: Takotsubo kardiomyopati medför existentiella frågor och oro för framtiden där stresshantering och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt är avgörande för att återfå god hälsa. Det krävs ytterligare forskning för att utforma strategier för väl anpassad personcentrerad omvårdnad för de drabbade. / Background: Takotsubo cardiomyopathy is a critical condition for the care recipient that is symptomatically similar to myocardial infarction but in fact is a reversible form of heart failure. In the critical stage, the nurse has an important role in acquiring anamnesis, which is crucial in order to be able to perform adequate nursing actions.Aim: To describe care recipients experience of suffering from takotsubo cardiomyopathy.Method: Integrative literature review of 13 scientific articles.Result: Common findings lead to three main categories: Triggering factors, Critical stage and Everyday life. Those affected by takotsubo cardiomyopathy are mainly women and have similar personality traits, where uneasiness, anxiety and stress are major parts of the everyday life. An emotional or physical stressor are often the underlying cause of the person being affected by takotsubo. The symptoms are mainly dyspnoea and chest pain, symptoms that several of the affected initially ignore. Conclusion: Takotsubo cardiomyopathy brings up existential concerns and questions about the future where stress management and the nurse’s person centered approach are crucial for regaining good health. Further research is needed to obtain strategies to form well-adjusted person centered care for those affected.

Bakgrund: Psykiatriska diagnoser har ökat sedan 2010 i Sverige och detta främst inom service- och omsorgsyrket. Utmattningssyndrom kan leda till att sjuksköterskor har svårare att utföra omvårdnad med god kvalité. Syftet: var att belysa faktorer som orsakar utmattningssyndrom hos sjuksköterskor. Metoden som har används är en litteraturöversikt av kvantitativa artiklar på ämnet. Dessa har analyserats med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kategorierna som framkom var: Personliga faktorer, arbetsmiljöfaktorer och socio-demografiska faktorer. Den mest dominerande faktorn var för hög arbetsbelastning. Diskussion: Resultaten kopplades till Karasek och Theorells krav/kontroll/stöd modell. Slutsats: Det gäller att det finns en god balans mellan de krav arbetet ställer i förhållande till de resurser som finns. En god arbetsmiljö och att ta hänsyn till individens egenskaper utgör en god grund för välbefinnande hos sjuksköterskor.

Studien syftar till att utöka förståelsen för hur laissez faire-ledarskapsstilen och de egenskaper som inkluderas i den upplevs påverka stressorerna krav, kontroll och stöd. Data har insamlats genom tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att laissez faire-ledaregenskaperna kan innebära såväl för- som nackdelar för underställda i deras arbete. Två framträdande faktorer som påverkar effekterna har identifierats - dels mängden erfarenhet hos de underställda, dels frågan huruvida ledarens uppvisande av laissez faire-egenskaperna är ett strategiskt val eller beror på passivitet. Studien indikerar att laissez faire- ledarskap kan ge positiva effekter för de underställda, framför allt när det används som ett strategiskt val och när de underställda har lång erfarenhet

NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV ARBETSRELATERAD STRESS EN LITTERATURSTUDIE TILLIE GERLING ROBINSSON PAULA WINHOLT NORDGREN Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund; Det finns vetenskaplig evidens för att förhållandena på arbetsplatsen har betydande effekt på utveckling av stressymptom vilket kan leda till både psykiska och fysiska problem. Enligt Socialstyrelsen beror en stor del av långtidssjukskrivningarna i Sverige på psykisk ohälsa som är relaterad till arbetet, vilket uppmärksammats speciellt i yrken som innebär mycket kontakt med och ansvar för andra människor. Arbetsförhållanden spelar en stor roll i eventuell utveckling av stressrelaterade symtom. Det finns evidens för samband mellan arbetsrelaterad stress och långtidssjukskrivningar. I denna litteraturstudie belyses stressorer som är kopplade till arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte; Syftet är att belysa arbetsrelaterade stressorer i den nyutexaminerade sjuksköterskans arbetsmiljö. Metod; Litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna i studien är hämtade från två databaser, den ena med inriktning på omvårdnad och den andra med inriktning på psykologi. Artiklarna analyserades med metoden innehållsanalys. Resultat; Fyra huvudteman och tre subteman identifierades vid analys av artiklarna. Huvudteman var: Överväldigande inför verkligheten, känslan av vilsenhet i den nya professionella rollen, känslan av ensamhet vid bristande mentorskap och att vänja sig vid skiftarbete. Konklusion; Nyutexaminerade sjuksköterskor står inför en utmanande första tid som kliniskt verksamma. I studierna framkom det flera stressrelaterade faktorer som kan komma att påverka den enskilde individen både fysiskt som psykiskt. Organisation, arbetsmiljö och socialt stöd spelar en stor roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Individer kan reagera olika på stressrelaterade faktorer, vanligt förekommande symtom som återkom i studierna var koncentrations- och minnesproblematik, sömnstörningar, fatigué, försämrat immunförsvar, gastrointestinala problem samt hjärt- och kärlpåverkan. Genom att uppmärksamma och minimera stressrelaterade faktorer i början av yrkeslivet och ha ett fungerande socialt stöd underlättas den utmanande första tiden för de nyutexaminerade sjuksköterskorna. Nyckelord: Nyutexaminerad, sjuksköterska, stress, stressorer, upplevelse. / NEWLY GRADUATED NURSE’S EXPERIENCE OF WORK-RELATED STRESS A LITERATURE REVIEW TILLIE GERLING ROBINSSON PAULA WINHOLT NORDGREN Gerling Robinsson T, Winholt Nordgren P. Newly graduated nurses' experience of work-related stress. A literature study. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background; There is scientific evidence that conditions in the workplace have a significant effect on the development of stress symptoms that can lead to both mental and physical problems. According to the National board of health and welfare in Sweden a large part of long-term sick leave in Sweden is due to mental ill-health related to the work, which has been paid special attention in occupations that involve contact with and responsibility for other people. Working conditions play a major role in the possible development of stress-related symptoms. In order for the newly graduated nurse to get a good start in her professional life, it is crucial that the conditions are the best possible so that good and safe care can be practiced. Aim; The purpose is to elucidate the experiences associated to work-related stressors in the newly graduated nurse's work environment. Method; A literature study based on 10 scientific articles with qualitative design. The articles in the study are taken from two databases, one with a focus on nursing and the other with a focus on psychology. The articles were analyzed using the content analysis method. Result; Four main themes and three sub-themes were identified when analyzing the articles. The main themes were: overwhelming reality, the feeling of disorientation in the new professional role, the feeling of loneliness in the absence of mentoring and getting used to shift work. Conclusion; Newly graduated nurses are facing a challenging first time as a clinically active. The studies revealed several stress-related factors that may affect the individual individually both physically and mentally. Organization, work environment and social support plays a major role in the development of stress-related symptoms. Individuals may react differently to stress-related factors, commonly occurring symptoms that emerged in the studies were concentration and memory problems, sleep disorders, fatigue, impaired immune system, gastrointestinal problems and cardiovascular effects. By paying attention to and minimizing stress-related factors at the beginning of the professional life having a functioning social support, the challenging first time for the newly graduated nurse is facilitated. Keywords: Experience, newly graduated, nurse, stress, Stressors

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett globalt hälsoproblem som återfinns inom sjuksköterskeprofessionen likväl som många andra yrken. Individer som får utstå bestående aktivering av kroppens stressrespons löper en ökad risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa samt på längre sikt risk för förtidig död. I sjuksköterskeyrket är det inte bara sjuksköterskan som påverkas av den arbetsrelaterade stressen, forskning har till exempel visat på ett samband mellan hög arbetsbelastning för sjuksköterskor och sämre patientsäkerhet. I detta sammanhang är Antonovskys teori om känsla av sammanhang användbar då den visat sig kunna öka personers resiliens mot stress. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Totalt tolv vetenskapliga artiklar inkluderades varav åtta med kvalitativ ansats och fyra med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Sjuksköterskor runt om i världen har många erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Hög arbetsbelastning var den mest framträdande stressorn och återkom i alla inkluderade studier. Den organisatoriska strukturen, exempelvis obalans mellan antal sjuksköterskor och antal patienter fick sjuksköterskor att uppleva stress. Emotionellt och moraliskt betungande vårdsituationer bidrog till sjuksköterskors upplevelse av “compassion fatigue” och “moral distress”. Otillfredsställande arbetsmiljö, interaktioner och relationer med patienter, anhöriga, läkare och andra sjuksköterskor resulterade i upplevelsen av stress för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor upplever många typer av arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är ett globalt problem och sjuksköterskor står inför utmaningar med att upprätthålla kvaliteten på omvårdnaden och patientsäkerheten till följd av detta. Det behövs en omprioritering av den offentliga resursfördelningen för att värna om sjuksköterskors hälsa och avsikt att stanna inom professionen – något som gagnar alla i samhället. / Background: Occupational stress is a global health problem that exists within the nurse profession as well as within many other occupations. Individuals who suffer continuous activation of the body’s stress response are subjected to an increased risk of physical and mental disease and - in the long term perspective - increased risk of an early death. When it comes to the nurse occupation, it isn’t just the nurse who is affected by occupational stress. Research has shown, for example, that there is a correlation between high workload for nurses and a lower patient safety. In this context Antonovsky’s theory about sense of coherence is useful as it has been known to increase a person's resilience towards stress. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses experiences of occupational stress. Method: A literature review with a descriptive design. Twelve scientific articles were included in total. Eight articles had a qualitative approach and four had a quantitative approach. The articles were searched for in the databases CINAHL and Medline via PubMed. Main findings: Nurses experienced that occupational stress was a common phenomenon. High workload was the most prominent aspect of stress experienced by nurses, one that reappeared in all the included studies. Stressors caused by organizational structure, for example imbalance in nurse/patient ratio, caused nurses to feel stressed. Emotionally and morally burdensome care situations contributed to nurses experiences of compassion fatigue and moral distress. Unsatisfying relations to doctors, patients and other nurses was a job stress perceived by nurses. Conclusion: Nurses experience many types of occupational stress. Occupational stress is a problem for nurses globally and nurses face challenges with upkeeping the quality of care and patient safety thereby. There is a need to reprioritize the distribution of resources in the public community in order to ensure nurses’ wellbeing and intent to stay within the profession – which lies in the interest of the society.

Syftet med studien har varit att undersöka familjehemshandläggares upplevelse av vad som är viktigt för att familjehemsplaceringar ska bli stabila över tid. I studien deltog nio familjehemshandläggare. Det är en kvalitativ studie och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data har analyserats med hjälp av tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i fyra teman som beskriver vad familjehemshandläggare utifrån sitt perspektiv såg var viktigt för att en placering ska ha förutsättningar att bli stabil över tid: Att hitta rätt familjehem, Förberedelse inför det komplexa uppdraget att vara familjehem, Förståelse och Bygga relation. Den gemensamma nämnaren för alla fyra teman och som även genomsyrar samtliga är Stress, detta blev även ett övergripande tema. Deltagarnas upplevelse av vad som är viktigt för stabiliteten över tid handlar om att hitta sårbarhet för stress hos individer som vill bli familjehem. Även att hitta egenskaper och förståelse hos dessa individer som kan minska den upplevda stressen samt att identifiera faktorer som genererar stress. Vidare är det av vikt att få stöd i sin upplevda stress. Allt detta är saker som utförs av familjehemshandläggare varför deras roll i familjehemsvården är viktig och avgörande för stabiliteten i familjehemsplaceringar.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan specifika personlighetsegenskaper, copingresurser, tidigare stressorer och uppkomsten av idrottsskador hos aktiva lagidrottare i åldrarna 16-20. Insamlingen av data skede via ett icke slumpmässigt urval då idrottsgymnasium och idrottsföreningar blev utvalt kontaktade. Sammanlagt utfördes två mätningar där första mätningen utfördes 4-5 veckor efter första tillfället där tränare och ledare skulle rapporta de idrottsskador som uppkommit sen den första mätningen genomfördes. Det slutgiltiga urvalet bestod av 94 idrottare varav 61 manliga (M=16.74, SD=0.83) och 33 kvinnliga (M=17.40, SD=1.31). De idrotter som inkluderades var fotboll (n=36), handboll (n=27), ishockey (n=23) och baseboll/softboll (n=8). Resultatet visade att negativa livshändelsestressorer var den enda psykologiska riskfaktorn som hade ett signifikant samband med idrottsskador. Baserat på resultatet från föreliggande studie rekommenderas fortsatt forskning inom området för att kunna kartlägga hur psykologiska faktorer förhåller sig till uppkomsten av idrottsskador för att bättre kunna förebygga idrottsskador genom exempelvis utbilda idrottare och tränare. / The purpose of the study was to investigate whether there was a relationship between specific personalitytraits, coping resources, history of stressors and the occurrence of sports injuries in active team athletesaged 16–20. The data was collected from a non-random sample due to sport high schools and sportassociations were selectively contacted. A total of two measurements were performed where the firstmeasurement was in form of a questionnaire that the participants would answer while the secondmeasurement was performed 4–5 weeks afterwards where the coaches/leaders would report the sportinjuries that had occurred since the first measurement was performed. The final sample consisted of 94athletes, of which 61 were male (M = 16.74, SD = 0.83) and 33 were female (M = 17.40, SD = 1.31). Theteam sports included were football (n = 36), handball (n = 27), ice hockey (n = 23) and baseball/softball(n = 8). The results showed that negative history of stressors was the only psychological risk factor thathad a significant relationship with sport injuries. Based on the results from the present study furtherresearch is recommended in the field, to be able to address how psychological factors relate to theoccurrence of sport injuries to better prevent sport injuries, for example by educating athletes andcoaches.