Denna studie syftar till att undersöka faktorer som främjar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Fokus är på att undersöka hur skolpersonal beskriver studiero, samt attidentifiera de specialpedagogiska förhållningssätt som skapar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Studien har genomförts med kvalitativa metoder, och skolpersonal från två olikaskolor har intervjuats. Genom tematisk analys av insamlat material har återkommande temanoch mönster i relation till arbetet med studiero identifierats. Resultaten framhäver betydelsenav att skapa en inkluderande och relationell skolmiljö där positiva kamratrelationer,samarbetslärande och relationellt ledarskap bidrar till en harmonisk och gynnsam atmosfär förlärande. Specialpedagogiska anpassningar spelade en avgörande roll för att möta elevernasindividuella behov, säkerställa delaktighet i utbildningen samt främja elevernaskunskapsinhämtning. Samtidigt visar resultatet att skolornas arbete med studiero varierar, medpåtagliga brister i systematik och samarbete. Slutsatsen betonar vikten av att införastrukturerade strategier för att främja studiero, baserade på en gemensam förståelse blandberörda parter. Hantering genom inkluderande och individanpassade tillvägagångssätt kanleda till förbättrad studiero. / The purpose of this study is to explore factors that foster a 'positive and peaceful studyenvironment' (Skolverket, personal communication, August 8, 2023) for students in need ofspecial support. The focus is on investigating how educational staff describe a positive andpeaceful study environment, and to identify challenges and opportunities that exist for specialeducational approaches within this context. A qualitative research method was used, andsemi-structured interviews with educational staff in two different schools were conducted. Athematic analysis of the data was performed, identifying recurring themes and patterns relatedto the creation and maintenance of a positive and peaceful study environment. The resultshighlight the importance of creating an inclusive and relational school environment, in whichpositive peer interactions, cooperative learning, and relational leadership contribute to aharmonious and favourable atmosphere for learning. Special educational adjustments played acrucial role in meeting the diverse needs of students and ensuring their complete participationin the learning process and promoting their academic development. At the same time, theresults show that the way schools work in relation to a positive and peaceful studyenvironment varies, and there are some shortcomings in terms of systematisation andcooperation. The conclusion emphasises the importance of implementing structured strategiesto promote a positive and peaceful study environment, based on a shared understandingamong stakeholders. Addressing these issues through inclusive and personalised approachescan lead to an improvement in creating a positive and peaceful study environment.

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the school´s management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the schools management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.