<p>Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha.</p><p>The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.</p>

<p>Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation.</p><p>During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.</p>

<p>Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning</p><p>This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.</p>

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever både under den traditionella och under den nya praon. praon är skolans samverkan me dnäringslivet och syftet är att ge en blid över hur företagen i kommunen ser på den nya praon och dess förändring. Det finns en allmän verdertagen uppfattning om att lärare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkät har utformats och sänts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken. Resultaten visar att den nya praon har mottagits positivt av de flesta. En slutsats är att den nya praon inte är framtagen i onödan utan att alla tycker att elever i grundskolan ska ha prao. This thesis is directed towards companies who have received pupils during both the traditional practical training program (Sw. prao)and during the new revised practical training program. The practical training program is a way for schools to co-operate with the Swedish commercial and industrial life, and the thesis intends to identify and clarify the opinions of the receiving companies with regard to the changes which have been made to the practical training program. There is a current adopted opinion that teatchers and pupils received the revised practical training pprogram with some dissatisfaction. Questionnaires were made and send to 65 companies, community and county and 37 answered. The result shows that the new revised practical training program has been received positive by the majority. One conclusion is that the new received practical training program has not been made unnecessairly everybody thinks that pupils in compulsory school should have practical training program.

Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha. The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation. During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.

Rapporten handlar om rörelsehindrades studie- och yrkesval och deras erfarenheter av studie- och yrkesvägledningen under studieåren. Undersökningens syfte är att visa på om respondenterna utsatts för ”cooling down” av sina studie- och yrkesvägledare. Den har genomförts medelst nio intervjuer med unga rörelsehindrade personer. Intervjuerna har analyserats med två kvalitativa analysmetoder, meningskoncentrering och dikotomi. Undersökningens resultat visar att en majoritet av respondenterna blivit utsatta för ”cooling down”- processer av vägledarna enligt följande: 1. Respondenten har haft en egen idé kring studie- och yrkesvalet men utsatts för brist på uppmuntran eller övertalningsförsök att välja andra utbildningar eller utbildningar med lägre krav. 2. Respondenten var i vägledningssituationen osäker på sitt mål och har utsatts för ”lobbying” att välja utbildningar som tycks stereotypa för gruppen till exempel data och kontor eller individuella programmet. Vägledarna fokuserar, i stor utsträckning, inte på individernas möjligheter utan verkar vilja begränsa dem efter de val de själva tycker är lämpliga. Nyckelord: Rörelsehinder, handikapp, cooling down, studie- och yrkesval, studie- och yrkesvägledning This report deals with the career choices of the physically impaired their experiences of guidance counselling during their school years. The purpose of this study was to see if the informants had been exposed to ”cooling down” processes by their guidance counsellors. The used method for collecting material was nine qualitative interviews. The result shows that a majority of these informants had been exposed to processes of cooling down by their guidance counsellors as follows: 1. The informant has had his or her own idea of a choice but been exposed to a lack of encouragement or attempts at persuasion of different paths or more simple paths. 2. The informant had no ambition of his or her own and has been exposed to lobbying to choose educational paths that seem stereotype for the group such as office and computers or the individual program. The counsellors seem, to a great extent, to not focus on the abilities for these individuals but seem to have an ambition to limit their choices after what they themselves find is appropriate. Keywords: Physical impairment, disability, cooling down, career choices, guidance counselling

När elever besöker studie- och yrkesvägledaren bär de på en förhoppning om att få reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvägledare arbetar med självkännedom är mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera ämnet. Syftet med studien är att få en insikt hur vägledare arbetar med självkännedom och hur betydelsefullt det är i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledarna själva ser på självkännedom.   Studiens valda metod är kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvägledarna som intervjuades var till antalet åtta och hälften av de intervjuade vägledarna arbetar på grundskolan och andra hälften på gymnasieskolan. I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvägledarna anser att det är deras uppgift att bidra till elevers självkännedom. Hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med att bidra till självkännedom utförs på differenta vis. Resultatet analyseras utifrån karriärteorin Cognitive informantion processing (CIP) och styrdokument från skolan. Den huvudsakliga slutsatsen i studien är att vägledare använder ett belysande, bekräftande eller reflekterande arbetsätt för att bidra till elevers självkännedom. Vidare fastställer studien att självkännedom bör få en större plats på utbildning till studie- och yrkesvägledare.

Examensarbetet redovisar ett antal studie- och yrkesvägledares erfarenheter kring hur elevers kön, sociala och etniska bakgrund påverkar deras behov och motivation att uppsöka studievägledning. Vidare beskriver arbetet studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningens strukturering och hantering för att främja likvärdighet bland elever i den svenska skolan. Arbetet beskrivs som en kvalitativ undersökning med kvalitativa intervjuer som metod. Empiri insamlades genom fem intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan i Västerbottens län samt genom litteraturstudier. Resultaten tolkades med stöd i hermeneutisk analysmodell och påvisade att etnicitet inverkar genom att elever oftare har liten kunskap om det svenska utbildningssystemet samt att de har begränsade möjligheter att ventilera utbildningsfrågor med sin sociala omgivning, något som leder till att deras behov av vägledning ökar. Social klasstillhörighet inverkar genom att elever från högre samhällsskikt mer frekvent har vårdnadshavare som själva genomfört högre utbildning. Vårdnadshavarna har därför många gånger själva goda kunskaper kring förutsättningar och krav inom utbildning och yrkesliv, vilket de förmedlar till sina barn. Elever från högre samhällsklass har således mindre behov av vägledning än elever från lägre samhällsskikt. Könet inverkar genom att flickor tenderar vara mer osäkra inför framtida studie- och yrkesval än pojkar, något som skapar större behov bland flickor att samtala med en studievägledare. Arbetets resultat påvisade även rektors ansvar i att skapa förutsättningar för studie- och yrkesvägledningens möjligheter att beakta bakgrundsfaktorernas inverkan, samt redovisas behovet av kompetensutveckling inom studie- och yrkesvägledning i relation till möjligheten att stärka dess kvalité. Arbetets slutsats bestod i att studie- och yrkesvägledares förutsättningar att främja likvärdighet bland skolans elever skapas av deras tillgång till tydliga direktiv kring studie- och yrkesvägledningens utformning, genomförande, förväntade resultat samt utvecklingsmöjligheter.