Persontransporter och förflyttning är en viktig del av vår samhällsstruktur där bilens hierarkiska plats ofta är given och står för majoriteten av alla personresor (ca. 50%). Under de senaste åren har den privata bilanvändningen ifrågasatts av bl.a. politiker, forskare och stadsplanerare, vilket lett till att fler städer väljer att prioritera hållbara transporter på bilens bekostnad i planeringen. Syftet med studien är att skapa diskussion kring trafikplaneringen utifrån begreppet hållbar mobilitet och ett ekologiskt perspektiv med referenspunkt Nyhamnen i Malmö. Den komparativa fallstudien analyserar och jämför två planförslag för området med tillhörande policydokument, Malmö stad som offentlig aktör och Sweco AB som privat aktör.Vi ställer följande frågor i studien:Hur planerar Malmö stad och Sweco för hållbara åtgärder för minskad privatbilism i Nyhamnen?Vilka svårigheter behöver planeringen hantera vid implementeringen av mål som främjar hållbar mobilitet/hållbara transportslag?Studieresultatet baseras på en analys av plan- och styrdokument, semistrukturerade intervjuer samt vårt teoretiska ramverk. Studien visar att enbart arbeta med mjuka trafikåtgärder och beteendepåverkan ofta har en liten inverkan på det individuella valet av transport. Vi ser att det krävs en kombination av hårda och mjuka åtgärder för att minska den privata bilanvändningen, något som förhindras av en politisk rädsla och fyrkantigt utformade styrdokument. Tidigare forskning visar att områden som begränsar biltrafik ofta upplever ett positivt resultat i form av ökad resurseffektivitet och en mer levande stadsmiljö. Studien har genomförts i samarbete med Sweco Architects AB och Sweco Society AB. / Passenger transport and transfer are an important part of our social structure, where the hierarchical place of the car often is given and accounts for the majority of all the personal travel (approximately 50%). Recently, during the past few years, the private car use has been questioned by politicians, researchers and city planners, which has resulted in cities prioritizing sustainable transport at the expense of the car. The purpose of this study is to create a discussion about traffic planning based on sustainable mobility out of an ecological perspective with the reference point Nyhamnen in Malmö. The comparative case study compares and analyses two planning proposals with associated policy documents for the area. Malmö city as a public actor and Sweco AB as a private actor. We ask the following questions in the study: How does the city of Malmö and Sweco plan for sustainable actions to reduce the use of the private car? Which difficulties do planners encounter within the implementation of goals that promote the use of sustainable mobility/transport? The result is based on an analysis of policy documents, semistructured interviews and our theoretical framework. The study shows that working with soft traffic measures and behavioral modification often has a small impact on the choice of transportation. We see that the combination of hard and soft measures is needed to reduce the use of the private car, something that is prevented by political fear and square enforcement documents. Previous research shows that areas restricting the car often shows a positive result in the terms of increased resource efficiency and becomes a more vibrant urban environment. The study has been conducted in collaboration with Sweco Architects AB and Sweco Society AB.

SAMMANFATTNING Datum:                    2020-06-09 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Hampus Johansson  Isak Kavander                                          Erik Soini                                  (95/07/12)                                      (97/05/11)                           (98/03/23) Titel:                        Ett förändrat ledarskap - En studie om hur moderniseringen av                                                    ekonomistyrningen påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Handledare:            Marie Mörndal Nyckelord:              Ledarskap, traditionell ekonomistyrning, modern verksamhetsstyrning, mindre formaliserade styrmedel, transformativt ledarskap, organisationsstruktur. Frågeställningar:   Hur anser chefer med ekonomiansvar att ekonomistyrningen har moderniserats? Hur har ledarrollen för chefer med ekonomiansvar förändrats i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Vilka utmaningar har chefer med ekonomiansvar erfarit i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Syfte:                       Syftet med studien är att undersöka hur en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkar ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Metod:                     Studien antar en kvalitativ metod, där empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer från olika företag som har ekonomiansvar. Slutsats:       Studien tyder på en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar. Förändringarna i ledarskapet återspeglar, i stor utsträckning, utformningen av den moderna verksamhetsstyrningen. Det genom att utöva ett coachande ledarskap som ger ansvar, involverar, engagerar och utveckla medarbetare, vilket kan kopplas till ett transformativt ledarskap.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE). Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet. Detta examensarbete har tillkommit i syftet att undersöka styrmedel för att genomföra energieffektiviseringar inom den svenska industrin. Syftet är också att identifiera tänkbara möjligheter och hinder samt ge förslag på åtgärder till förändringar för att förbättra energieffektiviseringsarbetet. Examensarbetet sker också som en del av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) projekt ”Ett energieffektivt samhälle”. Undersökningen bygger på intervjuer med företrädare för företag, intresseorganisationer, myndigheter och andra oberoende aktörer med koppling till industrin. En litteraturstudie över nuvarande styrmedel och dess påverkan på den svenska industrin samt en internationell utblick har gjorts. Programmet för energieffektivisering (PFE), Energikartläggningscheckar (EKC), Miljöbalken, Ekodesign direktivet (ErP), Energi- och koldioxidskatter, Utsläppshandelsystemet (ETS) och Elcertifikatsystemet påverkar energieffektiviseringsarbetet inom industrin. Studien har visat att inget styrmedel har en total genomslagskraft på industrins aktörer. Frivilliga PFE med tydliga ekonomiska incitament och den tvingande ErP med krav på produkt och märkning anses vara ett bra och väl fungerande styrmedel. EKC kan förbättras med större incitament för de deltagande företagen. Miljöbalken kritiseras för tolkningsproblem och utdragna tillståndsprocesser. Industrins konkurrenskraft påverkas negativt av ökade skatter och ETS medan styrmedel som PFE och EKC har en positiv marknadspåverkan. Endast PFE och Miljöbalken har krav på att ett kontinuerligt energiarbete. Inget av de studerade styrmedlen är långsiktigt utformade, då det sker en kontinuerlig förändring av dessa genom antingen tolkning eller tillämpning. Bristfällig kunskap om energieffektiviseringar och den potential som finns för företaget att genomföra arbetet är ett stort hinder. En viktig drivkraft är därför att det finns ett tydligt informationsincitament där det klart framgår vinster med åtgärden dvs. att målet styr medlet. Resursbrister i organisationen, både vad gäller humankapital och av finansiell art, utgör hinder. Den främsta finansiella drivkraften för energieffektiviseringsinvesteringar är att det ger en avkastning på investeringen, vilket i längden bidrar till ett bättre resultat för företaget. Problem med differentierade regler och osäkerheten i att medverka i företagsöverskridande samarbeten är ett hinder. Möjligheten till att erhålla konkurrensfördelar, är den främsta drivkraften till ett utökat effektiviseringsarbete. Snedvridningar av konkurrensen och kortsiktig planering är hinder. En viktig drivkraft till energieffektiviseringslösningar inom energimarknaden är om det ger kostnadseffektiva lösningar för företaget och samhället i stort. Vad som är samhällsekonomiskt lönsamt är dock inte automatiskt företagsekonomiskt lönsamt. Myndigheter och företag behöver tillhandahålla klara och tydliga riktlinjer för energieffektiviseringar och uppföljning av arbetets genomförande samt redovisa vilka samhällsekonomiska och företagsekonomiska vinster som kan erhållas. Myndigheter måste ge stöd till samhällsviktiga investeringar och tillse att dessa inte påverkar konkurrenssituationen på marknaden. Långsiktighet, kostnadseffektivitet, teknikneutralitet samt att legitima aktörer deltar i processen är andra viktiga faktorer. Företag bör se till att den finansiella strukturen anpassas till att prioritera energieffektiviseringsarbetet. Industrin bör eftersträva ett kontinuerligt och långsiktighet effektiviseringsarbete genom att t.ex. lyfta fram nya nyckeltal samt att uppmuntra anställda att vara delaktiga i utvecklingsprocessen. Samarbeten, i form av samproduktion mellan universitet och högskolor, olika forskningsinstitutet, intresseorganisation och de enskilda företagen ska premieras för ökat kunskapsutbyte och minskade kostnader vad gäller effektiviseringsarbetet. Den svenska industrin påverkas således av ett antal styrmedel inom energiområdet. Hinder och drivkrafter kan indikera kravnivåer utifrån vilka konkreta åtgärder kan vidtas, som behövs för ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Viktigt blir att identifiera möjligheter och hinder samt att föreslå konkreta åtgärder till förändringar inom olika sektorer. Den centrala frågan i denna studie är om styrmedel ska vara utformat som en piska eller morot? Forskningen vad gäller energieffektiviseringar visar på att en kombination av frivilliga, tvingande och ekonomiska styrmedel behövs för en gynnsam utveckling. Aktörer med skilda intressen och förutsättningar kräver en mångfald av åtgärder som både lockar och om nödvändigt pushar aktörerna till energieffektiviseringsarbete. Respondenterna delar denna uppfattning men tillägger att om inte heterogeniteten bland aktörerna uppmärksammas fullt ut finns en fara att energieffektiviseringsarbetet missgynnas när industrin kan komma att utlokalisera till andra delar av världen för att undgå tvingande regler eller pålagor. Således kan följande slutsats dras av det anförda nämligen att den initiala frågan om styrmedel som ”piska eller morot” måste omformuleras till ett konstaterande. För ett effektivt energieffektiviseringsarbete måste både styrmedel i form av piska och morot kombineras och en bredare syn på begreppet energieffektivisering ske.  Det viktiga är en anpassning och en väl avvägd kombination av styrmedel för att gynna både energieffektiviseringsarbetet, industrin och samhället i stort. / Our nation is dependent on secure energy supply at competitive prices. Even though energy efficiency tools are available Sweden hasn’t achieved its full potential. The Swedish industry and its energy efficiency is affected by a number of instruments concerning climate and energy, such as energy- and carbon taxes, the European emission trading system (EU ETS) and the Swedish program for energy efficiency (PFE).  Optional or obligatory, today there is a difference of opinion concerning the design of energy efficiency instruments. This paper focus on the research of energy efficiency instruments in the industry and to identify potential opportunities, obstacles and give recommendations of actions to improve the energy efficiency. This paper is a part of a project,”Ett energieffektivt samhälle”,   initiated by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences (IVA).  The research is based on interviews with industry related representatives of companies, associations, government agencies and other independent operators. PFE, EKC, the environmental code, ErP, energy- and carbon taxes, ETS and the Swedish system of electricity certificates, influences the energy efficiency work. None of these instruments have an overall impact on the industry. PFE and ErP are popular instruments but EKC has to improve to be an incentive for the industry.  The environmental code is criticized for its interpretation and enforcement. Competitiveness is adversely affected by taxes and ETS in contrary to PFE and EKC. Continuously energy work is only required by PFE and the environmental code. Both authorities and companies have to provide clear guidelines, follow-ups and the gains to be obtained of the energy efficiency work. Authorities have to support critical investments and to avoid interfering with the competition on the market. Long-term planning, cost-effectiveness, technology neutrality and being a legitimate stakeholder is of vital importance. Companies have to provide the financial structure suited for energy efficiency work. They also have to apply a continuous and long-term efficiency work, for example by highlighting new ratios and to encourage employees to participate in the development process. Collaboration in the form of co-production between different universities, institutes, lobby-associations and companies have to be encouraged to improve knowledge exchange and reduced costs. The question is if energy efficiency instruments should be based on “the stick or carrot approach”? Research about energy efficiency shows, that a combination of voluntary, mandatory and economical instruments is absolutely necessary for a favourable development.  Parts with different interests and qualifications demands a number of arrangements that both is a “stick and a carrot approach” to a necessary energy efficiency work.  Many of the participants in the study underline the importance to address the heterogeneity of the parts otherwise it will disfavour the energy efficiency work when the industry moves abroad. Actually the following conclusion could be made, that the initial question about the “stick or carrot approach” must be put in a different way. About an effective energy efficiency work it’s absolutely necessary to create a combination of both “the stick and the carrot” approach and the wider look on the concept energy efficiency. It’s most important to have a very well done combination and harmonization of the instruments to support the energy efficiency work, the industry and the society at large. / Ett energieffektivt samhälle - delprojekt Industri

Studien syftar till att identifiera bilreducerande styrmedel som har implementerats i den nyskapade stadsdelen Rosendal i Uppsala kommun. Vidare syftar arbetet till att analysera olika faktorer som bidrar till att identifierade styrmedel potentiellt kan implementeras i traditionella stadsdelar.   Kommunens och de privata aktörernas perspektiv utforskas genom en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. För identifierandet av de olika styrmedlen som använts i Rosendal intervjuas fyra respondenter som varit med vid skapandet av stadsdelen. Avslutningsvis analyseras traditionella stadsdelar genom en gruppintervju där tre respondenter anställda på Uppsala kommun ingår.  Studiens resultat åskådliggör administrativa, ekonomiska samt informativa styrmedel som har föranlett till bilreducerande åtgärder. Cykelhus på markplan, gratis medlemskap i bil- och cykelpool, smala gator med delat utrymme samt valarkitektoniska åtgärder genom placering av parkeringshus i stadsdelens perifera områden som innebär att individer måste transportera sig längre för att ha åtkomst till bil är exempel på några vidtagna åtgärder. Studiens resultat indikerar även att bilreducerande åtgärder är komplexa i traditionella stadsdelar eftersom kommunen inte har rådighet över kvartersmark där de inte är huvudman vilket är vanligt i dessa stadsdelar. Resultatet påvisar även kommunala ingrepp i traditionella stadsdelar gällande bilreducernade i form av förtätning, reglering av parkeringspriser, omvandling av det fysiska rummet samt användandet av indirekta styrmedel som vägleder privata aktörer i en bilreducerande riktning.

För myndigheter finns det olika tillvägagångssätt för att påverka människors val av transportslag och få allmänheten att välja mer miljövänliga alternativ än bilen. Studien har i stort gått ut på att undersöka vilken typ av metodik som aktörer i Malmö arbetar med, där skillnaden görs mellan hårda och mjuka styrmedel. Det som ligger till grund för studien har varit att genom fyra semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från aktuella aktörer i Malmö få en insyn i och förståelse för hur det pågående arbetet ser ut och vilka styrmedel som anses få störst effekt. Resultatet visar att man jobbar omfattande med en kombination av de båda styrmedlen inom Malmö som stad, främst genom Mobility Management, ett koncept som utvecklats internationellt som ett alternativ till en mer traditionsenlig trafikplanering. Arbetet med de mjuka styrmedlen har ökat och acceptansen genomsyrar enligt respondenterna organisationerna på ett tydligare sätt jämfört med tidigare, även om hårda motsvarigheter fortfarande anses utgöra grunden och vara de mest effektiva. / There are different approaches for authorities to use in the work to influence people’s choice of transport and to get the public to choose more environmentally-friendly alternatives than the car. The study has investigated what kind of methods current actors in Malmö are using, where a distinction is made between hard and soft measures. The basis for the study has been to provide insight into and understanding the ongoing work and what measures are considered to have the greatest effect through four semi-structured in-depth interviews with respondents from current actors in Malmö. The result shows that they work extensively with a combination of both methods within the city of Malmö, primarily through Mobility Management, a concept developed internationally as an alternative to a more traditional traffic planning. The work with the soft measures has increased and the acceptance of the same permeates through the organizations more clearly than previously according to the respondents, although the hard equivalents are still considered to be the foundation and most effective.

Denna uppsats utforskar hur den svenska staten bedrev informationsinsatser med anledning av oljekrisen 1973. Då 75% av Sveriges energiförbrukning utgjordes av importerad råolja blev konsekvenserna dramatiska då priset på råolja steg, produktionen minskade och embargon infördes. Detta till följd av kriget mellan Israel och Egypten/Syrien. För att hantera den försörjningskris som uppstått i Sverige initierade staten en energisparkampanj och en elsparkampanj. 1974 beslutade regeringen för att införa ytterligare en energisparkampanj. Denna kom att ledas av den så kallade Energisparkommittén vars verksamhet i juni 1975 förlängdes. I samband med denna period växte den framtida energipolitiken fram där fokus låg på energihushållning varpå information blev ett vitalt styrmedel. Genom att applicera teorier om sociotekniska föreställningsvärldar, förväntningar och narrativ diskuteras de statliga informationsinsatserna under 1973–1975. Därtill presenteras vilken betydelse som media och i synnerhet tidningar hade för samtidens samhällsnarrativ som staten via dess informationskampanjer ämnade påverka. De huvudsakliga statliga budskapen har kunnat konstateras vara vad besparingsåtgärder skulle innebära på dels mikronivå: energikonsumentens privatekonomi, och dels makronivå: Sveriges ekonomi, naturvärden och miljö. Därtill förmedlades kunskap om hur besparingsåtgärder praktiskt kunde vidtas. Den intensiva informationsverksamheten som riktades mot såväl hushållen, näringslivet som den offentliga sektorn bidrog till en spirande energidebatt om bland annat hur den framtida energiförsörjningen kunde tryggas. Energiförsörjningen hade blivit en medborgerlig angelägenhet där kollektiva föreställningar och förväntningar formats av det statliga narrativet.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har blivit allt viktigare de senaste åren, företag köper exempelvis in IT-tjänster för att kunna förbättra sin kärnverksamhet. Det är dock vanligt att interorganisatoriska relationer misslyckas, en lösning till problem med dessa relationer är att använda ekonomisk styrning. En typ av relation som är speciellt utsatt för problematiken är relationen mellan små och medelstora företag, vilket är en grupp det saknas forskning och empiriska undersökningar om, trots dess stora inverkan på den svenska ekonomin. Ännu mer problematiskt blir det när dessa företag köper eller säljer tjänster, då hantering av tjänster kräver en större administrativ kunskap som mindre företag generellt inte besitter. Därmed är det av intresse att studera hur relationen mellan små och medelstora företag som hanterar tjänster ska styras på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien är att skapa en modell över hur styrningen av interorganisatoriska relationer utformas och används av små och medelstora företag. Genomförande: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett abduktivt angreppsätt. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på fem olika små och medelstora företag som köper och säljer tjänster, med syfte att framhäva perspektivet från båda partner i relationen.  Resultat: Studiens resultat visar att det krävs en kombination av formella och informella styrmedel för att ha en fungerande interorganisatorisk relation. Avvägningen av olika styrverktyg beror på olika bakomliggande faktorer som präglar relationen mellan små och medelstora företag men resultatet tydliggör även att tillit och kommunikation har en stor inverkan på behovet av olika slags styrning. Samtidigt har kontraktet en väsentlig del av de studerade interorganisatoriska relationerna. Det är i kontraktet som bland annat finansiella och ickefinansiella målsättningar kan specificeras och kontraktet används som ett underlag för utförandet av tjänsten, uppföljning och avstämning, vilket inte alltid utförs i praktiken. Tilliten som finns mellan parterna i en relation påverkar hur kontraktet sedan används. Studien visar att formella styrmedel och tillit i vissa delar av relationen kan användas som substitut till varandra. / Background: The importance of interorganizational relationships has increased in recent years. Companies outsource peripheral components of their operations, such as IT, in order to focus on the main purpose of the company. It is common, however, for these relationships to fail and one solution to the problems arising from interorganizational relationships is the use of management control systems. Relationships between small and medium sized enterprises, in particular, present significant issues. Although they have a great impact on the Swedish economy, there are few scientific studies on them. These companies have an even harder time coping with interorganizational relationships when they are dealing with services, as they require more administrative knowledge than they don’t possess. It is therefore of elevated interest to study the relationship between small and medium sized enterprises that handles services and what type of management control system is best suited for the relationship.  Purpose: The purpose of this study is to create a model of the management control systems of interorganizational relationships between small and medium sized enterprises.  Design: The study is a qualitative case study with an abductive approach. Empirical data has been collected through semi-structured interviews at five different small and medium sized enterprises that sell and buy services in order to elucidate both parties’ perspectives.  Conclusion: The results from the study demonstrate that it is necessary to have a combination of formal and informal management control systems in order to maintain a functioning interorganizational relationship. The balance between different control systems depends on underlying factors arising from the relationship between small and medium sized enterprises. The study also shows that trust and communication has a great impact on the need for different types of control, however, the contract has simultaneously proven to be an essential part of the interorganizational relationships that have been studied. The contract can specify the financial and non-financial aims of the parties and can also be used as a model for how the service should be provided. The contract can also be used for future reviews of the working relationship, although this is not always the case, as the level of trust between the two parties will influence how the contract is actually used. The study shows that formal control systems and trust can be used as substitutes to one another throughout the relationship.

Bakgrund: Hållbarhet har fått en ökad betydelse i dagens samhälle och det blir allt viktigare för organisationer tar beslut som bidrar till en ökad nytta för samhället, både socialt och miljömässigt. Den pågående Covid-19 pandemin har medfört nya förutsättningar för företag och många har behövt tillta åtgärder för att anpassa sig till denna mer ostabila omgivning. Ett sätt för företag att leda medarbetare i den riktning organisationen önskar gå är genom effektiva styrnings- och kontrollsystem. Tidigare forskning indikerar på att det finns en avsaknad av studier som fokuserar på integrationen av hållbarhet i ekonomistyrningen under en kris. Därmed är det av intresse att studera hur integrationen av social och miljömässig i ekonomistyrningen påverkas av en kris.  Syfte: Studien har för avsikt att öka förståelsen för hur integrationen av social och miljömässig hållbarhet i företags ekonomistyrning har påverkats av en kris. I denna studie utgörs krisen av den pågående covid-19 pandemin.  Metod: Denna studie är en kvalitativ tvärsnittsstudie med en realistisk inriktning och en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från företag i olika branscher samt genom dokumentstudier.  Resultat: Studien resultat påvisar att företag använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera social och miljömässig hållbarhet i ekonomistyrningen. Det empiriska materialet och analysen indikerar på att företagen inte har förändrat integrationen av social och miljömässig hållbarhet under denna kris. En redan starkt förankrad integrering och fortsatt lönsamhet är de mest framträdande anledningarna till att företagen har varit motståndskraftiga mot de eventuella förändringar som covid-19 pandemin hade kunnat resultera i. / Purpose: The study aims to contribute to a better understanding of how the integration of social and environmental sustainability in companies' management control is affected by a crisis. In this study, the crisis is the ongoing covid-19 pandemic.  Background: Sustainability has become increasingly important in today’s society and it is becoming more important for organizations to make decisions that contribute to increased benefits for the society, both socially and environmentally. The ongoing Covid-19 pandemic has created a new environment for companies, and they have needed to take measures to adapt to this more unstable environment. A way for companies to lead employees in the direction the organization wishes to go is through the use of effective management control systems. Previous research indicates that there is a lack of studies regarding integration of sustainability in management control systems during a crisis. Therefore, it is of interest to study how the integration of social and environmental sustainability in management control systems is affected by a crisis.  Methodology: This cross-sectional study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six respondents from companies in different industries and as well by studying different documents.  Result: The result of the study show that companies use both formal and informal control to integrate social and environmental sustainability in their management control systems. The empirical material and the analysis indicate that companies have not changed their integration of social and environmental sustainability during this crisis. An already strong integration and continued profitability are the most prominent reasons as to why the covid- 19 pandemic has not affected the integration.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack samt olika faktorers påverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack är vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det råder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsäger varandra. Vi ansåg därför att det vore intressant attstudera ämnet närmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmålens inverkan samverkar. Utifrån vår empiriska dataupprättade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer påverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sigåt mellan olika verksamheter. Vidare syftar studien till att presentera existerande attitydersamt förekomsten av budgetslack.Resultatet av vår studie visade att olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sig åtberoende på vilken typ av verksamhet det gäller. Vi identifierade slack av något slag inomåtminstone två verksamheter men inte några förebyggande åtgärder. Detta kan i det ena falletbero på att slack inte ansågs existera och i det andra på att det inte var något somprioriterades. Utöver de påverkande faktorer som nämndes i teorin har vi även identifierat enhög kostnadskontroll som en åtgärdande faktor av slack. Vidare har vi i denna studie sett attslack inte nödvändigtvis måste vara något dåligt då det bland annat bidrar till en högarbetstillfredsställelse och ansvarskänsla hos personalen vilket i sin tur minskar förekomstenav det så kallade ”dåliga” slacket. / Program: Civilekonomprogrammet

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ”På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten?”I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer. De arbetar inte lika tydligt med det balanserade styrkortet som de gjorde när det var nyimplementerat. Dock hade de flesta respondenter erfarenhet av att arbeta med det balanserade styrkortet.Resultatet vi kom fram till var hur chefer använde det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och nå uppsatta mål. Vi relaterade dessa till bland annat teorier inom styrning såsom resultatstyrning, beteendestyrning och mekanismer som byråkrati och marknader. Vår undersökning visar att cheferna arbetade utifrån fyra perspektiv som består av invånare, medarbetare, processer och ekonomi. I vart och ett av dessa perspektiv ingår ett utvecklingsperspektiv. De gör uppföljning utifrån perspektiven. På det sättet blir det en tydlig och balanserad styrning. Respondenternas syn var att styrkortet inte längre används tydligt, men att det fortfarande influerar styrningen i och med att de fyra perspektiven följs.