Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning. Samarbete internt och externtär såväl ett hinder som en möjlighet för arbetet. Vägledare fungerar både somdörrvakter och dörröppnare i förhållande till elevernas övergångar till studieroch arbete. Det förekommer även cooling down och pushing up i förhållande tillelevernas tankar om framtiden. Det finns en motsättning mellan styrdokument förSfi och vägledning, där den ena starkt betonar arbetsmarknad och den andraindividen. Vägledarna arbetar inom en utbildningsform som i hög gradreproducerar rådande klass-, köns- och etnicitetsnormer.

Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle. Detta manifesterades bland annat i deras val av sysselsättning. Det framkom även att respondenterna ansåg sig ha ett ansvar som muslimer i det svenska samhället att representera sin tro, vilket inverkat på deras studie- och yrkesliv. / The aim of this study was to analyze the way in which religious beliefs influenced six religious Muslims' reasoning and values ​​regarding education and vocation. The method that was used was semi-structured interviews. The results showed respondents' descriptions of how they practiced their faith in their everyday life, resulting in the conclusion that Islam is perceived as a lifestyle. Furthermore, the results showed that the respondents experienced Islam as ever-present, but that it was difficult to discern the relationship between their academic and professional life, and their religious beliefs. All respondents also expressed altruistic values to contribute to a better society. This was for instance manifested in their choice of employment. It also revealed that the respondents felt they had a responsibility as Muslims in the Swedish society to represent their beliefs, which influenced their academic and professional lives.

Studien undersökte gymnasievalet ur föräldraperspektiv. Syftet var att finna och beskriva hur några föräldrar ser på gymnasievalet och deras egen roll i detta val. Sex föräldrar med barn i årskurs nio intervjuades. Resultatet visar att föräldrarna ser på gymnasievalets vikt ur såväl ett framtida som ett nutida perspektiv. Synen på målet med gymnasiestudierna skiljer sig mellan föräldrarna. Majoriteten anser att gymnasiet ska ge en bred grund för framtida studier men en intervjuperson ser ett framtida yrke som det primära. Föräldrarnas roll i sina barns gymnasieval har flera dimensioner. Den visar sig genom deras förhållningssätt till barnets mognad, deltagande i aktiviteter och i diskussioner med barnet. Dessutom påverkas rollen av andra personer i barnets omgivning som enligt föräldrarna har betydelse för barnet. Resultaten visar att samtliga föräldrar anser att gymnasievalet är viktigt för deras barns framtid. Vi har dragit slutsatsen att föräldrarna, säkerligen omedvetet, påverkat barnens val genom sina egna värderingar och tidigare upplevelser. Barnens gymnasieval tycks här också visa på en social reproduktion.

Undersökningen visar vilken form av studie- och yrkesvägledning elever i år 8, i två kommuner, tagit del av. Den visar även vilken information de önskar få och vilka förväntningar de har på vägledningen inför det stundande gymnasievalet. Metoden som använts är en enkätundersökning med fasta svarsalternativ och utrymme för elevens egen åsikt. Undersökningen visar att eleverna tagit del av studie- och yrkesorientering genom åren i grundskolan. Den visar även att de vill få en personligt utformad vägledning med en vägledare de känner förtroende för. För att få studie- och yrkesvägledningen att fungera på bästa sätt för eleverna inom skolan, krävs att modeller utformas gemensamt av studie- och yrkesvägledaren, rektor och övrig personal, så att eleverna upplever att informationen de får inte är allmängiltig utan svarar mot deras enskilda behov.

No description available.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

ABSTRACT Syftet med denna studie är att studera vilken påverkan kvällstidningarnas löpsedlar har på deltagarnas riskuppfattningar när det kommer till hälsolarm. Därmed kommer denna c-uppsats belysa fenomenet utifrån medborgarnas synvinkel. Av det som skrivs i kvällstidningar angående hälsolarm är det mycket som kan leda till oväntade konsekvenser, därför har författarna valt att titta närmre på detta fascinerande ämne för att reda ut om, och i så fall på vilket sätt, deltagarna påverkas av dem. Med begreppet hälsolarm avser författarna olika rapporteringar kring hälsorisker som deltagarna kan ta del av på kvällstidningarnas löpsedlar. Studien undersöker unga vuxna i åldern 20-30, och pensionärer i åldern 65-70 för att jämföra åldersskillnader, samt kön, och huruvida de skiljer sig åt i fråga om kvällstidningarnas hälsolarm. För att få svar på de frågeställningar studien bygger på har fyra fokusgruppintervjuer, med homogena deltagare, genomförts. De teorier som främst fungerar som utgångspunkt för studien är Ulrich Becks risksamhällsteori, och Gunilla Jarlbros teorier om en subjektiv riskperception. Författarna har även valt att se mediernas roll som en social konstruktion, därmed även synen på en riskkultur där risker ses som sociala konstruktioner som finns i medborgarnas tankar, samt också i mediernas larmrapporter.   Resultaten från de fokusgruppintervjuer som genomfördes visar att deltagarna uppger att de inte påverkas i sin vardag av kvällstidningarnas hälsolarm, utan anser dem vara alltför överdrivna och dramatiserande. Samtliga fokusgrupper uttrycker en negativitet gentemot löpsedlarna. Ord som kom till uttryck under intervjuerna var exempelvis skrämsel, oro, överdrivenhet, dramatisering, lurendrejeri, negativitet, ekonomisk vinst och nyhetstorka.   Nyckelord: Hälsolarm, löpsedlar, risk, kvällstidningar, kvalitativ studie, fokusgruppintervju

Bakgrund och problem; Dagens globala marknad kräver att företag tillfredställer kundersbehov och skapar värde samtidigt som de reducerar kostnader. Målkostnadskalkylering är ettmodernt kostnadsverktyg som utvecklades av Toyota under 1960-talet. I tidigare forskningbeskrivs Målkostnadskalkylering som en framstående kalkylmetod, men empiriska resultatvisar på begränsad förekomst. Det råder begränsad forskning kring ämnet i stort. Större delenav forskningen har fokuserat på faktorer som kan påverka beslut att implementeraMålkostnadskalkylering, vilket mestadels studerats bland tillverkande företag. Denna uppsatssyftar till att fylla detta tomrum genom att studera användandet och dess för- och nackdelarsamt vad som påverkar dem. Studiens forskningsfrågor lyder; Hur ser förekomsten avMålkostnadskalkylering ut bland svenska företag, börsnoterade på Stockholmsbörsens MidCap- samt Small Cap-lista? Vilka för- och nackdelar innebär användningen samt vilkafaktorer kan påverka dessa effekter? Syfte; Studiens syfte är att förklara samt beskriva förekomsten av Målkostnadskalkylering ibörsnoterade företag på Mid Cap- samt Small Cap-listan, användningens för- och nackdelarsamt slutligen vad som kan påverka effekterna av användningen. Metod; Studien är av kvantitativ art där insamling av data skett genom webbaserade enkäter.Avsikten med den empiriska undersökningen är att undersöka om den praktiska användningenav Målkostnadskalkylering återspeglar referensramen genom hypotetisk deduktiv metod. Resultat och Konklusion; Förekomsten av Målkostnadskalkylering påvisas av studien varabegränsad. Tillverkande företag indikeras vara positivt relaterade till användning av Målkostnadskalkylering. Fördelarna som studiens resultat indikerar på är förbättrat kundfokussamt förbättrad kvalitet, reducering av produktkostnader och möjligheterna att uppnåbudgeterad vinst. Studien kan inte påvisa några samband mellan användning avMålkostnadskalkylering och negativa effekter. Faktorer som kan påverka framgångsrikanvändning identifieras som dynamiska egenskaper hos produktutvecklarna i företag samtinvolvering av flera avdelningar. Studien bekräftar vad tidigare forskning påvisat, att Målkostnadskalkylering är en framstående kalkylmetod med begränsad förekomst blandföretag.

Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor med diagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieoch yrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på detta så genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnen som anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som de här människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de där emot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- och yrkesvägledare kan erbjuda. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning i det här läget inte hade förhindrat en lång sjukskrivningsperiod, men väl kunnat mildra effekterna av den. Studieoch yrkesvägledning borde synliggöras mer och finnas som en naturlig del i ett förebyggande arbete i arbetslivet. / The purpose of this study is to elucidate whether and how a group of people diagnosed with fatigue syndrome/fatigue depression have been in contact with the career counselling just before and a few months into their sick leave period. In order to answer this, six interviews were conducted as a qualitative study. The conclusion of the study is based on the analysis of the interviews, various guidance theories and on previous research in the field. The results show that career counselling was not something that these people came into contact with during their sick leave period. Instead, the results point out that there was a great need for such knowledge and tools as the career counsellors can offer. Also, the study’s conclusion shows that career counselling in these specific circumstances would not have prevented a long period of sickness, but it would have mitigated the implication of the sick leave. We therefore believe that career counselling should be made more visible and appear as a natural part of a preventive measure at work.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn.   Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin. Vårt syfte har varit att ta reda på hur pedagogerna uppfattar inkludering av autistiska barn i förskolan. Data som vi fick in från informanterna analyserades och resulterades i följande fyra kategorier: Visade stor kunskap av arbetet med autistiska barn, visade kunskap men hade ingen vana med autistiska barn, visade lite kunskap och hade ingen vana av arbetet med autistiska barn samt visade ingen vana och ingen kunskap av arbetet med autistiska barn. Kategorierna tydliggjorde hur arbetet såg ut med inkludering av autistiska barn i förskolorna.   Genom vår studie har vi kommit fram till att det var de pedagoger som hade arbetat med ett autistiskt barn som visste hur dessa barn skulle inkluderas i den övriga barngruppen samt även hade god kunskap inom ämnet. Det framkom också att ekonomin var styrande i vissa fall där det behövdes extraresurser.