Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Sammanfattning Bakgrund: Kärnkompetensen säker vård beskriver sjuksköterskans arbetssätt för att patientsäkerhet ska uppnås. Patientsäkerhet är ett system inom hälso- och sjukvårdsystemet som reducerar förekomst av negativa händelser, men också hur återhämtningen sker. Säker vård är en av de sex kärnkompetenser som kan vara av bidragande orsak till att Posthorax västen är framtagen. En smärtlindrande väst skulle kunna innebära mindre lidande för patienten, kortare sjukhusvistelser och därmed en positiv kostnadsfråga för sjukvården samt kunna stärka sjuksköterskan att utföra en mer patientsäker vård. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av posthorax västens inverkan på patienters smärtupplevelser efter en CABG operation. Metod: Semistrukturerad kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys, som är en tolkning från bland annat Krippendorf. Resultat: Tre kategorier identifierades, vilket var patienters behov av smärtlindring, smärtlindring genom trygghet och smärtupplevelser genom obekvämlighet. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrev att västen var till stor nytta och gav patienterna lindring av smärta samt trygghet genom bärandet av västen. Slutsats: Åtta intervjuer genomfördes på sjuksköterskor, på en thorax avdelning. Det som framkom under intervjuerna var att västen hade viss inverkan på patienters smärtupplevelser enligt sjuksköterskornas erfarenheter. Vissa av sjuksköterskornas erfarenheter beskrev västen som direkt smärtlindrande, och några uttalade ingen direkt smärtlindring utan antydde västens smärtlindring genom tryggheten som patienten upplevde av att bära västen. I studien framkom även negativa aspekter om västen, så som obekvämligheten och dess passform på vissa patienter.

Det blir allt mer intressant och aktuellt med klimatsmarta lösningar inom flera områden i samhället, inom boendet finns en mängd olika lösningar och alternativ för den som vill minska sin energiförbrukning. Något som trots sin mycket miljövänliga och energieffektiva utformning inte fått så stort genomslag i detta sammanhang är passivhusen. En boendeform som helt skiljer sig från det konventionella huset, där uppvärmning enbart sker från de boende och deras hushållsapparater. Husen är högteknologiska med effektiv värmeåtervinning som möjliggör avsaknaden av extern värmekälla, de är så gott som helt lufttäta och gör ett ytterst litet intrång på miljön. Men trots dessa positiva och banbrytande egenskaper har passivhusen inte fått den uppmärksamhet som de kan tyckas förtjäna. Detta arbete har syftat till att försöka ta reda på orsakerna till just detta. Frågor som ställts är varför det inte byggts fler, vilka anledningar som finns till detta och vilka tekniska eller ekonomiska lösningar som skulle kunna tänkas ändra situationen.

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

Arbetet handlar om hur skolorna och andra aktörer inom kommunen arbetar med elever som vill göra avhopp från gymnasiet och samt hur kommunala aktivitetsansvaret fungerar och hur studie- och yrkesvägledare arbetar runt problematiken. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring avhopp, vilka metoder används för att motverka avhopp och hur det kommunala aktivitetsansvaret fungerar. Det här arbetet använder sig av en kvalitativ metod. Undersökningen visar brist på lagarna och styrdokumenten runt avhopp. Det belyser att studie- och yrkesvägledare har fått mycket ansvar kring arbetet men inga riktlinjer att arbeta efter. Undersökning belyser att det är ett problem med tiden och vetskap om hur man bör arbeta med problemet. Främsta arbetsmetoden Studie- och yrkesvägledare använder sig av är samtal med eleven, där karriärteorier används. Studie- och yrkesvägledare arbetar inte med uppföljningen. Det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år har flyttas från skolorna till andra aktörer inom kommunen, såsom Ungkraft och Ungdomstorget. Riskerna som arbetet belyser är att ungdomarna kan hamna i socialt utanförskap och inte lyckas etablera sig i arbetsmarknaden om övergången mellan skolorna och Ungdomstorget och Ungkraft.

Syftet med denna studie har varit att studera den valprocess elever går igenom inför gymnasievalet samt att se vilka mönster som går att urskilja utifrån faktorerna kön, klass och geografisk ort. För detta studerades vilka verktyg och strategier elever i årskurs 9 använt sig av och hur de använt sig av skolans insatser och andra aktörer för att få stöd. För datainsamlingen har metodkombination använts där en enkät med 92 elever två olika skolor och orter kompletterats med intervjuer av de två studie- och yrkesvägledarna på skolorna. Resultatet visade på mönster både utifrån kön, klass och geografisk ort. Tjejernas valprocesser sträckte sig över längre tid och antalet verktyg som användes var fler än för killarna. Många av eleverna tog aldrig yrkesförberedande gymnasieprogram i åtanke under valprocessen och ju lägre utbildningsnivå föräldrarna hade desto mer könsstereotypiska var de alternativ eleverna övervägde. Eleverna tyckte inte att de påverkades så mycket av andra men på båda orterna framkom det att skolors och programs rykten och image var centrala i den sortering eleverna gjorde. Skolans insatser fyllde en viktig funktion för många men även föräldrar och vänner användes när eleverna sökte information eller stöd.

Denna studie syftar att undersöka olika insatser för etablering som kan erbjudas nyanlända i samband med SFI-studier samt vilken roll studie- och yrkesvägledarna spelar i processen. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare verksamma vid SFI- verksamheter i en specifik kommun där yrkessvenska erbjuds att läsas i form av så kallade Sfx- utbildningar. Resultaten visar att svenskundervisning i kombination med en viss yrkesbakgrund verkar agera stimulerande för såväl genomströmningen i utbildningen såsom möjligheten till etablering inom relevant utbildning/arbetsmarknad. Studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll i nätverkande med den relevanta bransch- och fackverksamheten vilket ger målgruppen möjlighet till lärande på arbetsplatser och mentorskap. För de SFI-elever som faller utanför ramen för Sfx-utbildning finns istället på vissa skolor yrkesförberedande SFI och möjligheter att själva skaffa etableringsfördelar genom bland annat mentorsprogram. I sitt uppdrag anser sig studie- och yrkesvägledarna arbeta mer som dörröppnare än grindvakter. Potentiella utvecklingsområden inför framtiden anser man vara en vidareutveckling av utbildningar med yrkessvenska inom ramen av de nya lagförändringar som möjliggör kombinationer av SFI och gymnasiekurser men framförallt lyfts samverkan med Arbetsförmedlingen som ett område som behöver utvecklas. I dagsläget pekar man även ut resursbrister i verksamheterna som ett hinder för att erbjuda aktiv vägledning till eleverna.

Bakgrund: Suicid är idag ett stort samhälls- och folkhälsoproblem och den största dödsorsaken hos människor i åldern 15–29 år. Sjuksköterskan behöver inneha en stor kompetens för att bemöta suicidala patienter. Sjuksköterskan ska kunna stödja och ha en förståelse för patienten. Varningstecken och signaler som kan leda till ett suicidförsök samt egna känslor som kan uppkomma i mötet ska uppmärksammas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av det vårdande mötet med suicidala patienter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskans upplevelser sammanställdes i tre kategorier med åtta underkategorier. De kategorier som framkom var; Känslosamma utmaningar, växa i sin yrkesroll och behov av kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskan upplever sig oförberedd inför mötet med suicidala patienter. Sjuksköterskan bör ha god kompetens inom området, men de brister som finns leder till ett lidande för sjuksköterskan.

Cílem této diplomové práce je zhodnocení marketingového prostředí a zmapování destinačního mixu oblasti Moravského krasu. Na základě těchto zhodnocení jsou stanovena doporučení pro rovnoměrnější využití potenciálu této destinace.

Die Implantation von Kniegelenks-Totalendoprothesen stellt heutzutage einen Routineeingriff dar, ist allerdings mit postoperativen Schmerzen und einer langwierigen Rehabilitation verbunden. In den letzten Jahren haben alternative Heilmethoden wie etwa die Traditionelle Chinesische Medizin eine zunehmende Verbreitung erfahren und speziell für die Akupunktur konnte auch eine schmerzlindernde Wirkung gezeigt werden. Inwieweit eine Akupunktur-behandlung in der postoperativen Situation das funktionelle Ergebnis verbessern kann ist unklar. Im Rahmen dieser Studie wurde deshalb der Einfluss einer Akupunktur auf das funktionelle Ergebnis zwischen dem zweiten postoperativen Tag und drei Monate nach der Operation untersucht. Dazu wurde eine randomisierte, kontrollierte und dreifach verblindete Monozenterstudie mit 60 Teilnehmern durchgeführt. Die Kontrollgruppe erhielt dabei die postoperative Standardtherapie, während die Interventionsgruppe vom 2. bis 6. Tag nach der Operation einmal täglich zusätzlich akupunktiert wurde. Im gleichen Zeitraum wurde eine dritte Studiengruppe, die Placebogruppe, scheinakupunktiert. Vom 2. bis 6. Tag nach der Operation sowie drei Monate später wurden die postoperativen Schmerzintensitäten abgefragt. Weiterhin wurden die maximal mögliche, passive Kniebeugung und die maximal mögliche Kniebelastung drei Monate nach der Operation ermittelt und das funktionelle Ergebnis der Operation mittels Fragebögen durch die Patienten bewertet. Dabei zeigten sich keine statistisch signifikanten Unterschiede zwischen den Studiengruppen. Aufgrund der Limitationen dieser sowie vergleichbarer Studien und angesichts uneinheitlicher Studienergebnisse bei insgesamt unzureichender Vergleichbarkeit der verschiedenen Akupunkturstudien ist eine abschließende Bewertung zur Wirksamkeit der Akupunktur nach Implantation einer Kniegelenks-Totalendoprothese jedoch nicht möglich. Dazu bedarf es weiterer, qualitativ hochwertiger und größerer Studien zu diesem Thema. / Total knee arthroplasty is a common procedure marked by intense postoperative pain and prolonged rehabilitation. During the last years complementary medicine such as acupuncture has become increasingly popular. It has been shwon that acupuncture can alleviate pain. However, it remains unclear if acupuncture is beneficial for the outcome after surgery. This randomized, controlled, three armed study with 60 participants tried to examine the effects of scupuncture on the functional outcome three months after total knee arthroplasty. The control group received standardized postoperative care. The intervention group additionally received acupuncture on 2. - 6. day after surgery. A third study group received sham acupuncture. This study evaluated pain intensity on 2.-6. postoperative day and three months after surgery. Furthermore passive range of motion and max. load of the knee joint as well as patient reported outcome measures were evaluated. There was no statistically significant difference between the study group