Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.

The purpose of this paper is to research how the results control is constructed within Swedish intermediate sized municipalities regarding what formal control means are primarily employed and the reasoning behind why these control means are in use within the results control system. Since municipalities carry a complex function and an important role within the society, they are found to be of interest to research closer. Results control systems within municipalities differ somewhat to the systems within private companies as the purpose of these companies commonly is to be profitable, whereas municipalities have a greater amount of qualitative purposes, which the traditional results control systems fail to include. The starting point of this study is the budgeting as it is statutory for municipalities to constitute budgets. The paper further investigate what control means are implemented to compliment budgeting. The study implements a qualitative abductive approach where the data has been gathered from semi-structured interviews with nine municipal officials within seven municipalities. The study concludes that budgeting remains the prime control mean within the municipalities results control system and that budgeting often acts as the basis for the rest of the results control system, which means that the control system employs a cost-focused approach. As well as budgeting, benchmarking is a control mean that is heavily in use within the municipalities, and especially performance benchmarking. Multidimensional control means are employed to complement budgeting in qualitative performance measure. It is however evident that the balanced scorecard, which is a multidimensional control mean, is not used too much in the municipalities results control systems. The reason being that the balanced scorecard requires an excessive number of indicators to be produced. Internal transfer pricing is another formal control mean that is used relatively moderately with the reason being that the administrative costs are greater in relation to the control effect. / Syftet med denna studie är att undersöka hur resultatstyrningen inom svenska medelstora kommuner är utformad beträffande vilka formella styrmedel som främst tillämpas och varför styrsystemet består av dessa styrmedel. Eftersom kommunernas verksamheter är komplexa och samhällsbärande anses kommuner vara av intresse att studera närmre. Ekonomi- och resultatstyrning inom kommunala verksamheter skiljer sig åt en del från det privata näringslivet då kommunernas syfte inte är att gå med vinst, utan syftet kan snarare hänföras till kvalitativa aspekter som den traditionella resultatstyrningen inte tar hänsyn till. Studien tar utgångspunkt i den lagstadgade budgeteringen och undersöker vidare vilka kompletterande styrmedel som används tillsammans med budgetering inom kommunernas resultatstyrning. Studien tillämpar en kvalitativ abduktiv ansats där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio kommunala tjänstemän från sju svenska medelstora kommuner. Studien fastslår att budgetering alltjämt är det styrmedel som tillämpas främst inom kommunerna och att budgetering i många fall ligger till grund för den resterande resultatstyrningen, vilket innebär att det ofta förekommer en kostnadsfokuserad resultatstyrning. Utöver budgetering används benchmarking i hög utsträckning inom kommunerna, och framförallt prestationsbenchmarking. Flerdimensionell styrning används inom flera kommuner för att komplettera budgeteringen i kvalitativ resultatmätning. Det är emellertid tydligt att balanserat styrkort, som är en form av flerdimensionell styrning, inte tillämpas i speciellt hög omfattning då det kräver att för många indikatorer och nyckeltal ska tas fram. Internprissättning är ett annat styrmedel som tillämpas i låg omfattning i kommunerna. Anledningen förefaller vara att styreffekterna anses ringa i förhållande till de administrativa kostnader som upprätthållandet av styrmedlet innebär.

No description available.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun. Resultaten visar att alla de undersökta styrmedlen kan påverka stressorerna, antingen negativt eller positivt. Slutsatserna för studien är att de cybernetiska styrmedlen inte upplevs som stressande, beroende på att respondenterna upplever kontrollen över dessa som hög, medan de administrativa upplevs påverka stressorerna mer negativt, då dessa styrmedel påverkar arbetet, men respondenterna har inte mycket utrymme att själva påverka dessa.

På vilket sätt vi slänger vårt avfall har betydelse för hur mycket som kan återvinnas. Enligt EU:s avfallshierarki måste hushållen som första steg minska sina avfallsmängder, därefter återanvända och materialåtervinna och sist energiåtervinna och deponera. Idag energiåtervinns 50% av hushållsavfallet i Sverige, vilket visar en möjlighet att flytta sig uppåt i avfallshierarkin.   Syftet med detta examensarbete var att kartlägga uppkomna mängder hushållsavfall i Småland under år 2012 och 2013 samt att diskutera förbättringsmöjligheter för att få en större del av hushållsavfallet att bli utsorterat och därmed möjliggöra att mer avfall kan användas cirkulärt i samhället.   År 2012 och 2013 genererades 393 000 respektive 407 000 ton hushållsavfall i Småland, och spridningen är stor i insamlade mängder per person och mellan kommuner. Fyra förbättringsmöjligheter för att öka utsorteringen av hushållsavfallet har identifierats. De är huvudsystemets betydelse, ekonomiskt styrmedel (viktbaserad avfallstaxa), samhällsplanering som styrmedel (matavfallssortering och materialströmmar) samt bättre statistiskt underlag. Studien visar att en ökad tillgänglighet till ÅVC/ÅVS kan bidra till bättre inlämning samt att om hushållen i Småland blir bättre på att sortera sitt kärl- och säckavfall kan avfallet till förbränning minskas med upp till 70%. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

Bakgrund: Hållbarhet är ett högaktuellt ämne som genomsyrar de flesta diskussioner i dagens samhälle. Företag förväntas i allt större utsträckning ta ansvar för sina bidrag till ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. De senaste decennierna har forskningsfältet hållbarhetsintegration, som berör processen då hållbarhet förenas med organisationens verksamhet med hjälp av ekonomistyrning, växt fram. Enligt organisatorisk livscykelteori har företag som befinner sig i olika faser av livscykeln olika karakteristika och förutsättningar. Forskningen gällande hållbarhetsintegration har dock främst berört stora och mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Världen över återfinns däremot en stor mängd företag som befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln. Mot bakgrund av detta föreligger ett behov, både teoretiskt och empiriskt, av att belysa hållbarhetsintegration i startupkontext. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för livscykelns betydelse när det kommer till hållbarhetsintegration i startups verksamhet. Metod: Studien är utformad enligt en kvalitativ metod med fallstudiedesign där ett realistiskt perspektiv tillämpas. Det empiriska materialet har samlats in via dokument och semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sju olika startups, vilka valdes ut med hjälp av ett kriteriestyrt bekvämlighetsurval. Resultat: Då startups befinner sig i ett tidigt skede av livscykeln, närmare bestämt födelse- eller tillväxtfasen, har de unika förutsättningar för hållbarhetsintegration jämfört med större och mer mogna företag som befinner sig i ett senare skede av livscykeln. Startups främsta fokus är att överleva vilket också präglar samtliga prioriteringar och avvägningar inom verksamheten. Därmed får ekonomisk hållbarhet störst uppmärksamhet av de tre hållbarhetsdimensionerna. Startups behöver även adressera social och ekologisk hållbarhet i viss utsträckning i syfte att erhålla legitimitet och tillfredsställa intressenter. Mer omfattande hållbarhetsarbete, utöver det som krävs för att överleva, är inte prioriterat. Vidare visar studiens resultat att ekonomistyrning spelar en central roll i att integrera hållbarhet i startups verksamhet. Ekonomisk hållbarhet adresseras främst med hjälp av formella styrmedel medan social och ekologisk hållbarhet främst adresseras med hjälp av informella styrmedel.

För att upprätthålla en ekonomisk hållbarhet inom ett företag krävs ett ansvarsfullt företagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssätt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta för olika syften, varför valet och användandet av dem är kritiskt att studera. Studien undersöker därför genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som påverkar valet och användandet av styrmedel i småföretag i Sverige. Undersökningen resulterar i ett antal faktorer som enligt fallföretagen påverkar hur besluten om styrmedel tas. Dessa faktorer ligger som grund för den modell som skapats. Modellen visar att informationsbehovet hos ledaren är det som påverkar hur valet och användandet sker samt att behovet förändras beroende på företagets och omvärldens karaktär tillsammans med ledarens bakgrund. / Maintaining economic sustainability within a company requires a responsible business organization that creates the need for a systematic approach to economic instruments. Different instruments may be relevant for different purposes and therefor the choice and use of them is critical to study. The study examines, through a comparative case study which factors influence the choice and use of economic instruments in small businesses in Sweden. The survey results in a number of factors that, in the studied companies affects how decisions on financial instruments are made. These factors form the basis of the model created. The model shows that the informational needs of the leader is what influences how the selection and use takes place, and that need is changing depending on the company and the external characteristics along with the background of the leaders.

Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning handlar om att påverka och styra en organisation mot uppsatta mål för en viss period. Det finns olika styrmedel för att lyckas styra en verksamhet och de burkar delas in i formella, informella och organisationsstruktur. För att uppnå kontroll och maximal prestation i ett företag måste de olika styrsystemen integreras med varandra. Ett företags olika styrmedel kommer att påverka varandra och te sig på olika sätt beroende på hur de kombineras. Belöningssystemet är ett viktigt styrmedel för verksamheten som syftar till att motivera och påverka medarbetares engagemang. Provision är ett av de vanligaste belöningssystemen som existerar i försäljningsintensiva branscher. Utifrån detta ser vi ett behov av att undersöka hur provision som huvudsakligt belöningssystem relaterar till andra styrmedel i företag.   Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse och kunskap för hur relationerna mellan provision som belöningssystem och andra huvudsakliga styrmedel ter sig. Ett annat syfte är att bidra till ökad förståelse för hur provision som belöningssystem kan påverka kombinationen av andra styrmedel och genom detta utveckla och bidra till dagens teoribildning kring ekonomistyrning.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Insamlingen av den empiriska data som ligger till grund för våra slutsatser har samlats in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer gjordes fysiskt med personer verksamma i mäklarbranschen i södra Sverige.   Slutsats: Det finns starka relationer mellan provision som huvudsakligt belöningssystem och andra styrsystem. Provision kommer att behöva kombineras med icke-finansiella belöningar för att tillfredsställa alla medarbetare i organisationen. Policys och riktlinjer behöver implementeras för och se till att arbetet utförs på rätt sätt. En annan slutsats vi kan dra är att budget som styrmedel har en stark anknytning till provisionen. Budgeten skapar kontroll och grund för uppföljning och sätter upp målsättningar både individuellt och för företaget som helhet. Intern konkurrens är en av konsekvenserna av provision som huvudsakligt belöningssystem som kommer påverka företagets andra styrmedels utformande.   Nyckelord: Provision, belöningssystem, mäklarbranschen, ekonomistyrning, styrmedel

Titel: Bollen är rund, allt kan hända - Ekonomistyrning i Allsvenska fotbollsklubbar   Författare: Jonna Andersson och David Åberg   Handledare: Krister Bredmar   Bakgrund: De senaste åren har flera fotbollsklubbar hamnat i ekonomisk kris och hotats av konkurs. Styrning är komplex då intäkter och kostnader är beroende av sportsliga fram- och motgångar. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har vissa ekonomiska krav på klubbarna för att de ska få tillhandahålla sin elitlicens. Med detta i åtanke vore det intressant att veta vilka medel som klubbarna använder för att styra sin ekonomi.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur fotbollsklubbarna som spelar i Allsvenskan 2017 styr sin ekonomi och analysera huruvida lämpade dessa styrmedlen är i den osäkra och oförutsägbara framtiden som de verkar i där ekonomin och sportsliga framgångar är beroende av varandra. Vidare är syftet att se om det finns indikationer på att professionaliseringen gällande ekonomistyrningen har ökat.   Metod: För att uppfylla syftet har en induktiv ansats gjorts med en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via telefon och mejl. Det empiriska insamlade materialet från åtta Allsvenska klubbar har vi sedan förklarat genom olika teorier.   Slutsats: Av det empiriska materialet kan vi se att klubbarna använder sig av styrmedel så som budget, prognos, nyckeltal och olika mål för att driva sin verksamhet. Flera av klubbarna vittnar om att professionaliseringen inom styrningen har ökat och vi kan se att klubbarna övergår från ideell till kommersiell verksamhet. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrmedel, Allsvenskan, fotbollsklubbar, ideell förening, verksamhetsstyrning