Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet på sjukhus i Europeiska länder samt vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhållande till valda artiklars syfte och frågeställningar. Ur de 14 granskade artiklarna utläste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ”Relationer”, därefter följer i fallande ordning; ”Kontroll”, ”Osäkerhet”, ”Arbetskrav/överbelastning”, ”Personliga förväntningar/tvetydighet”, ”Arbetsmiljö”, ”Emotionella påfrestningar”, ”Arbetsledning”, ”Tidspress” samt ”Missnöje”. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utläsa vilka copingstrategier som användes, vilka var olika typer av känslofokuserad- och problemfokuserad coping. Slutsatsen är att ”Relationer” visade sig vara den mest förekommande stressorn. Undvikande och distanserande coping visade sig inte fungera så bra, däremot visades socialt stöd och aktiv coping fungera väl. Vidare är detta ämnesområde väl känt och bevisat att det har en negativ påverkan inom sjuksköterskeyrket inte bara vad gäller sjuksköterskans hälsa och välmående utan påverkar även patienternas säkerhet och omvårdnadskvalitén i stort. / The aim was through a descriptive literature study identify possible stressors among working nurses in hospitals in European countries and which coping strategies they use to handle the stress. Further on the aim was to view the relevance of the participants in relation to the chosen articles aim and research questions. The authors identified ten groups of stressors from the 14 reviewed articles which were “Relations”, “Control”, “Insecurity”, “Working demands/overload”, “Personal expectations/ role ambiguity”, “Working environment”, “Emotional strain”, “Management”, “Time pressure” and “Dissatisfaction”. Six of the reviewed articles brought up different types of emotion- and problemfocused coping strategies. The authors concluded that “Relations” was the most common stressor. Avoiding and distancing strategies gave negative response contrary to social support and active coping which gave a positive effect. Stress is a well-known fact and proved not only to negatively affect nurses health, but also the patients safety and quality of the nursing care broadly.

Bakgrund: Stress är ett utbrett fenomen som de senaste åren krupit lägre och lägre ner i åldrarna och gjort att fler barn än någonsin lider av negativ stress. Detta har visat sig genom olika symptom som magsmärtor och huvudvärk. Det har också visat sig genom att barn i förskole- och skolverksamheten blivit allt mer utåtagerande och inåtvända. Forskning som gjorts kring detta område har främst gjorts utifrån vuxnas perspektiv på stress. Vi anser därför att det är mycket angeläget att utveckla forskning om barn och stress utifrån deras eget perspektiv. Syfte: Syfte med vår undersökning är att undersöka stress i förskoleklass utifrån barns perspektiv. Metod: Vi har i vår studie använt oss av semistrukturerade barnintervjuer som metod för att samla in vårt material. Elva barn från två olika förskoleklasser intervjuades. Resultat: Studien visar på att majoritet av barnen som vi intervjuat beskriver hur de i sin vardag i förskoleklassen på olika sätt upplever stress. Den vanligaste förekommande stressoren som barn beskriver handlar om de höga ljudnivåerna. Detta är en stressor som barnen har skapat olika strategier för att lösa. Flera av barnen beskriver också hur olika stressorer medför olika effekter så som huvudvärk, magont och ilska.

Informations- och kommunikationssamhällets utveckling har under de senaste åren lett till att dagens arbetsliv kännetecknas av gränslöshet. I och med att såväl geografiska som kommunikativa hinder övervunnits har arbete möjliggjorts var och när som helst. Flexibiliteten skapar goda förutsättningar för individen att själv bestämma över sin vardag, men kan i många fall leda till stress. Flera forskare förespråkar reglering av tillgänglighet på organisatorisk nivå för att minska den arbetsrelaterade stressen som orsakats av gränslösheten, men få företag tillämpar policys av detta slag. Denna studie ämnar undersöka om policys som reglerar tillgänglighet kan skapa distinktion i det gränslösa arbetslivet och på så vis minska den stress gränslösheten kan medföra. I studien används stressorerna krav, kontroll och stöd för att ge en indikation om individens upplevda stress. 14 intervjuer genomfördes med individer från organisationer som kännetecknas av utbredd gränslöshet. Djupintervjuerna låg till grund för kartläggningen av hur policys påverkar stressorerna med gränslöshet som medierande variabel. Studien indikerar att policys kan påverka stressorer så de leder till minskad upplevd stress men att detta förutsätter att policyn är omfattande och tydlig.

Bakgrund: Det är ett högt tryck och stor arbetsbelastning på sjuksköterskorna på akutmottagningar runt om i hela världen. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar upplever till stor del stress under sina arbetspass som mestadels är negativ. Antonovskys teori om KASAM lyfter stressorer som en del av individens tillvaro. Dessa stressorer kan framkomma i olika former samt vid oförutsägbara situationer. Den personcentrerade vården är en betydande del av en säker vård, vilket riskeras vid den stress som sjuksköterskan erfar. Syfte: Syftet är att belysa forskning kring sjuksköterskans erfarenhet av arbetet på akutmottagningar med speciell hänsyn till stress.Metod: En empirisk litteraturstudie med kvalitativ design. För att komma fram till resultatet användes tio vetenskapliga artiklar som har letats fram i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Den mest framstående orsaken till stress som studierna visar på är hög arbetsbelastning och dåligt med personalresurser. Det leder till att reflektion och återhämtning åsidosätts vilket även det framkallar en ökad känsla av stress. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelse av stress påverkar arbetet till det negativa, vidare leder det till att omvårdnaden förblir lidande eftersom de akuta medicinska åtgärderna hart ett behov av att prioriteras. Hanteringen av den stress som upplevs är bristfällig dock underlättar det vid ett gott samarbete kollegor emellan där det infinns rum för samtal.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem. Den bakomliggande orsaken till detta är att det är ett stimulerande yrke där studie- och yrkesvägledaren själv, i stor utsträckning, bestämmer och tar ansvar för hur arbetet ska genomföras.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 – 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress. Pedagogerna i studien är medvetna om att det finns både negativ och positiv stress men relaterar oftast stressade situationer som negativa. De upplever att barn totalt sett har en alltför stressig tillvaro. De menar att barnens fritid i allmänhet kan vara lika inrutad som den vuxnes och tillfällen för vila och reflektion saknas. Pedagogerna säger sig också vara medvetna om att skolan stressar och att även pedagogernas egen stress påverkar eleverna. Pedagogerna besitter stor kunskap inom området men trots detta görs det i vårt tycke anmärkningsvärt lite för att konkret arbeta stressförebyggande. / To prevent students’ stress at school. Are we really aware of the fact that school is stressful to the students?

Sjuksköterskor som drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem i dagens samhälle. Stress behöver inte vara skadligt för hälsan men när sjuksköterskan utsätts för stress under en längre period med minimal återhämtning ökar risken för att drabbas av sjukdom och ohälsa. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av stressorer på arbetsplatsen som leder till stressrelaterad psykisk ohälsa. Metoden som tillämpats var en litteraturstudie. Underlaget består av åtta vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan åren 2012–2022. Artiklarna har granskats, dom har analyserats och sammanställts utifrån Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås (2021). Resultatet presenteras genom två huvudkategorier hälsa som livsrytm och miljö. Stressorer i arbetsmiljön ses kunna leda till stressrelaterad psykisk ohälsa hos sjuksköterskan. En negativ effekt ses även på sjuksköterskans livsvärld och omgivning. Hög arbetsbelastning och personalbrist var de mest framträdande riskfaktorerna som framkallade stress.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur proffessionstillhörighet och antal copingstrategier respondenterna använder, påverkar skattad stress samt att studera hur arbetsfaktorer påverkar skattad stress. Totalt 84 personer, inom samma organisation, fördelade över två avdelningar med olika arbetsuppgifter - besvarade en enkätundersökning, om stress, coping och arbetsfaktorer. Resultatet av undersökningen visar på en tendens att de respondenter som använder sig av ett fåtal copingstrategier har en lägre skattad stressnivå, (borderline-signifikans), samt att avdelning inte påverkar antalet använda copingstrategier (dvs. ingen interaktionseffekt mellan antalet använda copingstrategier och avdelning). Resultatet visar även att arbetsfaktorerna, vilka delades upp i fyra kategorier; otydlig organisation och konflikter, individuella krav och engagemang, inflytande på arbetet samt konflikt mellan arbete och fritid, predicerar den skattade stressnivån och speciellt individuella krav och engagemang var den kategori som påverkade den skattade stressnivån.Nyckelord: / The purpose of this study was to examine how profession and number of coping strategies used by the respondents affected the estimated stress level and to study the impact on estimated stress level of work factors. 84 persons within the same organization, allocated over two different departments, with different tasks - responded to a survey, about stress, coping and work factors. The results of this study showed a tendency that people who use few coping strategies, showed a lower level of estimated stress (borderline significance), and the number of used coping strategies do not depend on department (i.e. there were no interaction effect between the number of used coping strategies and department). Furthermore, the result showed that work factors, which were categorized into four groups; vague organization, individual demands and commitment, influence over work, and conflict between work and spare time, predict the estimated stress level, especially the individual demands and commitment category affected the estimated stress level.