Forskning kring arbetsrelaterad stress visar att teknik, tekniska system och program är faktorersom kan komma att orsaka stress hos anställda. Vid universitet har utvecklingen av teknik haftstort inflytande vilket skapar utmaningar för lärare och organisationen att integrera och hanteratekniska förändringar på ett hälsosamt sätt. Studien syftar till att bidra till en ökad förståelse förhur lärare vid universitet upplever att de påverkas av tekniska system och program samt hurimplementering och användning av lärplattformen Canvas upplevs. Via kvantitativenkätundersökning samlades empiriskt material in från 273 respondenter. Materialetanalyserades sedan via univariat-analys och sammanställdes i diagram och tabeller. Enkätensöppna fråga analyserades via innehållsanalys. Studiens resultat visar att en större andel avlärarna upplever tekno-överbelastning, tidsbrist, hög arbetsbelastning och att e-posthanteringenär överväldigande och svår att hinna med under kontorstid. Förekomsten av tekno-invasion,tekno-komplexitet, tekno-otrygghet och tekno-osäkerhet är relativt låg hos en större andel avlärarna men upplevs av 20–30%. Studiens resultat visar också på en positiv upplevelse av ITsupportoch på negativa upplevelser av organisationen underlättande för teknisk kunskap ochinvolvering vid implementering av teknik är bristfällig. Implementeringen och användningen avCanvas upplevs som negativ av en större andel av respondenterna. Slutsatser har dragits att trotslåg förekomst av teknostress finns faktorer som kan påverka arbetssituationen negativt vilketbör vidare undersökas och åtgärdas. Universitet bör erbjuda utökat stöd, avsatt tid ochvidareutbildning för att uppnå en mer tillfredsställande implementering och användning avCanvas. / Research on work-related stress shows that technology, technical systems and programs arefactors that may cause stress in the workplace. At the university, the development of technologyhas had a great influence, which creates challenges for teachers and the organization to integrateand manage technical changes in a healthy way. The aim of this study is to contribute to anincreased understanding of how teachers at universities are affected by technical systems andprograms, and how the implementation and use of the learning platform Canvas is experienced.Through a quantitative survey, empirical material was collected from 273 respondents. Thematerial was analyzed and compiled in diagrams and tables. The open question of the surveywas analyzed through content analysis. The results show that a higher proportion of the teachersexperience techno-overload, lack of time, high workload and overwhelming from email that wasdifficult to cope during office hours. The presence of techno-invasion, techno-complexity,techno-insecurity and techno-uncertainty is low among a higher proportion of the teachers butwas experienced by 20-30%. The results of the study also show a positive experience oftechnical support provision and a negative experience of the literacy facilitation andinvolvement facilitation with a large majority of the teachers. The implementation and use ofCanvas are perceived as negative by a higher proportion of respondents. Conclusions have beendrawn that, despite the low prevalence of technostress, there are factors that can adversely affectthe work situation, which should be further investigated and remedied. Universities should offerextended support, be able to set aside time and further training to achieve a more satisfiedimplementation and use of the platform Canvas.

Bakgrund: Stress påverkar både personen, patienten och organisationen. En akutmottagning präglas av ett snabbt arbetssätt och många möten med medarbetare, patienter och anhöriga. Stress kan påverka sjuksköterskan både fysikt, psykiskt och socialt. Den kognitiva förmågan försämras av stress vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten. Långvarig eller svår stress kan leda till compassion fatigue eller post – traumatic stress disorder (PTSD). Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det vetenskapliga underlaget gällande orsaker till stress hos akutsjuksköterskor.. Metod: En litteraturstudie genomfördes med systematisk ansats enligt SBU:s sju steg och resulterade i en analys av 15 vetenskapliga artiklar. För granskning av kvantitativa studier användes granskningsprotokoll hämtat från SBU (1999) och för granskning av kvalitativa studier samt för att sammanställa bevisvärden användes protokoll hämtade från Willman m fl (2006). Resultat: Analysen resulterade i fem teman; Akutmottagningens natur, Hot, våld och aggressivitet, Traumatiska händelser, Samarbete/konflikter och Organisatoriska faktorer och ledarskap. Slutsats: Att handla och bli behandlad med respekt är av stor vikt. Det är viktigt att uppleva socialt stöd från kollegor och chefer vid speciella situationer t ex vid traumatiska händelser (speciellt då barn och unga är inblandade) eller vid hot och våldssituationer. Mindre erfarna sjuksköterskor är extra utsatta och kan behöva extra stöttning. Sjuksköterskan måste ha utbildning för de uppgifter som utförs. / Background: Stress has an effect on the person, the patient and on the whole organization. The work in an emergency department is characterized by a fast pace and the nurse meets a lot of co - workers, patients and relatives during one day. Stress effects the nurse physically, psychologically and socially. Stress also has an effect on the cognitive ability which influences the patient safety.Long term or severe stress could lead to compassion fatigue or post – traumatic stress disorder (PTSD).Purpose: The purpose of the study was to investigate the scientific support regarding the causes for stress in emergency care nurses.Method: A literature study with a systematic approach according to the SBU: s seven steps (Willman m fl, 2006) was conducted which resulted in an analyses of 15 research studies. To review the quantitative studies a validation protocol was used according to SBU (1999). To review the qualitative studies and to weigh the evidence, protocols from Willman m fl (2006) was used.Result: The analyses resulted in five themes; The nature of an emergency department, Threats, violence and aggression, Traumatic events, Cooperation/ conflicts and Organizational factors and leadership. Conclusion; To act and to be treated with respect is vital. It is important to experience social support from colleagues and leaders during difficult situations for example traumatic events (especially when children and young people are involved) or during verbal and physical abuse. Less experienced nurses are vulnerable and might need extra support. The nurse must have proper education for the tasks performed.

Background: Triathlon athletes often encounter various critical situations that adversely affect performance. The ability to handle these is called self-efficacy. Aim: This study aimed to identify stressors that reduce performance the most for triathlon athletes in Sweden. Method: An online survey with structured reflections and the Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES) was used. The structured reflections were analyzed in relation to the participants’ outcomes at ESSES using statistical procedures and thematic analysis. Results: A total of 10 respondents answered to the survey. Mean values of ESSES were higher at good performance. There were significant differences between the performances for variables ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effect sizes showed that ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) was the most prominent variables. Analysis revealed that performance anxiety and pain were the most prominent stressors. Conclusion: Weak self-efficacy combined with performance anxiety and pain led to less good performance. The results could be used at group level as starting point to create effective self-regulation strategies to deal with these stressors. / Bakgrund: Under träning eller tävling stöter triathlonidrottare ofta på olika situationer som kan räknas som stressfaktorer. Sådana situationer kan påverka prestation negativt om idrottarna inte har välutvecklade förmågor att hantera dem. Dessa förmågor heter self-efficacy, som är specifika för varje kritisk situation. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera stressfaktorer som hanteras sämst och som minskar prestationen mest hos triathlonidrottare i Sverige. Metod: Det har använts en retrospektiv beskrivande undersökningsdesign med statistiska procedurer och tematisk analys. Tidigare bra- och mindre bra prestationer har undersökts med hjälp av en online enkät som inneburit strukturerade reflektioner om situationella faktorer och Endurance Sport Self-Efficacy Scale (ESSES). Resultat: Totalt 10 respondenter svarade på enkäten. Erfarenheter varierade mellan halv- och full Ironman, SM och EM på olympisk och sprint distanser. Träningsvolym varierade mellan 5-13 timmar/vecka (N=5) och 20-30 timmar/vecka (N=5). Medelvärden av alla ESSES påståenden var högre vid bra prestationen i jämförelse med mindre bra prestationen. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan prestationerna på ESSES1 (0,002); ESSES3 (0,002); ESSES5 (0,048); ESSES8 (0,030); ESSES9 (0,01); ESSES10 (0,021); och ESSES11 (0,016). Effektstorlek visade att ESSES1 (d= 1,9) och ESSES3 (d= 2,8) var mest framträdande variabler. Utifrån analysen identifierades det att prestationsångest och ont var de mest framträdande stressfaktorer. Slutsats: Svaga self-efficacy förmågor som hantering av skada orelaterad smärta, och hantering av känslor under evenemang, i kombination med situationsfaktorer som prestationsångest och ont, ledde till mindre bra prestationerna. Studiensresultat kan vara en effektiv utgångspunkt för uthållighetsidrottare eller för utövare som arbetar med de för att få insikt av vad kan förväntas under en tävling och förbereda sig i förväg. Resultatet skulle kunna användas på gruppnivå för att skapa effektiva självreglerings strategier relaterade till takt, uppmärksamhet och hantering.

Bakgrund: Forskning tyder på att stress är ett vanligt förekommande problem inom sjuksköterskeyrket idag. Det finns positiv och negativ stress där den negativa och framförallt den långvariga stressen kan leda till negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress i slutenvården.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på elva vetenskapliga artiklar som har granskats och inkluderats i resultatet.   Huvudresultat: Sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress i grundades i två huvudrubriker; Upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress samt upplevda faktorer som kan reducera stress på arbetet samt tio underrubriker. Resultatet identifierade upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress i form av; hög arbetsbelastning, osäkerhet i arbetsrollen, bristande stöd från chefer, kontakt med anhöriga, bristande kommunikation och samarbete samt våld och hot. Resultatet identifierade upplevda faktorer som kan reducera stress i form av; anpassning av arbetsbelastning, individuella strategier för stresshantering, återhämtning samt utbildning och digitala verktyg.  Slutsats: Stress på arbetet verkar vara ett problem som förekommer i hela världen då resultatet påvisar samma problematik i olika länder. Sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress baserad på en mängd olika faktorer såsom hög arbetsbelastning som överensstämmer med varandra inom forskningen. Även upplevda faktorer för stressreducering överensstämmer med varandra vid jämförelse mellan olika länder. / Background: Research indicates that stress is a common problem within the nursing profession today. There are positive and negative stress where the negative and above all the long-term stress can lead to negative consequences both physically and mentally. Aim: The aim of this literature study was to describe nurses experiences of work related stress in hospitals.  Method: A descriptive literature study where eleven scientific articles were analyzed and included in the result.   Main result: The nurse's experience of work-related stress was founded in two main headings; Experienced causes of work-related stress and Experienced factors that can reduce stress at work and ten sub-headings. The result identified perceived causes of work-related stress in the form of; high workload, insecurity in the work role, lack of support from managers, contact with the relatives, lack of communication and cooperation, and violence and threats. The result identified perceived factors that can reduce stress in the form of; adaptation of workload, individual strategies for stress management, recovery and training and digital tools. Conclusion: Stress at work seems to be a problem that occurs throughout the world as the result shows the same problem in different countries. Nurses experience work-related stress based on a variety of factors like heavy workload that are consistent with each other in research. Experienced stress reduction factors are also consistent in comparison between countries.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

Syftet är att beskriva faktorer som skapar och lindrar stress utifrån hur eleveri en förskoleklass resonerar kring stress i grundskolan. En kvalitativ ansatsanvändes för att undersöka hur elever resonerar kring stress. Studien omfattarsemistrukturerade intervjuer med tio informanter som alla går i enförskoleklass. Inför studien lade jag vikt vid att både vårdnadshavare ocheleverna kunde göra ett informerat samtycke. För att skapa godaförutsättningar för intervjun så valde jag för ett inglasat rum där annanpersonal hade insyn och eleverna sedan tidigare kände sig bekväma, för attsäkerställa ett tryggt rum under intervjun.Resultatet visar att eleverna kunde redogöra för sådant som skapar stress ochsådant som lindrar och motverkar stress. I resultatet framkommer att miljönsoch vuxna i skolan har betydelse för barnens upplevelse av stress i skolan.Resultatet är relevant då stress påverkar barns lärande. Det framkommer iresultatet hur viktigt det är att vi uppmärksammar elevers tankar kring stress.Genom att låta lek och glädje vara en ledstjärna i undervisningen, skapastrygga miljöer, där eleverna lär sig att hantera olika stressituationer. Målet äratt lärare och annan skolpersonal som förstår vilka faktorer som stressar kanmöta elevernas behov, samt motverka och lindra stress.

Bakgrund: Stress klassificeras idag som en folksjukdom och har blivit ett omtalat ämne inom sjukvården då stressen inom sjuksköterskeyrket blir ett allt vanligare problem­­ dagligen. Stress kan visa sig som positiv eller negativ där den positiva kan vara till nytta medan den negativa i längden kan bli skadlig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, hantering och konsekvenser av arbetsrelaterad stress inom slutenvården.   Metod: Elva granskade vetenskapliga artiklar skapade grund för denna litteraturstudie som genomfördes med en deskriptiv design.  Huvudresultat: Tre huvudteman samt nio subteman identifierades relaterat till sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. De tre huvudtemana var upplevda faktorer som orsakar arbetsrelaterad stress, strategier för hantering av arbetsrelaterad stress och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Det framkom i resultatet att hög arbetsbelastning, otillgängliga läkare, patienter och dess anhöriga, arbetstiden, dåligt stöd från ledningen var faktorer som upplevdes orsaka arbetsrelaterad stress. Resultatet visar även på att sjuksköterskorna upplevde att stödjande ledarskap och arbetsmiljö, korta pauser, samarbete och kommunikation samt privatlivet underlättade hanteringen av den arbetsrelaterade stressen. Resultatet visar även att arbetsrelaterad stress i längden kan leda till konsekvenser som bland annat negativ påverkan i familjelivet samt vårdkvalitén, fysisk och mental utmattning så som kronisk trötthet, irritabilitet, isolering, otålighet med mera.   Slutsats: Det finns ett stort underlag av forskning gällande stress sjuksköterskor utsätts för inom arbetet i hela världen. Trots den kunskap som redan finns kring detta och att flertal studier visar återkommande faktorer kring upplevda orsaker till arbetsrelaterad stress, förbättras ej sjuksköterskornas situation. Den forskning som redan finns visar även gemensamma faktorer till upplevda hanteringsstrategier samt vilka konsekvenser stressen kan leda till om dessa strategier inte nyttjas. / Background: Stress today is classified as a public disease and has become a popular topic in healthcare. In the nursing profession stress has become a common problem on a daily basis. Stress can turn out to be positive or negative where the positive can be helpful while the negative in the long run can be harmful. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences, management and consequences of work-related stress in inpatient care.  Method: Eleven reviewed scientific articles formed the basis purpose of this literature study, which was implemented with a descriptive design.  Main result: Three main themes and nine sub-themes were identified related to nurses' experiences of work-related stress. The three main themes were perceived factors that cause work-related stress, strategies for managing work-related stress and consequences of work-related stress. They result showed that high workload, inaccessible doctors, patients and their relatives, working hours, poor support from management were factors that were perceived to cause work-related stress. The results also show that the nurses experienced that supportive leadership and work environment, short breaks, cooperation and communication as well as private life facilitated the management of work-related stress. The results also show that work-related stress in the long run can lead to consequences such as negative impact on family life and quality of care, physical and mental exhaustion such as chronic fatigue, irritability, isolation, impatience and more.  Conclusion: There is a large basis of research regarding stress that nurses are exposed to within work worldwide. Despite the knowledge that already exist about this and that several studies show recurring factors around perceived causes of work-related stress, the nurses' situation does not improve. The research that already exist also show common factors to perceived management strategies and what consequences stress can lead to if these strategies are not used.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter kring stress på nationella idrottsgymnasium (NIU). Följande frågeställningar är till grund för undersökningen: (1) Hur upplever elever på idrottsgymnasium stress? (2) Vilken typ av stress upplever elever på idrottsgymnasium? (3) Hur påverkas elever på idrottsgymnasium av stress? (4) Vilka strategier använder elever på idrottsgymnasium för att hantera sin stress? Studien använder sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, och analysen genomfördes med hjälp av Arnold och Fletchers klassificeringar av organisatoriska stressorer för sportutövare. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nuvarande och nyligen examinerade gymnasieelever på nationella idrottsgymnasium. Resultatet visade på att en positiv tränar-spelar-relation är avgörande för att minska stressen hos elever på idrottsgymnasium. Elever som har en bra relation med sin NIU-tränare upplever lägrestressnivåer. Stress relaterad till prestation både i skolan och inom idrotten är vanligt förekommande. Dessutom upplever elever stress på grund av suboptimala scheman och logistik på skolan, med brist på tid mellan NIU-lektioner och övriga ämnen. Sammanfattningsvis visar studien att vissa elever på idrottsgymnasium upplever stress i form av psykisk ohälsa, somatisk stress och kognitiv stress. En låg tillit till tränare och skolpersonal för att prata om stressrelaterade ämnen kan leda till stress och stigma bland eleverna. Brist påtid för skolarbeten och övergångar mellan lektioner förstärker stressen. Stressen kan också påverka eleverna genom att utmana deras resurser och påverka kroppen utan fysiologiska orsaker. Vissa elever använder planering som en stresshanteringsstrategi, medan andra önskar att skolan inkluderar stresshantering och planering i utbildningen. / The purpose of the study is to examine students' experiences and perceptions of stress atnational sports high schools. The following research questions form the basis of the investigation: (1) How do students at sports high schools experience stress? (2) What type of stress do students at sports high schools experience? (3) How are students at sports high schools affected by stress? (4) What strategies do students at sports high schools use to manage their stress? The study employs a qualitative approach with a deductive perspective, and the analysis was conducted using Arnold and Fletchers classification of organizational stressors for athletes. Semi-structured interviews were conducted with current and recently graduated high school students at national sports high schools. Results indicate that a positive coach-player relationship is crucial for reducing stress among students at sportshigh schools. Students who have a good relationship with their NIU coach experience lower stress levels. Stress related to performance both in school and in sports is common. Additionally, students experience stress due to suboptimal schedules and logistics at school, with a lack of time between NIU classes and other subjects. In summary, the study reveals that some students at sports high schools experience stress in the form of mental health issues, somatic stress, and cognitive stress. Low trust in coaches and school staff to discuss stress-related topics can lead to stigma and increased stress amongstudents. Time constraints for schoolwork and transitions between lessons exacerbate stress. Stress can also affect students by challenging their resources and impacting the body without physiological causes. Some students use planning as a stress management strategy, while others wish for the school to incorporate stress management and planning into the curriculum. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Sjuksköterskeyrket, i synnerhet arbetet på akutmottagning, är ett yrke vars arbetsmiljö kantas av en mängd olika stressorer. Svenska sjuksköterskors arbete på akutmottagning i relation till stress är inte ett välstuderat ämne. Syftet i studien är att beskriva variationer i hur en grupp sjuksköterskor, verksamma vid akutmottagningar, uppfattar fenomenet stress i arbetsmiljön. Frågeställningarna i studien är: Vad erfar svenska sjuksköterskor som stressorer i arbetsmiljön? Hur påverkas sjuksköterskorna av arbetsrelaterad stress och hur hanteras den? Forskningsansatsen är av induktiv, kvalitativ och fenomenografisk karaktär. Datainsamlingen består av intervjuer med nio sjuksköterskor. Resultatet visade att de främsta stressorerna utlöses av bristande teamarbete, organisatoriska orsaker, ständiga avbrott i arbetet och en känsla av otillräcklighet. Informanterna upplevde flera aspekter av stress i arbetet och att de i olika grad påverkades av den arbetsrelaterade stressen på arbetet. Alla informanter, utom en, uppgav någon slags påverkan från arbetsrelaterad stress på fritiden. Vad gäller stressens påverkan identifierades följande kategorier; Påverkan på kropp och själ, stress som drivkraft, att de egna behoven blir sekundära samt påverkan i förmågan att kommunicera. Den vanligaste copingstrategin i denna studie var av problemlösande karaktär. Resultatet visade vissa likheter med internationella studier i ämnet tex att bristande teamarbete, avbrott i arbetet, konflikter i teamet, hög arbetsbelastning och krävande patienter och anhöriga är stressorer i arbetsmiljön. En slutsats i studien är att sjuksköterskorna sällan stressas av själva patientarbetet, det är andra faktorer i arbetsmiljön som uppfattas som stressorer. Detta underlättar förutsättningarna för ett förbättringsarbete. Studien visade att stressorer, stresspåverkan och stresshantering är av en mångfacetterad karaktär och att upplevelsen är högst personlig. Med en ökad kunskap om stress kan konstruktiva lösningar på problemet leda fram till en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna kan då ägna energi till att uppnå en patientvård i världsklass! / The nursing profession, in particular the work in the emergency department, is a work that is lined a with a variety of stressors. Swedish nurses working in the emergency department in relation to stress is not a well-studied subject. The purpose of the study is to describe variations in how a group of nurses, working in emergency departments, perceive the phenomenon of stress in their work environment. The questions in the study are: What does Swedish nurses experience as stressors in the work environment? How are the nurses affectetd by work-related stress and how is it handled? The research approach is inductive, qualitative and phenomenographic. Data collection consists of interviews with nine nurses. The results showed that the main stressors is triggered by a lack of teamwork, organizational reasons, constant interruptions at work and a feeling of inadequacy. The informants experienced several aspects of stress at work and that they in varying degrees were affected by work-related stress at work. All informants, except one, indicated some sort of impact of work-related stress at leisure. As to the impact of stress the following categories were identified; The effect on body and soul, stress as a driving force, the own needs become secondary and the effect of the ability to communicate. The most common coping strategy in this study were of the problem-solving nature. The results showed some similarities with the international studies on the subject such as the lack of team work, work interruptions, conflicts in the team, heavy workloads and demanding patients and families as stressors in the work environment. One conclusion of the study is that taking care of the patient rarely stresses nurses, there are other factors in the work environment that is perceived as stressors. This facilitates the conditions for improvement projects. The study showed that stressors and the impact of stress are of diverse nature. The experience is highly personal. With greater knowledge of stress constructive solutions can lead to a good working environment. The nurses can then devote energy to achieve a world class patient care!