Denna studie undersöker tre yrkesroller där en studie- och yrkesvägledares kompetens kan appliceras. Dessa yrkesroller är studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen och rekryterare på ett rekryteringsföretag. Studien ämnar undersöka hur förhållningssättet gentemot individen i mötet visar sig i praktiken för de valda yrkesrollerna. Frågeställningarna i studien berör förhållningssätten inom de valda yrkesrollerna och huruvida likheter och skillnader ter sig till mötet. Syftet med denna studie är att undersöka detta och ställa yrkesrollernas förhållningssätt i jämförande perspektiv mot varandra. Den teoretiska ansats som valts för att kunna analysera studiens resultat är aktörs- och strukturperspektivet. Inom dessa två perspektiv används sedan två teorier för att tydliggöra och särskilja grundantagandena i perspektiven. Matchningsteorin appliceras för att kunna påvisa ett strukturperspektiv medan teorin kring samtalsmetod används för att påvisa ett aktörsperspektiv. En kvalitativ metod har valts för att samla in empiriskt material och för att uppnå syftet och kunna besvara studiens frågeställningar har två studie- och yrkesvägledare, två arbetsförmedlare och två rekryterare intervjuats. Resultatet i studien visar på att de olika förhållningssätten i mötet med individen kan präglas av både aktörs- och strukturperspektiv i praktiken, dock i olika omfattningar. Resultatet visar även att de olika yrkesrollernas arbetsbeskrivningar utifrån teori skiljer sig till viss del från praktiken.

Nyanlända har svårare än svenskfödda att etablera sig på arbetsmarknaden. De är en utsatt grupp, som behöver stöd och vägledning för att förstå det svenska utbildningssystemet. Detta leder till att studie- och yrkesvägledare står inför en utmaning i att guida dessa individer mot önskade studie- och yrkesval. Vi har valt att studera studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter av vägledningen på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Syftet är att belysa vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever på språkintroduktion. Våra frågeställningar syftar till att ta reda på vad studie- och yrkesvägledare upplever att nyanlända har för möjligheter/begränsningar. Även hur studie- och yrkesvägledare upplever vägledningsarbetet på språkintroduktion.Vi har utfört kvalitativa intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare på språkintroduktion. Vi har valt intervjupersoner från sex olika kommuner, för att få större insikt av deras erfarenheter med denna målgrupp. Utifrån Hodkinson och Sparkes Careershipteori och Gottfredsons karriärteori har vi analyserat det empiriska materialet, även begreppen cooling down, pushing up samt lokal och global förståelse.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna upplever att de nyanlända eleverna har behov av att få förståelse om utbildningssystemet och det svenska språket för att senare kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det framkommer att kulturella skillnader kan vara både begränsande och utvecklande för eleverna. Det är av stor vikt att studie- och yrkesvägledarna bekräftar dessa elever och är lyhörda för deras önskningar och samtidigt visar alternativ då deras världsbild kan upplevas något snäv.

Arbetsmiljön är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för vår hälsa. Olika miljöfaktorer kan ha positiva effekter på vår hälsa, men de kan också bidra till ohälsa. Studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolor har en ojämn arbetsbelastning. Det är något som kan orsaka psykisk ohälsa på grund av stressfulla situationer som kan förekomma vid ojämn arbetsbelastning, men också fysisk ohälsa om inte arbetslokalen är ergonomiskt utformad. Syftet med den här studien var att analysera studie- och yrkesvägledares upplevelse av arbetsmiljön. De frågor som ställts är följande: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin arbetsmiljö? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att hans eller hennes hälsa påverkas av sin arbetsmiljö? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer som genomförts med sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Skåne. Den teoretiska bas som används för att analysera resultatet består av Antonovskys teori om KASAM och dess begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt Banduras Social Cognitive Career Theory (SCCT). Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarna upplevde sin arbetsmiljö som meningsfull eftersom de upplever att de har stort inflytande över sitt arbete. De tyckte också att deras arbetsmiljö var begriplig och hanterbar eftersom de upplevde sin arbetsmiljö som ordnad och strukturerad samt att det fanns resurser till deras förfogande.Nyckelord: Arbetsmiljö,

Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i högstadiet för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inför gymnasievalet. Tidigare forskning visar på att individer med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever svårigheter med övergångar från exempelvis skola till arbete. Men även att ett samarbete mellan specialpedagog och studie- och yrkesvägledare skulle kunna underlätta övergångsprocessen för dessa elever. Vi har i vår undersökning utgått ifrån sex kvalitativa intervjuer. Följande frågeställningar besvaras: Hur samarbetar studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger för att förbereda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inför gymnasievalet? Hur kommer de sig att studie- och yrkesvägledare och specialpedagoger samarbetar i gymnasievalet? Vilken betydelse beskriver studie- och yrkesvägledare och specialpedagog att samarbetet har för elevernas gymnasieval och den egna yrkesrollen? Resultatet pekar på att samarbetet och relationen mellan specialpedagogerna och studie- och yrkesvägledarna är grundad på förtroende, tilltro för varandras kompetenser samt att eleven står i centrum och att dennes behov ska tillgodoses. Studie- och yrkesvägledarna och specialpedagogerna byter information om eleverna som de sedan kan ta del av och använda i sitt arbete, specialpedagogen i klassrummet och vägledaren i samtal. Svårigheter som identifieras är att det saknas strategier för samarbetet, men även att det inte är obligatoriskt för studie- och yrkesvägledaren att delta i elevhälsoteamsmötena. Ytterligare en svårighet som identifieras är tidsbristen.

SAMMANFATTNINGI detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på. Deras beskrivning av konkurrensen hänger samman med flera olika faktorer som t.ex. geografiskt läge och utbildningsutbud. Några av de effekter som vägledarna lyfter fram är den ökade valfriheten, pedagogisk förnyelse, differentiering samt en annan hänsyn till elevernas önskemål. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att det har blivit allt viktigare att synliggöra skolans verksamhet i olika sammanhang vilket gör att det är mer arbete med marknadsföring. Stundtals förväntas det att vägledarna ska göra reklam för sin skola. Ingen av våra respondenter anser dock att de fått en rekryterarroll. Bakgrunden till förväntningarna kring deras arbete anser vi hänger samman med att det finns en osäkerhet kring studie- och yrkesvägledarens yrkesprofession.

Vi har valt att studera hur studie- och yrkesvägledare som arbetar på vägledningscentrum i Göteborg förhåller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för studie- och yrkesvägledarna är att de ska vara neutrala i sina samtal med eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart på eleverna utan även på studie- och yrkesvägledarna. Vi vill i vårt arbete se hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vägledning med eleverna när gymnasieskolornas marknadsföring även riktas till dem. Vår frågeställning är:•Vad anser studie- och yrkesvägledare om marknadsföringen?•Hur upplever studie- och yrkesvägledare marknadsföringen och dess effekter?•Hur förhåller sig studie- och yrkesvägledare till marknadsföringen mot eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio studie- och yrkesvägledare. Vi anser att den här studien är viktig då studie-och yrkesvägledarnas neutralitet gentemot gymnasieskolornas marknadsföring inte är så väl undersökt. Vårt resultat visar på att studie- och yrkesvägledarna påverkas av gymnasieskolornas marknadsföring och att det har svårt att alltid skilja på vad som är reklam och vad som är information. Det visar sig att de har svårt att förhålla sig neutrala i sina vägledningssamtal med eleverna.

Vårt intresse i examensarbetet har varit att studera studie- och yrkesvägledningen i särskolan. Som studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta olika elever, många av dessa elever kommer att betraktas som ”vanliga” elever, men vi kommer också att möta en stor grupp med elever som har olika svårigheter. Syftet med vårt examensarbete är att få svar på vilka krav som ställs på oss som studie- och yrkesvägledare när vi ska vägleda elever i särskolan.Vi använder oss av en kvalitativ metod i examensarbetet och en intervjustudie med utbildade studie- och yrkesvägledare ligger till grund för vårt resultat. I analysen kommer vi att presentera material från intervjuerna och analysera dessa. Resultatet visar vad intervjuerna tillsammans med vår litteraturstudie har gett för resultat. Det vi framförallt får fram genom våra intervjuer är att intervjupersonernas kompetens för att vägleda elever inom särskolan inte räcker till. Flera av de intervjuade saknar kunskap om olika handikapp och funktionshinder, och andra skulle gärna vilja ha mer kunskap om alternativa vägledningsmetoder. Men det som betonas av de intervjuade som det viktigaste i arbetet med särskoleeleverna är de färdigheter och personliga egenskaper som en formell utbildning oftast inte kan ge. Intervjupersonerna framhäver förhållningssättet, intresset, viljan och att ha en livssyn som innebär att alla människor har lika värde och möjlighet till utveckling som viktiga komponenter hos en studie- och yrkesvägledare. Dessa färdigheter och personliga egenskaper kan inte förvärvas genom formell utbildning. Genom den praktik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen kan vi få erfarenhet, förståelse och medvetenhet om de olika och unika människorna som särskoleeleverna är. Men att visa sitt engagemang, ha ett bra bemötande, ett bra förhållningssätt kanske är upp till den enskilde studie- och yrkesvägledaren att utveckla.Vår önskan är att examensarbetet ska leda till att ansvariga för studie- och yrkesvägledarprogrammet tar till sig vad vårt resultat har visat, för att kunna utveckla och anpassa utbildningen efter hur vi bör bemöta alla människors behov.

Vårt examensarbete syftar till att ta reda på om skolan är en institution i ekonomisk kris och vidare vill vi även ta reda på hur vår kompetens som studie- och yrkesvägledare kan användas i denna tid av ekonomisk kris. Vi har intervjuat personer vi ansett varit relevanta för att besvara vår frågeställning. Det vi har undersökt vid intervjuerna är hur det ekonomiska läget ser ut i grundskolorna, hur man kan handla utifrån detta och även har intervjuerna handlat om studie- och yrkesvägledarnas kompetens, både från studie- och yrkesvägledarnas perspektiv och skolledarnas perspektiv i en tid av ekonomisk kris. I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har gjort en intervjustudie där två personer anställda på stadsdelsförvaltningen, två skolledare och två studie- och yrkesvägledare ingått. Den tidigare forskning vi granskat i vårt arbete är en studie om kompetensen. Vidare har vi använt oss av organisationsteorier, samt teorier som berör ledarskap och kompetens. De teorier vi använt finner vi främst inom nationalekonomin. Resultatet visar på att skolan är i en ekonomisk kris och att besparingar görs. Personalen är den största kostnaden och därför drabbas främst skolpersonalen. Vidare kan vi finna i resultaten att det finns olika åsikter om studie- och yrkesvägledarens kompetens. En skolledare skulle kunna använda en studie- och yrkesvägledare till andra uppgifter än vägledning. Det kan även finnas ett tvång till att visa större flexibilitet. Analysen visar på att det kan i vissa fall vara svårt att leva upp till den politiska vilja som finns idag. Skolledaren bär det största ansvaret men viktiga behov kan lätt förbises. Den visar även att det är viktigt att använda kompetensen en människa bär på och se denna som en resurs i organisationen.

Det kan vara svårt för unga att orientera sig bland möjliga framtidsvägar, därför finns studie- och yrkesvägledare som stöd i grundskolan. Vårdnadshavare kan vara betydelsefulla i ungdomars beslutsfattande. Vi blev därför nyfikna på om, och i så fall hur, vårdnadshavare kan engageras på ett positivt sätt. I denna c-uppsats görs en kvalitativ intervjustudie med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma i grundskolan. Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att involvera elevernas vårdnadshavare i vägledningsarbetet. Undersökningen har en bred ingång tillämnet och resultatet berör en mängd olika aspekter på ämnet såsom praktiska tillvägagångssätt, möjligheter och problem. Resultatet analyseras främst genom samverkansteori. En slutsats vi kom fram till är att studie- och yrkesvägledarna ser möjligheter och har intresse av att involvera vårdnadshavare i elevernas vägledning, trots att de inte involverar dem i någon större utsträckning i dagsläget. Skolorna har stora lokala skillnader i förutsättningar för olika arbetssätt. En annan slutsats vi kom fram till är att vägledarna är fria att lägga upp sitt arbete som de själva vill, men att det kan ses som ett hinder att det inte finns uppdrag från ledningen att söka utökad samverkan med vårdnadshavare och därmed ingen anpassad resurstilldelning. Vi uppfattar ett behov av ökad kunskap om hur involvering av vårdnadshavare skulle kunna bidra till att nå målen för studie- och yrkesvägledningen.

Studie- och yrkesvägledarens roll på arbetsmarknaden är viktig, men trots den viktiga rollen är det få personer som vet vad yrket i själva verket innebär. Därför är syftet med denna studie att undersöka studie- och yrkesvägledares perspektiv på sin yrkesidentitet. Perspek- tivet från tio utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har med hjälp av semistrukturerad kvalitativ intervju kartlagts och analyserats med hjälp av tematisk inne- hållsanalys. Vidare har resultatet även analyserats genom karriärteorin Social Cognitive Ca- reer Theory (SCCT). Forskning påvisar bland annat att extern påverkan är försvagande för yrkesidentiteten, men respondenterna som intervjuats i denna studie har visat på stark yr- kesidentitet trots att de bemöts av en förlegad syn på yrket. Ett begrepp som förekom i större omfattning genom intervjuerna än i den forskning som presenterats var stolthet. Emot den bakgrunden finns behov av framtida forskning som belyser vilken roll status spelar för yr- kesidentiteten.