Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka hur man kan förstå hur studie- och yrkesvägledare upprätthåller sin professionalitet i arbetet på särskolan.Forskningsfråga: Hur kan studie- och yrkesvägledarens arbete i särskolan förstås med avseende på den förhandling som sker mellan ideal och praktik?Sex studie- och yrkesvägledare i särskolan har intervjuats med hjälp av tematisk intervjuguide. Analys gjordes utifrån empirins utmärkande ämnen för att uppnå vårt syfte och besvara vår fråga.Teorier om profession och professionell utveckling används för att förstå en professionell handling och dess praktik. Studien diskuterar även studie- och yrkesvägledarnas förutsättningar för professionell utveckling i särskolans kontext.Begreppet idealtyp används i undersökningen som en teoretisk punkt, vilket möjliggör en diskussion om diskrepansen som uppstår när distansen mellan ideal och vägledarnas praktik blir kännbar.Studien visar, i likhet med tidigare forskning, att studie- och yrkesvägledare erfar att ideal och praktik påverkar varandra. Dessa erfarenheter skapar en reflektion hos studie- och yrkesvägledaren om sin egen professionalitet. Studie- och yrkesvägledares reflektioner om diskrepansen mellan ideal och praktik hanteras på olika sätt beroende på;• graden av upplevelse av diskrepans mellan ideal och praktik• samt möjlighet att påverka och förändra särskolans praktik.Nyckelord: Ideal, idealtyp, professionalitet, studie- och yrkesvägledare, särskola.

I studier gjorda av Lärarnas Riksförbund framkommer det att studie och yrkesvägledarna inte upplever att de får den utveckling i arbetet som de skulle önska samt att de upplever sig begränsade i sitt nätverkande. Att ges möjlighet att få definiera sig själv i relation till andra och få möjlighet till att bygga på sin kompetens är några faktorer som spelar in för att en yrkesidentitet ska utvecklas optimalt. Den här studiens syfte är att undersöka om samspelet mellan motivation, kompetens och en upplevelse av att befinna sig i ett sammanhang har en betydelse för en ökad drivkraft hos studie-och yrkesvägledarna i grundskolan. Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på sex djupintervjuer som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de sex intervjuade studie- och vägledarna upplevde ett stort behov av att få ges möjlighet till kollegialt utbyte. En del av de intervjuade saknade feedback från kolleger, vilket de önskade, och det var i den bristen som deras yrkesidentitet vacklade och drivkraften blev svag. Andra upplevde eleverna som sina starkaste motivationsfaktorer, hade en stark yrkesidentitet vilket ledde till en drivkraft att ansvara för sin utveckling i större utsträckning

Undersökningar av Skolinspektionen och Skolverket visar att studie- och yrkesvägledning sällan prioriteras i skolan. Detta beror delvis på att ledningen saknar kunskap och intresse för frågorna. Vidare visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund att arbetsgivare erbjuder mycket begränsade möjligheter för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att utvecklas i yrket. Dessa begränsningar är störst inom skolan och leder till att många studie- och yrkesvägledare istället söker sig till tjänster utanför skolväsendet. Detta beskrivs som en mycket oroande trend, med tanke på att det saknas behöriga studie- och yrkesvägledare i skolan. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärutveckling. Frågeställningarna är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare karriärutveckling i förhållande till sin arbetssituation? På vilket sätt problematiserar studie- och yrkesvägledare sin karriärutveckling? För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod och en narrativ intervjuform med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar både inom och utanför skolväsendet. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas berättelser används Savickas Career Construction Theory med begreppen yrkespersonlighet, karriäranpassning och livstema samt begreppet tillfredsställelse i arbetet. Även om studien visar på upplevelser av stagnation, stress och ett otydligt uppdrag är den dominerande bilden att studie- och yrkesvägledarna betraktar sitt arbete som meningsfullt, lärorikt och samhällsnyttigt. Vidare beskriver de att de utvecklas genom att ha ett nära nätverk och samarbete med andra studie- och yrkesvägledare och kollegor. Däremot upplever de brister i styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Trots denna variation kring faktorer som påverkar karriärutvecklingen har de höga ambitioner och drömmar om framtiden. De har en önskan om att vara delaktiga i förändringar för att förbättra kvaliteten på vägledningsarbetet runt om i Sverige.

Praon var en självklar del av elevers arbetslivsorientering i läroplanerna från 60-talet till slutet av 80-talet. När skolan övergick från statlig till kommunal styrning ändrades synen på prao som en viktig del i elevers lärande om arbetsliv och bortprioriterades i många kommuner. 2018 kom en ny lag om obligatorisk prao och i samband med det väcktes vårt intresse av att undersöka studie- och yrkesvägledares syn på vilken betydelse prao har för elevers arbetslivskunskap och deras framtida studie- och yrkesval. Till vår hjälp har vi använt oss av följande frågeställningar; Hur organiseras praon? Hur arbetar skolan för att eleverna ska tillgodogöra sig erfarenheter från praon inför sitt kommande studie- och yrkesval? Samt hur kan informanternas berättelser förstås med hjälp av teorierna STF och Careership och i ljuset av tidigare forskning? Vi använde oss av en kvalitativ metod och i analysen utgick vi från Careershipteorin och Systems Theory Framework och dess skolperspektiv. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ansåg att praon gav elever en inblick i arbetslivet och en förståelse för kraven i samhället samt en bättre grund inför sina framtida studie- och yrkesval. Analysen visade att praon kunde bidra till att förändra elevens habitus och utvidga handlingshorisonten inför framtida studie- och yrkesval.

Forskning rapporterar om ohälsa som breder sig bland svenska skolors elever. Skolornas beredskap för det alltmer växande problemet benämns för elevhälsoteam (EHT) vars uppdrag är att främja och förebygga välmående bland elever. En inventering av de professioner som deltar inom EHT visar på olikheter. Däribland studie- och yrkesvägledare som inom vissa EHT visat sig vara en tillgång. Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledare inom välfungerande EHT på grund- och gymnasieskolor. Studiens frågeställningar lyder: Hur bidrar studie- och yrkesvägledare till välfungerande elevhälsoarbete inom EHT? Vilka är framgångsfaktorerna inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv?Kvalitativ metod har använts då studie- och yrkesvägledare verksamma inom grund- och gymnasieskola intervjuats. Genom systemteorin I-P-O har resultatet analyserats med de centrala begreppen individual-level input, group-level input, individual-level processes, group-level processes och outputs. Begreppen är byggstenar av I-P-O modellen som gör det möjligt att studera såväl de individuella som gruppens faktorer och deras arbetsprocesser. Vi har funnit att studie- och yrkesvägledare bidrar med kunskap om utbildningsvillkor, kompetens att motivera och ett perspektiv riktat mot framtiden till välfungerande EHT. Dessa faktorer omsätts i arbetssätt genom samtal, gruppaktiviteter och analysverktyg med syfte att främja elevens hälsa. De framgångsfaktorer vi funnit inom välfungerande EHT utifrån ett vägledarperspektiv är delaktighet, holistiskt perspektiv, ledarskap, ett gemensamt mål och systematiskt arbetssätt.

Tidigare forskning visar att den förändrade arbetsmarknaden innebär att individer inte längre gör livslånga karriärval. Individer har ett ökat behov av vägledning i kontexter även utanför utbildningsväsendet. Det innebär att studie- och yrkesvägledares traditionella arbetsmarknad inom skolväsendet inte längre räcker för att möta efterfrågan. Vi har därför valt att undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever utbildningen, sina kvalifikationer och kompetenser i relation till hur de ser på behovet av vägledning utanför utbildningsväsendet. Våra frågeställningar är således: Hur uppfattar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare sina kvalifikationer och kompetenser efter avslutad studie- och yrkesvägledarutbildning? samt Hur ser nyexaminerade studie- och yrkesvägledare på behovet och efterfrågan av vägledning i kontexter utanför utbildningsväsendet? Vi har kvalitativt intervjuat sex studie- och yrkesvägledare och analyserat resultatet med de teoretiska begreppen kvalifikation, kompetens och profession samt NICE professionsriktlinjer för karriärvägledare i Europa.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledaryrket är ett yrke i progression mot professionalisering, och att utbildningen ger bred kompetens, främst inom utbildningsväsendet. Det framkommer olika aspekter kring huruvida studie- och yrkesvägledare anser sig kunna arbeta i kontexter utanför utbildningsväsendet med till exempel långtidsarbetslösa. De saknar formell kompetens och verktyg från utbildningen för att arbeta inom områdena för rehabilitering och omställning. Vår slutsats är att det ökade behovet och efterfrågan av vägledning som ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildningen.

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

Skolan förväntas arbeta aktivt med skola-arbetslivsområdet för att ge eleverna viktig kunskap inför deras framtida yrkesliv. Praon är den del av arbetslivskunskapen som skolorna främst arbetar med, trots det saknas det tydliga riktlinjer för hur den ska organiseras. Det som framgår är att det är huvudmannens ansvar att se till att den fungerar. Detta har lett till att praon i grundskolan ofta blir studie-och yrkesvägledarens ansvar och det för med sig en del problematik. Det har lett oss till att vilja beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares arbete med den praktiska arbetslivsorienteringen. De frågor som vi har valt att undersöka är hur studie- och yrkesvägledare upplever förutsättningarna i arbetet med skola-arbetslivsområdet? Hur kan den praktiska arbetslivsorienteringen bidra till elevernas arbets¬livskunskap enligt studie- och yrkesvägledare och hur resonerar studie-och yrkesvägledare kring hur de vill arbeta med den praktiska arbetslivsorienteringen? Vi har använt oss av en kvalitativ metod och i analysen har vi utgått från Systems Theory Framework och valda begrepp ur Careershipteorin. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledare upplever att det inte finns tillräckligt med tid för att arbeta med skola-och arbetslivsområdet. Vidare finns det önskemål om att det ska finnas en praosamordnare som underlättar det administrativa arbetet och därmed frigöra mer tid för studie-och yrkesvägledare. Det skulle kunna bidra till ett bättre samarbete med övrig personal enligt studie-och yrkesvägledarna. I längden kan detta samarbetet bidra till en ökad medvetenhet för eleverna hur skolan kan förberedda dem för deras kommande arbetsliv.

Flera utredningar har konstaterat att samarbetet mellan vägledare och lärare oftafungerar otillfredsställande och att så har varit fallet under lång tid. Ändå finns detskolor där samarbetet fungerar väl och där studie- och yrkesvägledning betraktas somett ansvar för all personal på skolan. Kanske kan de goda exemplen hjälpa oss förståvilka faktorer som bidrar till ett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare.Syftet med denna studie är därför att undersöka samarbeten mellan studie- ochyrkesvägledare och lärare på grund- och gymnasieskolor som beskrivs som fungerandeför att förstå vad som – enligt vägledare och lärare – bidrar till ett fungerande samarbete. Studiens frågeställning lyder; Vad bidrar till att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare beskrivs som fungerande inom grund- och gymnasieskolan?Sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med tre vägledare ochfyra lärare på grund- och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet analyseras med hjälp avbegreppen utbyte, multipla utbyten samt balanserade och obalanserade relationer frånsocial utbytesteori och begreppen jobbkrav och resurser från JD-R-modellen. Enkonceptuell modell har skapats för att visa hur dessa faktorer samverkar.Studiens resultat visar att styrning i form av jobbkrav och resurser i balans bidrar tillett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare. Också relationen mellanvägledare och lärare samt utbytet dem emellan bidrar, särskilt vid svag styrning. Omvägledaren och läraren dessutom har ett gemensamt syfte för samarbetet ökar parternasmotivation till att bidra i samarbetsrelationen.

Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare erbjuder goda möjligheter till arbete dådet på många håll finns en brist på utbildade vägledare inom skolväsendet. Undersökningarvisar att studie- och yrkesvägledare upplever en ansträngd arbetssituation och begränsadekarriär- och utvecklingsmöjligheter.Syftet med studien är ta reda på hur studie- och yrkesvägledare som nyligen tagit examenser på sin karriärväg från utbildning till nuvarande arbetsplats. Lön, arbetsplatsensgeografiska läge och arbetsuppgifter är troligen betydelsefulla faktorer i sammanhanget,men dessa bör sättas i ett större sammanhang. Tre frågeställningar har tagits fram för attgöra studien undersökningsbar. Frågorna berör hur studie- och yrkesvägledare som nyligentagit sin examen upplever sitt yrke och sin yrkesroll, vilka faktorer som är avgörande förstudie- och yrkesvägledarnas val av arbetsplats och hur väl deras förväntan stämmer medyrket. I studien har metodtriangulering använts, det vill säga en kombination av kvalitativoch kvantitativ metod. Patton & McMahons Systemteori användes för att analysera studien.Resultatet i studien visar att lönen är en viktig faktor och att påverkansfaktorer somarbetsplatsens geografiska läge och arbetsuppgifter har en betydande roll dåarbetsmarknaden för utbildade studie- och yrkesvägledare är god vilket det finns enmedvetenhet om. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare uppfattar att det finns enviss okunskap kring yrkesrollen och att det är viktigt att utrymme till kärnuppdraget ges.