Studien syftar till att undersöka BlackRocks inflytande i svenska bolag, med fokus på ESG. Utifrån litteraturgenomgången tydliggörs modellen för svensk bolagsstyrning och ägarnas styrmedel enligt denna. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga från den svenska marknaden i kombination med sekundärdata från framförallt BlackRock. I empirin placeras BlackRocks tillvägagångssätt i en svensk kontext utifrån delgivna erfarenheter från sakkunniga och verksamma inom svensk bolagsstyrning. Studien visar på svårigheterna med att ha ett alltför generisk förhållningssätt till ESG, vikten av direkta styrmedel samt betydelsen av bolagsspecifik styrning. Studien belyser svårigheten för stora internationella institutionella ägare, i detta fall BlackRock, att framgångsrikt genomdriva mer komplexa frågor som ESG på den svenska marknaden utan att lägga vikt vid direkta styrmedel.

Läkemedels miljöpåverkan har uppmärksammats allt mer de senaste åren. För att minska läkemedels miljöpåverkan har det införts ett miljöklassificeringssystem för läkemedel i Sverige. Vi har i denna uppsats studerat hur, och i vilken utsträckning, miljöklassificeringen av läkemedel används för att kunna minska läkemedels påverkan på miljön. Detta har gjorts genom att vi har behandlat miljöklassificeringen som en form av styrmedel och försökt identifiera miljöklassificeringens ansvarsroller. Eftersom miljöklassificeringens ansvarsroller kan beskrivas som något otydliga och någon utvärdering inte är gjord är det svårt att bedöma miljöklassificeringens effektivitet. Däremot medverkar miljöklassificeringen till att uppmärksamma problemet med läkemedel i miljön. De aktörer som utformat miljöklassificeringen hoppas på en spridning av systemet för att fler samhällssektorer ska vidta miljöåtgärder. Om detta sker kan miljöklassificeringen som ett informativt styrmedel, antagligen bidra till ett förändrat beteende som leder till minskad miljöpåverkan av läkemedel. / Pharmaceutical environmental impacts have been increasing in recent years. To reduce the environmental impact of pharmaceuticals, an environmental rating system for pharmaceuticals has been introduced in Sweden. We have in this case, studied how, and to what extent, environmental classification of drugs is used to reduce the drugs impact on the environment. This has been done by considering the environmental classification as a form of political instrument and trying to identify the responsibility roles within the environmental classification. Since the responsibility roles within the environmental classification can be described as slightly unclear and no evaluation is made, it is difficult to estimate the efficiency of the environmental classification. By contrast, the environmental classification may enlighten the problem of pharmaceuticals in the environment. The creators of the environmental classification is hoping for an expansion of the system to more sectors of the society. If this leads to more environmental actions, the environmental classification as an informative tool, probably can bring changes in behavior that lead to reduced environmental impact of pharmaceuticals.

Idrottsföreningars omsättning ökar mer och mer, i takt med detta har fler föreningar fått problem med ekonomin. Innebandyföreningars ekonomistyrning har blivit allt viktigare med tanke på införandet av det ekonomiska kravet, elitlicens. Syftet med studien är att undersöka hur innebandyföreningar bedriver sin ekonomiska verksamhet för att möta de ekonomiska kraven de står inför, samt undersöka hur användningen av ekonomiska styrmedel ser ut för att öka intäkter och minska kostnader. Genom en abduktiv ansats och en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex innebandyföreningar för att uppfylla syftet. Samtliga innebandyföreningar som ingår i studien omfattas av elitlicensen. Resultatet från studien visar att budget som ekonomiskt styrmedel nyttjas av samtliga innebandyföreningar och är av stor betydelse för innebandyföreningarnas ekonomistyrning. Sponsringen visar sig vara en stor och viktig intäktskälla för innebandyföreningarna. Studiens resultat tyder även på att innebandyföreningar snarare fokuserar på att intäkstmaximera än att kostnadsminimera. Förslag till fortsatt forskning är bland annat att studera hur idrottsföreningar i andra sporter hanterar sin ekonomistyrning för att kunna jämföra med innebandyföreningar. Ett annat exempel på fortsatt forskning är att undersöka hur mindre innebandyföreningar som inte omfattas av elitlicensen sköter sin ekonomistyrning.

Problemformulering och syfte: Hållbarhet och miljövänliga produkter har under senare år blivit ett viktigt samtalsämne, inte minst när det gäller produktion och konsumtion av livsmedel. FN tog år 2015 fram 17 globala mål för hållbar utveckling, med ambitionen att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I en mindre kontext har detta påverkat hur företag ska upprätta en hållbar verksamhet. De regelverk som finns inom området gäller större företag. Syftet med denna uppsats är därför att skapa en uppfattning om hur mindre livsmedelsföretag arbetar med implementering av hållbarhet med hjälp av styrmedel. Studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar mindre livsmedelsföretag ställs inför när det gäller att implementera hållbar utveckling och hur de använder sig av styrmedel för att föra verksamheten och dess aktörer i en gemensam riktning mot ett företagsamt ansvarstagande. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie med abduktiv ansats. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsatser: Genom tolkning av empirin har vi kommit fram till ett flertal slutsatser, bland annat att butikernas tillvägagångssätt gällande hållbarhetsarbetet till stor del beror på om koncernen är centralstyrd eller decentraliserad. Även att styrmedlen är viktiga i implementeringen av hållbarhetsarbetet, speciellt de informella och informativa när det gäller att inspirera sin personal och omvärld. De svårigheter som förekommer beror dels på lagar och regler, men också på en låg efterfrågan på hållbara produkter från kunderna. / Problem statement & purpose: Sustainability and environmentally friendly products have become an important topic in the last years, primarily when it comes to production and consumption of food. In 2015, the UN presented seventeen global goals for sustainable development, which have the ambition to achieve social, environmental, and economical sustainability. In a smaller context, affects how companies should work sustainably. In an early stage in the study, we discovered that national regulations of establishing sustainability apply to larger companies. Therefore, the purpose of the study focus on answering how smaller grocery stores implements ecologic, economic, and social sustainability within their organization by control means and the challenges may arise. Method: This is a qualitative cross-sectional study with an abductive approach. The empirical section is conducted from semi-structured interviews and observations. Conclusions: Interpretation of the material has led the study to several conclusions, among others that the store's course of action when it comes to the sustainability work depends on whether the business group's management control is centralized or decentralized. As well that the control means are important to implement sustainability, especially the informal and informative ones when it comes to inspiring staff and the rest of society. Also, that challenges in maintaining and developing sustainability are due to laws and regulations, but also a low demand for sustainable products from customers.

I dagens klimatkris anses ohållbara livsmedelsystem i livsmedelsbranschen stå för en fjärdedel av den mänskliga klimatpåverkningen. Det kräver att företagen i branschen ställer om till ett hållbart företagande för att minska sin klimatpåverkan men även för att skapa en starkare organisation. Intresset för det hållbara företagandet ökar, dock kan företag bemöta svårigheter i hur de ska arbeta internt. Framför allt när det hållbara interna perspektivet efterfrågar att företagen behöver anpassa och expandera sin ekonomistyrning. Idag ses däremot den traditionella ekonomistyrningen som begränsad i att kunna involvera ett bredare perspektiv än enbart ekonomiska mål. För att genomföra sina hållbarhetsmål med hjälp av ekonomistyrningen krävs det att företaget planerar, genomför och följer upp sitt arbete. För att precisera processen har en management control systems modell (MCS-modell) med fem styrmedel av Malmi och Brown (2008) använts som utgångspunkt. Syfte och Frågeställning: Uppsatsen syftar till att beskriva hur livsmedelsföretag styr sitt hållbarhetsarbete utifrån användningen av ekonomistyrningen. Avsikten är att ge en förståelse för hur företagen kan tillämpa styrmedlen från MCS-modellen av Malmi och Brown (2008) för att styra sitt hållbarhetsarbete. Studiens frågeställning är därmed: Hur används ekonomistyrningen för att styra hållbarhetsarbetet i livsmedelsbranschen? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som baseras på semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från fyra olika företag som verkar inom livsmedelsbranschen. Intervjuade individer ansvarar för hållbarhetsarbetet på respektive företag. Slutsats: Studien anger vilka styrmedel som tillämpas och hur de används. Studiens resultat visar att vanligt förekommande är användandet av fyra av fem styrmedel för att skapa en hållbar ekonomistyrning i organisationen. I studien framkommer det även att användandet av styrmedel kan differentiera sig mellan företagen där värderingar och tillgång till mänskliga resurser indikeras ha en påverkan. / Background: In today's climate crisis, unsustainable food systems in the food sector are thought to account for a quarter of the human climate impact. This requires companies in the sector to shift to sustainable business practices in order to reduce their carbon footprint but also to create a stronger organization. Interest in sustainable business is growing, but companies may face difficulties in how to work internally. Especially when the sustainable internal perspective calls for companies to adapt and expand their management control. Today, however, traditional management is seen as limited in its ability to involve a broader perspective than just financial targets. To implement their sustainability objectives through management control systems, companies need to plan, implement and monitor their work. In order to specify the process, a management control systems (MCS) model with five management tools by Malmi and Brown (2008) has been used as a starting point. Purpose and Question:The paper aims to describe how food companies manage their sustainability work based on the use of management control systems. The intention is to provide an understanding of how companies can apply the control systems from the MCS-model of Malmi and Brown (2008) to manage their sustainability performance. The research question is thus: How is management control systems used to manage sustainability in the food industry? Methodology: The study uses a qualitative method based on semi-structured interviews with six respondents from four different companies operating in the food industry. The individuals interviewed are responsible for the sustainability work of the respective companies. ConclusionThe study specifies which control systems are applied and how they are used. The results of the study show that four out of five control systems are commonly used to achieve sustainable management control in the organization. The study also shows that the use of control systems can differ between companies, with values and access to human resources being indicated as having an impact.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.

No description available.

Den 1 april 2018 började en flygskatt att gälla för inrikes- och utrikesflyg i Sverige. Skatten som innebär en avgift på 60-400 kronor skapade en enorm debatt i offentlig media där ämnen som global uppvärmning, koldioxidutsläpp, individuellt ansvar, orättvisa och integritet utgjorde grund för ställningstagandena för eller mot skatten. För att skapa förståelse över vilka meningsmotsättningar som uttrycktes, syftar denna studie till att undersöka debatten om flygskatt i svensk dagspress under 2018. Analysen visade på en starkt polariserad debatt där åsikterna antingen uttryckte ett starkt stöd eller ett stort missnöje med skatten. För motståndarna till flygskatten nämndes en orättvis påverkan på glesbygden som främsta argument mot, men även en vilja att satsa på miljövänlig teknik och biobränsle för att sänka flygets utsläpp av växthusgaser, snarare än att beskatta enskilda individer. I argumenten för flygskatt uttrycktes en stark vilja att minska flygets miljöpåverkan genom att skapa incentiv till att minska på flygandet, och för att reducera de skattesubventioner som flygindustrin tidigare har åtnjutit. Studien jämför även debatten med tre teoretiska begrepp, varav begreppet industriell fatalism överensstämmer väl med motståndarsidans argumentation kring flygskatt genom den tilltro till tekniska utvecklingar  och avsaknad av individuellt ansvarstagande som uttrycks. Även begreppen moralisk och strukturell kausalitet finns tydligt närvarande bland de argument som förs för flygskatt, samt i nivån av individuellt samt strukturellt ansvarstagande av flygindustrins utsläpp. / On April 1, 2018, an aviation tax was applied on domestic and foreign flights in Sweden. The tax which involved a fee of SEK 60-400 sparked a huge debate in public media, where topics such as global warming, carbon dioxide emissions, individual responsibility, injustice and integrity constituted the basis for the positions for or against aviation taxes. In order to create an understanding of which contradictions were expressed, this study therefore aims to investigate the debate on aviation tax in the Swedish daily press in 2018. The analysis shows a strongly polarized debate, where the views either express strong support or a great dissatisfaction with the tax. For the opponents of the air tax, an unfair impact on sparsely populated areas were mentioned as the main argument against, but also a willingness to invest in environmentally friendly technology and biofuel to reduce the emissions of greenhouse gases from the aircraft, rather than taxing individual air travellers. Regarding the arguments for an aviation tax, a strong desire was expressed to reduce aviation's environmental impact by creating incentives to reduce air travel and to diminish the tax subsidies that the aerospace industry has previously experienced. The study also compares the debate with three theoretical concepts, of which industrial fatalism is well in line with the opponent's argument about aviation tax through the belief in technological developments and a lack of individual responsibility. The concepts of moral and structural causality are also clearly present in the debate among the arguments put forward for air tax, as well as the level of individual and structural responsibility for the aviation industry's emissions.

Turistbranschen är en starkt växande bransch vilken har ökat i omsättning de senaste åren. Hållbarhet har blivit en faktor för verksamheter att ta hänsyn till vilket bidrar till förändrad styrriktning. Det är svårt att styra i en verksamhet med mycket förändringar och säsongspersonal vilka endast jobbar några få veckor om året. Ytterligare en svårighet med att styra inom en turistverksamhet är att engagera och motivera medarbetare och gäster i processer och förändringar. Med tanke på att den största delen av de anställda i turistverksamheten är säsongsanställda är det viktigt att verksamheterna visar vägen. För att styra i en verksamhet krävs det olika styrmedel. De styrmedel vilka behandlas i denna studie är; målstyrning, informell- och formell styrning, budgetering, motivation, information och kommunikation. Vid denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer med olika campinganläggningar, detta för att utforska vilka medel verksamheterna använder vid styrning och förändringsprocesser med hänsyn till hållbarhet. Men också för att redogöra hur verksamheter skapar engagemang hos både gäster och medarbetare. Efter att intervjuerna var gjorda och utarbetade tolkades detta material tillsammans med den teoretiska referensramen vilken tagits fram. Vi har konstaterat att turistverksamheter har beaktat hållbara åtgärder, både miljömässiga och sociala. Resultatet av studien visar att styrmedlen; information, kommunikation, motivation och organisationskultur är det främsta för att styra verksamheterna i förändring med hänsyn till hållbarhet. / The tourist industry is a strong growing industry which has increased in sales during recent years. Sustainability has become a factor for businesses to take into account which contributes to changing direction. It is difficult to manage a business with many changes and seasonal staff who only work a few weeks a year. Another difficulty in managing a tourism business is to engage and motivate employees and guests in processes and changes. Bearing in mind that the majority of employees in the touristbusiness are seasonal employees, it is important that the business show the road. To control a business, different instruments are required. The instruments discussed in this study are; goal management, informal and formal control, budgeting, motivation, information and communication. In this qualitative study, semi-structured interviews with various campings were used, this in order to explore the operations used in managing and change processes in terms of sustainability. And also to describe how businesses create engagement with both guests and employees. After the interviews were made and worked through, the material was interpreted in conjunction with the theoretical reference framework that were developed. We have found that touristbusinesses have taken sustainable actions into account, both environmental and social. The result of the study shows that the instruments; information, communication, motivation and organizational culture are the primary means of controlling the businesses in change with sustainability consideration.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas vid tillämpandet av principen förorenaren betalar vid implementeringen av Vattendirektivet i Sverige och studera vilka ekonomiska styrmedel olika intressenter föredrar. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie. Det empiriska materialet som har legat till grund för min studie har samlats av forskarna från det Vattenstrategiska forskningsprogrammet VASTRA genom fokusgruppsintervjuer inom Rönne å avrinningsområde. Materialet har jag analyserat utifrån ekonomisk teori och principen att förorenaren skall betala. De ekonomiska styrmedel som berörs i min studie är: skatter, avgifter, handel med utsläppsrättigheter och bidrag/subventioner och även åtgärder berörs. </p><p>Utifrån principen kan förorenaren betala genom att man med reningsåtgärder förebygger problem, betalar skatt eller avgift för utsläpp som sker eller genom att man återställer skador som uppstår. </p><p>Slutsatserna som jag drog från min studie är att:</p><p>- Det kan bli svårt att förorenaren betalar genom avgifter när det handlar om diffusa utsläpp eller om många men små punktutsläpp. Avgifter påverkar även konkurrensutsatta företag och de förkastas som styrmedel av intressenterna.</p><p>- Angående handel med utsläppsrättigheter visar studien att det blir svårt att användas av sådana när det handlar om diffusa utsläpp och det förkastas också av intressenterna.</p><p>- Det finns goda möjligheter att betala genom förebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder accepteras också av intressenterna vilket kan underlätta implementeringen av Vattendirektivet.</p><p>- Respondenterna föredrar att höja den allmänna skatten för att bekosta de åtgärder som behövs och studien pekar på att det kan vara politiskt möjligt och accepteras av intressenterna.</p><p>- Att subventionera företagens miljökostnader kan strida mot principen att förorenaren ska betala, men min studie visar att det finns undantag då det kan tillämpas, så jag menar att möjlighet att betala genom skatt finns.</p><p>Studien pekar också på att det kan finnas även andra svårigheter vid tillämpandet av principen förorenaren betalar. Det som min undersökning pekar på är att vissa åtgärder kan vara svåra att omsätta i praktiken och att den dåliga ekonomin kan bli ett hinder vid tillämpandet av principen förorenaren betalar.</p>