Please read the abstract in the dissertation / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 1974. / Psychology / unrestricted

Ziel der Arbeit war der Vergleich von zwei Druckverbandsystemen in Hinblick auf effektive Blutstillung, Patienten- sowie Anwenderfreundlichkeit. Dazu wurden 117 Patienten, die sich zwischen März 2011 und Dezember 2012 im Klinikum Fulda einer diagnostischen Angiographie unterzogen, in einer randomisierten offenen klinisch kontrollierten Studie untersucht. Die in der Studie untersuchten Druckverbände stellten sich als gleich sicher und effektiv bei der Blutstillung heraus. Es traten in der gesamten Studienpopulation keine schwergradigen Komplikationen auf. Der Safeguard-Druckverband lässt sich leichter und schneller anbringen und entfernen, als der mit elastischen Binden fixierte ET-Druckverband. Er wurde zudem durch die Patienten besser toleriert und als bequemer empfunden. Zusammenfassend ist der Safeguard-Druckverband nach unkomplizierten diagnostischen Angiographien ebenso sicher, wie der UFO-Druckverband und zeigte darüber hinaus eine höhere Anwender- und Patientenfreundlichkeit. / The aim of this study was the comparison of two types of pressure bandaging with regard to effective hemostasis, patient comfort and user convenience. One hundred and seventeen patients undergoing diagnostic angiography utilizing femoral artery access were examined in a randomized, single center, open, controlled, clinical trial. Both pressure bandages were equally safe and effective in achieving hemostasis. No major complications were observed. The Safeguard pressure dressing was significantly easier and faster to place and to remove than the ET pressure dressing with elastic bandages. Patients also evaluated the Safeguard pressure dressing as significantly more comfortable and tolerable. The study demonstrates that the Safeguard pressure dressing is equally safe as the ET pressure dressing after uncomplicated diagnostic angiography and results in improved patient comfort and user convenience.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

Translation revision on paper and on screen: an empirical study in the English to German language direction. The thesis explores the comparative effectiveness of translation revision on paper versus on screen. The study aims to contribute to the field of translation science by examining the impact of the medium on revision speed, accuracy, and fatigue. The research is grounded in the context of existing studies and the ISO 17100 standard for translation services. The empirical study involved participants from translation studies programs who revised translations both on paper and on screen. The results indicated no significant differences in revision speed or accuracy between the two mediums. However, a correlation was found between revision speed and professional proofreading experience, suggesting that experience may influence revision efficiency. The study also revealed that certain error types, such as semantic errors, were corrected more frequently in paper revisions, while orthographic errors highlighted by word processing software were corrected more frequently on screen. The thesis concludes that the choice of revision medium does not significantly affect the quality of translation revision, and that both paper and screen are viable options for translators. The findings contribute to the understanding of revision practices and can inform the development of effective translation revision strategies.:Abbildungsverzeichnis 3 Tabellenverzeichnis 4 1. Einleitung 5 I Theoretischer Teil 7 2. Die Revision/das Korrekturlesen auf Papier und am Bildschirm 7 2.1. Literaturrecherche 7 2.2. Merkmale der Studien 8 2.2.1. Zeitpunkt der Veröffentlichung 8 2.2.2. Verwendete Bildschirme 8 2.2.3. Teilnehmer 9 2.2.4. Materialien 10 2.2.5. Bearbeitungszeit 10 2.2.6. Fehler 10 2.2. Ergebnisse 12 2.3. Diskussion 13 3. Revision — Begriffsabgrenzung 16 4. Translationsqualität 21 4.1. Qualitätsdefinitionen und -konzepte 21 4.2. Qualitätskontrolle, -beurteilung und -sicherung 24 4.3. Qualitätssichernde Maßnahmen 25 4.4. Qualitätssteigernde Faktoren 27 4.5. Translationsqualität durch Terminologiequalität 28 4.6. Harmonisierung von Bedeutung und Verlässlichkeit 29 5. Revisionsparameter 32 5.1. Bewertungsmodelle 32 5.2. Formeln zur Berechnung der Revisionsqualität 38 II Praktischer Teil 41 6. Methodik: Vorbereitung der Studie 41 6.1. Hypothesen 41 6.2. Pilotstudie 42 6.3. Wahl des Textes 43 6.4. Wahl der Revisionsparameter/Fehlertypen 45 6.5. Berechnung der Revisionsqualität 46 6.5. Durchführung 47 6.6. Qualitätskonformität 49 6.7. Umfrage 50 7. Ergebnisse 51 7.1. Geschwindigkeit 51 7.2. Genauigkeit 53 7.3. Verhältnis Genauigkeit/Geschwindigkeit 55 7.4. Ermüdung 56 7.5. Fehlertypen 58 7.6. Zusammenhänge ausgewählter Faktoren 62 8. Diskussion 68 9. Fazit 73 Literaturverzeichnis 75 Anhang 82 A1 Ausgangstext 82 A2 Zieltext (fehlerhafte Passagen unterstrichen) 88 A3 Umfrage 95 Eigenständigkeitserklärung 97

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

Studie- och yrkesvägledning är en profession vilken samtliga, som gått i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga någon gång under skoltiden mött en vägledare. Lika många möten verkar generera lika många historier och de är inte alltid av god karaktär. Det hänger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns något krav på behörighet för att få arbeta som studie- och yrkesvägledare. Det gör att många möten med vägledare har skett utan de kunskaper, förförståelse och professionalism som en utbildad vägledare med behörighet medför. Forskningsfältet är enigt om att yrkesrollen måste stärkas, undersökas och framhållas på bred front. Denna studie bidrar till att förtydliga vikten av vägledarutbildningens betydelse för yrkesrollen och förtydligar vad som påverkar hur en utbildad vägledare arbetar. Studien är kvalitativt genomförd med respondenter som har gått vägledarutbildningen vid Stockholms universitet. Resultatet visar på ett tydligt samband mellan hur vägledarutbildningen och arbetsplatskulturen samverkar och påverkar hur vägledarna arbetar. Även att vägledarnas arbete kan härledas till kända vägledningsteorier och metoder. Viss kritik mot vägledarutbildningens relevans för yrkesrollen framkommer. Studien resulterar i en modell som kan användas för att beskriva vägledaryrket. / Study and career counseling is a profession which all who have attended school in Sweden is familiar with. We have all at some time during the school day met a counselor. Just as many meetings seem to generate as many stories and they are not always of good character. Hopefully it hangs together with the fact that today there is no requirement for competency to work as a study and career counselor. This means that many meetings with guidance counselors have been conducted without the knowledge, understanding and professionalism as a trained counselor with competence entails. The researchers are agreed that the professional role must be strengthened, investigated and acknowledged on a broad front. This study helps to clarify the importance of the counselor’s education and what this means for the profession and clarify what influences how an educated counselor performs in his professional role. The study is qualitative and conducted with respondents who have studied counseling at Stockholm University. The results show a clear correlation between how counseling education and workplace culture interact and affect how counselors work, even how the counselors work can be traced to accepted theories and methods and also some criticism against counseling educations relevance to their professional role. The study results in a model that can be used to describe the counseling profession.

Bakgrund: År 1954 utfördes den första lyckade njurtransplantationen, och är numera den mest kostnadseffektiva behandlingen för patienter med grav njursjukdom. I början av år 2012 väntade sammanlagt 763 patienter i Sverige på ett nytt organ, var av 634 patienter var i behov av en ny njure. Drygt 30 % av njurtransplantationerna i Sverige sker med organ från levande donatorer samtidigt som det råder stor brist på njurtransplantat från hjärndöda givare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa studier har genomförts. 13 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, sammanställts och analyserats med hjälp av en kvalitativ analysmetod. Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt PSYKinfo. Resultat: För det flesta patienter har livssituationen förbättrats markant efter njurtransplantationen. Samtidigt som mottagandet av en ny njure kunde väcka en rad olika känslor och funderingar. Majoriteten av de njurtransplanterade personerna upplever risken för rejektion som mest svåra att hantera. Patienterna beskrev även en lycka över att ha fått en andra chans i livet, samt vikten av att ta ansvar över sin nya njure. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att den transplanterade patienten utsätts för en mängd olika förändringar som påverkar dennes livssituation. För att förbättra vården för den njurtransplanterade krävs att sjuksköterskan har förståelse för patientens förväntningar och upplevelser efter transplantationen och att ytterligare forskning görs inom området.

Bakgrund: Synsättet och kulturen behöver förändras inom vården för att evidens ska upprätthållas. Individen bör ses som samarbetspartners istället för patient, där det lämnas förutsättning för en personcentrerad vård. Syfte: Är att belysa patienternas upplevelser av god omvårdnad  i somatisk slutenvård. Metod: En kvalitativ studieintervju med patienter i södra Sverige. Ett strategiskt urval utfördes av sjuksköterskor i den patientnära vården. Urvalet bestod av tio patienter som skulle ha vårdats i två dygn, med erfarenhet av personcentrerad vård. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. En fenomenologisk ansats valdes. Resultat: Patienten behöver få möjlighet att inleda ett partnerskap med sjuksköterskan för att bli bekräftad i sitt lidande. Två Huvudkategorier identifierades, den första kategorin svarade an på vad som var viktigast i den omvårdnad de fått där bemötandet ansågs ha en stor betydelse för om omvårdnaden ska uppfattas som god. Den andra kategorin svarade an på vad som hade kunnat göras bättre där individanpassad miljö ansågs ha betydelse för omvårdnaden. Slutsats: Patienten behöver skapa en relation med sjuksköterskan för att patientens livsvärld ska framstå som tydlig för sjuksköterskan. Att inte bli sedd som patient gör att en otrygghet uppstår och den personcentrerade vården uteblir. Hälso- och sjukvården riskera härmed att bryta det ansvar som föreligger dem.  Sjuksköterskan och läkaren behöver därför bjuda in patienten till ett delat ansvarstagande för att inte riskera ett vårdlidande. Det anses därför viktigt att omvårdnaden som sjuksköterskan ger uppmärksammas ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, för att upprätthålla evidensbaserat god vård inom den somatiska slutenvården.

Syftet med studien är att undersöka hur svenska och estniska förskollärare talar om och praktiskt arbetar med värdegrunden. Ett ytterligare syfte är att analysera hur ländernas styrdokument beskriver det värdegrundsarbetet som ska genomföras i verksamheten. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer där vi frågade hur informanterna definierar värdegrunden och hur de upplever och arbetar med värdegrunden. I resultatet presenteras också en läroplanstolkning med en jämförelse av de likheter och olikheter som framträder i de två ländernas läroplaner. Studiens slutsats är att värdegrunden och värdegrundsarbetet är konstruerade i en social och historisk kontext och därför varierar det vilka önskade värden och arbetsmetoder som används. De mest kraftfulla performativa agenterna är ländernas styrdokument, förskollärare och varje förskollärares eget möte med läroplanstexter. Förskollärarna har ett stort ansvar i värdegrundsarbetet och det är av betydelsen att de medvetet fokuserar på och kritiskt reflekterar kring de möten som sker i verksamheten, mänskliga så som icke-mänskliga.

I och med att världens befolkning blir äldre är det av vikt att aktivera äldre för att bibehålla en god hälsa. Högt antal av individer i hög ålder lever med funktionsnedsättningar och därmed är det viktigt att anpassa aktiviteter på servicehus för äldre som är 65 år och äldre. Syftet med studien var att undersöka äldres självskattade hälsa och i vilken utsträckning de deltar i aktiviteter, samt om det förekommer några könsskillnader. Studien syftade även till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter bland äldre som bor på servicehus i Västerås. Kvantitativ metod och ett frågeformulär användes för att samla in data. Designen var tvärsnittdesign. Studien tog hänsyn till etiska aspekter och kvalitetskriterier. Antalet respondenter som deltog i studien var 100 varav 100 enkäter samlandes in och användes i studiens resultat. För att kunna analysera resultatet användes korrelation. I resultatet framkom det samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Respondenterna upplever bra självskattad hälsa och 94 av 100 respondenter deltar i aktiviteter. Resultatet visar även att män upplever bättre hälsa än kvinnor trots att det var en jämn fördelning mellan könen i deltagandet.