Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

Det globala matsystemet står inför enorma miljö- och hälsoutmaningar för attnå hållbar utveckling. Forskning på området visar att för att matsystemet skakunna rymmas inom de planetära gränserna krävs förändringar inom såvälproduktion, minskat matsvinn och kostvanor (Willet et al. 2019). Enligt Rööset al. (2020) finns det inte något som tyder på att detta kommer att ske spontantutan det behövs politiskt beslutade styrmedel (Röös et al. 2020).Forskningsplattformen SLU Future Food presenterade i augusti 2020 rapportenStyrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt.Den kartlägger kunskapsläget inom hållbar matkonsumtion och beskriver 17möjliga statliga styrmedel inom området. De 17 styrmedlen är uppdelade i trekategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av. Rapportenbeskriver att arbetet i offentlig sektor behöver intensifieras, att det behövsnationella mål för en hållbar matkonsumtion samt att det bör utvecklas ochinföras effektiva och attraktiva styrmedelspaket (Röös et al. 2020).Syftet med denna studie är att fastställa hur Sveriges åtta riksdagspartierförhåller sig till de fakta och behov av framtida åtgärder som SLU:s rapportvisar. Dels undersöker jag om partierna vill verka för införandet av mål för enhållbar matkonsumtion i linje med redan beslutade klimat- och miljömål, delshur partierna förhåller sig till införandet av de 17 styrmedel som föreslås avSLU Future Food. För detta ändamål har en kvalitativ och kvantitativ enkätanvänts. Underlaget till enkätdesignen är rapporten från SLU Future Food.Respondenterna för respektive parti är ledamöter inom Miljö- ochjordbruksutskottet då de arbetar med miljö- och klimatpolitik i Sverige ochförbereder Riksdagens beslut i miljömålsarbetet (Sveriges Riksdag 2021).Undersökningens resultat visar att styrmedel i kategorin Kunskap och stödgenerellt sett är mer accepterat bland partierna än styrmedel inom kategorinFörändrade relativpriser och Reglering och krav. Vidare står det klart att ingetav Sveriges åtta riksdagspartier kommer, inför sin kommande mandatperiod2022–2026, verka för införandet av styrmedelspaketet i sin helhet. Slutsatsen äratt det finns en tydlig diskrepans mellan de uppsatta nationella ochinternationella miljö- och klimatmålen och de politiska partiernas intentionergentemot konsumenten i frågan, samt att den politiska viljan att minska dennadiskrepans generellt är begränsad till enbart vissa styrmedel med låg/långsamgenomslagskraft. / The global food system is facing enormous environmental and healthchallenges to achieve sustainable development. Research in the field showsthat in order for the food system to be contained within the planetaryboundaries, changes are required in production, reduced food waste and dietaryhabits (Willet et al. 2019). According to Röös et al. (2020) there is noindication that this will happen spontaneously, but politically decidedinstruments are needed (Röös et al. 2020).In August 2020, the research platform SLU Future Food presented the reportInstruments for Sustainable Food Consumption - an Overview of Knowledgeand Ways Forward. The report is a survey of the level of knowledge insustainable food consumption and describes 17 possible instruments in thearea. The 17 instruments are divided into three categories based on whichmechanisms the state can use. The report shows that work in the public sectorneeds to be intensified, that national goals are needed for sustainable foodconsumption and that effective and attractive policy packages should bedeveloped and implemented (Röös et al. 2020).The purpose of this study is to examine how Sweden's eight parliamentaryparties relate to the facts and necessary future measures shown in the SLUreport. This is done by investigating whether the parties are willing to adoptgoals for sustainable food consumption that are in line with already decidedclimate and environmental goals and how the parties relate to theimplementation of the 17 instruments proposed by SLU Future Food. For thispurpose, a qualitative and quantitative questionnaire was used. The basis forthe survey design is the report from SLU Future Food. The respondents fromeach party are members of the Committee for the Environment and Agricultureas they are working with environmental and climate policies in Sweden andprepare the Swedish Parliament’s decisions relating to environmental goals(Swedish Parliament 2021).The results of the investigation show that instruments in the categoryKnowledge and Support are generally more accepted among the parties thaninstruments in the categories Changed Relative Prices and Regulation andRequirements. Further, it is clear that none of Sweden's eight parliamentaryparties will, before their forthcoming term of office 2022–2026, promote theimplementation of the policy package in its entirety. The conclusion is thatthere is an evident discrepancy between the national and internationalenvironmental and climate goals and the political parties’ intentions towardsthe consumer in this matter, and political willingness to decrease thisdiscrepancy is generally limited to measures with low/slow impact. / <p>2021-06-04</p>

Världen står inför en klimatkris som kräver omedelbara åtgärder. Byggnader är Europas största konsument av energi och står för över 30% av växthusgasutsläppen. För att förbättra detta har EU kommit ut med direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) som står inför officiell publicering inom en snar framtid. Direktivet består av en rad riktlinjer om bland annat energiprestandanivåer, ekonomiska incitament och solcellsutveckling som medlemsstaterna kommer behöva anpassa sig till. Statlig styrning är inte någonting nytt för fastighetsbranschen men EPBD är det mest omfattande för branschen som har kommit från EU någonsin. Denna studie syftar till att reda ut vad EPBD kommer att innebära för svenska fastighetsbolag och dess intressenter. I första hand vilka styrmedel direktivet innehåller. Sedan till vilken grad fastighetsföretagen kommer behöva anpassa sig efter dessa styrmedel samt vad de tycker om direktivet. För att se till detta undersöks även tidigare styrmedel tillika EPBD för att se ifall det finns likheter eller olikheter och hur väl de har fungerat i verkligheten. Vidare intervjuas fastighetsföretag och kringliggande intressenter för att besvara frågeställningarna. Slutligen kom vi fram till att delar av direktivet kan anses svagt där fastighetsföretagen ofta har mer ambitiösa interna mål än riktlinjerna EPBD ställer på dem. Konsensus var dock att direktivet välkomnas av fastighetsbranschen och trots sina svagheter finns delar om energideklarationer och minimikrav som anses nyttigt för branschen. / The world is facing a climate crisis which requires immediate action. Buildings are Europe's largest energy consumers and account for over 30% of greenhouse gas emissions. To address this, the EU has introduced the Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), which is set for official publication in the near future. The directive includes a range of guidelines on energy performance levels, economic incentives, and solar energy development that member states will need to adapt to. Government regulation is not new to the real estate industry, but the EPBD is the most comprehensive regulation the sector has ever received from the EU. This study aims to clarify what the EPBD will mean for Swedish real estate companies and their stakeholders. Primarily, it examines what means of control the directive entails. Secondly, it assesses the extent to which real estate companies will need to adjust to these means of control and their opinions on the directive. Additionally, the study investigates previous regulatory measures similar to the EPBD to identify similarities or differences and evaluate their effectiveness in practice. Interviews with real estate companies and related stakeholders are conducted to answer the research questions. It is concluded that parts of the directive may be considered weak, as real estate companies often have more ambitious internal goals than those set by the EPBD. Consensus was however that the directive is welcomed by the industry, and despite its weaknesses, elements such as harmonization of energy performance certificates and minimum standards are deemed beneficial for the sector.

Denna studie har undersökt hur små och stora svenska solcellsföretag budgeterar i osäkra miljöer. Fokus har varit på att jämföra företagen och identifiera likheter och skillnader mellan hur de budgeterar. För att ta fram kunskap i ämnet intervjuades två små solcellsföretag (Solivo AB och Wettersol AB) samt ett stort solcellsföretag (Sesol AB). Resultaten från intervjuerna visar att små solcellsföretag använder en mer informell hantering av budgetering, ofta baserad på magkänsla istället för formella budgetar. Detta på grund av begränsade resurser och tid. De fokuserar på kortfristig planering med täta uppföljningar av kostnader och intäkter, och gör månatliga prognoser för att försäkra att fasta kostnader täcks. Utöver det har de små organisationerna inte samma krav på formella budgetar från ägare och styrelse som stora företag. Stora solcellsföretag, å andra sidan, använder mer avancerade budgetmodeller och styrsystem som faciliterar både långsiktig och kortsiktig planering, med regelbundna månadsvisa uppdateringar. De utnyttjar “Business Intelligence” verktyg för djupgående analys av företaget, vilket ger en bättre förståelse för helheten. Stora företag har också centraliserade kostnadsavdelningar för kostnadskontroll och projektledning. Krav från externa ägare på finansiell rapportering leder till utvecklade ekonomistyrningssystem och mer detaljerade budgetprocesser. På grund av omfattande finansiell planering är stora verksamheter bättre rustade och mer motståndskraftiga mot marknadsfluktuationer vilket kan ge dem en konkurrensfördel.  Trots dessa skillnader påtalar både små och stora företag flera likheter gällande budgetering i en osäker miljö. Båda påvisar vikten av nyckeltal för att mäta prestationer och jämföra med historisk data. Både de små och stora solcellsföretagen använder sig av “top-down-styrning” som styrstruktur, vilket anses effektivt i osäkra miljöer. Dessutom är tät uppföljning och kontinuerliga uppdateringar av budgetarna gemensamma strategier för att anpassa sig till förändringar. / The aim of this study was to examine how two small and one large Swedish solar cell companies use budgeting in uncertain environments. The focus of the study has been on comparing the organisations and to identify their similarities and differences in how they use budgets. In order to do this two small solar cell companies (Solivo AB and Wettersol AB) and one large solar cell company (Sesol AB) were interviewed. The results from the interviews show that small solar cell companies use a more informal budgeting system, often based on gut feeling instead of formal budgets. This is due to a limit of time and resources. Instead they focus on short term planning and regular follow-ups of costs and revenues, and do monthly forecasts to ensure fixed costs are covered. In addition, the small companies do not have the same requirement on formal budgets from owner and board as large companies do. Large solar cell companies, on the other hand, use more advanced budgetary models and control systems that facilitate both long-term and short-term planning, with regular monthly updates. They also use “Business intelligence” tools for thorough analysis of the company, providing a better understanding of the overall picture. Large companies have also centralized cost departments for cost control and project management. External owners’ demands for financial reporting lead to the development of financial management systems and more detailed budget processes. Due to extensive financial planning, large companies are better equipped and more resilient to market fluctuations, potentially giving them a competitive advantage.  Despite these differences, both small and large enterprises highlight multiple similarities regarding budgeting in uncertainty. Both emphasize the importance of key performance indicators to measure performance and compare it with historical data. Both small and large solar cell corporations use top-down management as a governance structure, which is considered beneficial in uncertain environments. Furthermore, close monitoring and continuous updates of budgets are common strategies to adapt to changes.

Bakgrund: Samhället efterfrågar idag allt mer att samtliga aktörer på marknaden ska arbeta med hållbarhet. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna styr sin verksamhet för att möta denna efterfrågan och på så sätt fortsatt vara konkurrenskraftiga. För att styra organisationer i eftersträvad riktning krävs både formella och informella styrmedel. För att uppnå en flexibilitet för att på så sätt kunna följa med i hållbarhetsutvecklingen krävs därför en förståelse för de formella och informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den hållbara integreringen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur formell och informell styrning idag används av banker för att uppnå hållbarhetsmål inom banksektorn.   Metod: Studien är en kvalitativ studie med en tvärsnittsdesign där tre svenska banker studerats. Empirin består av elva semistrukturerade intervjuer med medarbetare på tre olika banker. Vidare utgår studien från en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av både formella och informella styrmedel för att integrera hållbarhetsmål. Det finns en viss variation mellan olika bankers användning av styrmedel men överlag används de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur i större utsträckning än de formella styrmedlen. Slutligen påvisar studien att styrmedlen: kommunikation, kompetensutveckling och prestationsmätning efterfrågas av medarbetarna för att mer aktivt kunna arbeta med hållbarhetsintegrering. / Background: The society today is increasingly demanding that all companies on the market work with sustainability. As a result of the rapidly changing market, demands are made on how the banks manage their operations in order to meet this demand and thus remain competitive. In order to lead organizations in the desired direction, both formal and informal means of control are required. Achieving flexibility to keep up with sustainability developments therefore requires an understanding of the adaptation and use of formal and informal instruments when integrating sustainability.  Aim: The purpose of this study is to investigate how formal and informal management control systems are currently used by banks to achieve sustainability integration in the banking sector.  Methodology: The study is a qualitative study with a cross-sectional research design in which three Swedish banks were studied. The empirical study consists of eleven semi-structured interviews with employees from three different banks. Furthermore, the study is based on an abductive approach.   Conclusion: The study shows that banks use both formal and informal management control systems to integrate sustainability goals. There is some variation between different banks use of the management control systems, but in general the informal management control systems, communication, competence development and organizational culture are used to a greater extent than the formal management control systems. In order for the banks to be able to integrate their sustainability goals, the study demonstrates the importance of communication, competence development and performance measurement being requested by employees in order to be able to work actively with the sustainability integration.

This thesis examines digital inclusion and how it is governed in today’s politics. The main focus is on the region of Östergötland, the municipality of Norrköping and a project called Digital media bus in Östergötland. To give the reader some understanding about digital inclusion the thesis starts with earlier research on digital inclusion, the role of the library in solving this problem about digital divides and how it has been governed before. Then, some background information about Europe and Swedens digital development, their digital agendas, current legislation in Sweden about digital inclusion and two campaign weeks which aim to increase the digital inclusion in Europe and Sweden. The theoretical framework is based on a theory about different policy instruments and from a governance perspective. The theoretical framework interacts with the empirical material in the analysis. The empirical material is based on interviews with two politicians and three public officials, on different regulatory documents and on the project Digital media bus in Östergötland which has been observed during the year of 2016. The empirical material is presented in the sixth chapter called ”There are needs, so there must be solutions!”. The result is that digital inclusion is a policy which is hard to govern. Today, it seems like there is mostly soft policy instruments and the way to govern is from a governance perspective – which means that there are a lot of networks and dissemination of information. However, a harder way to govern is requested by the informants because it may release necessary resources to solve the problem with digital exclusion. The project Digital media bus in Östergötland used mostly soft policy instruments in their work with getting children more technical skilled and digital curious. The main outcome from the project is that the problem with digital inclusion has got more attention both in the politics and the official administration, but the project has also shown the importance of cooperation. Lastly in my thesis, I discuss my results and propose some further research about digital inclusion.

<p>The aim of this report is to give a picture of how attitudes and behaviours of owners of environment cars look like and how they can be influenced. The alignment lies on environmental cars which run on biogas and ethanol which both are renewable fuels. The starting point is to sort out if it is environmental thinking that controls the choice and use of an environmental car. The feeling is that there are many other factors that can be more controlling, for example the price and the quality of the car. The result of the questionnaire survey which is the foundation of the report shows however that those who buy an environmental car do it mostly because of environmental reasons. Also the daily choice of fuel is mainly environmentally influenced; it however shows that there is dissatisfaction with the high fuel consumption, the short reach and above all the high price of ethanol. It also shows that the source of information which had the biggest impact on the choice to buy an environmental car is the mass media and that the most influencing policy instruments is the price, partly the cheaper on renewable fuel and the more costly fossil fuel. In general the environmental car owners are also positively inclined to using policy instruments of various kinds in order to increase the proportion of environmental cars on our roads. The conclusion becomes thus that the original feeling is incorrect and that environment cars have not at all lost credibility, not anyway on the level that has been investigated in this report.</p> / <p>Syftet med den här rapporten är att gen en bild av hur attityder och beteenden hos ägare av miljöbilar ser ut samt hur de kan påverkas. Inriktningen ligger på miljöbilar drivna med biogas och etanol vilka båda är förnyelsebara bränslen. Utgångspunkten är att reda ut om det är miljötänkandet som styr val och användning av en miljöbil. Känslan är att det finns många andra faktorer som kan vara mer styrande, exempelvis pris och kvalitet på bilen. Resultatet av den enkätundersökning som ligger till grund för rapporten visar dock att de som köper en miljöbil gör det till största delen på grund av miljömässiga orsaker. Även det dagliga valet av bränsle påverkas mestadels av miljömässiga orsaker, det visar sig dock att det finns ett missnöje med den höga bränsleförbrukningen, den korta räckvidden och framförallt det höga priset på etanol. Det visar sig också att den källa till information som haft den största påverkan vid valet att köpa en miljöbil är media samt att det mest påverkande styrmedlet är priset, dels det billigare på förnyelsebara bränslen samt det dyrare på fossila bränslen. Generellt är miljöbilägarna också positivt inställda till att använda styrmedel av olika slag för att öka andelen miljöbilar på vägarna. Slutsatsen blir således att den ursprungliga känslan är felaktig och att miljöbilar inte alls tappat i trovärdighet, i alle fall inte på det plan som granskas i denna rapport.</p>

The aim of this report is to give a picture of how attitudes and behaviours of owners of environment cars look like and how they can be influenced. The alignment lies on environmental cars which run on biogas and ethanol which both are renewable fuels. The starting point is to sort out if it is environmental thinking that controls the choice and use of an environmental car. The feeling is that there are many other factors that can be more controlling, for example the price and the quality of the car. The result of the questionnaire survey which is the foundation of the report shows however that those who buy an environmental car do it mostly because of environmental reasons. Also the daily choice of fuel is mainly environmentally influenced; it however shows that there is dissatisfaction with the high fuel consumption, the short reach and above all the high price of ethanol. It also shows that the source of information which had the biggest impact on the choice to buy an environmental car is the mass media and that the most influencing policy instruments is the price, partly the cheaper on renewable fuel and the more costly fossil fuel. In general the environmental car owners are also positively inclined to using policy instruments of various kinds in order to increase the proportion of environmental cars on our roads. The conclusion becomes thus that the original feeling is incorrect and that environment cars have not at all lost credibility, not anyway on the level that has been investigated in this report. / Syftet med den här rapporten är att gen en bild av hur attityder och beteenden hos ägare av miljöbilar ser ut samt hur de kan påverkas. Inriktningen ligger på miljöbilar drivna med biogas och etanol vilka båda är förnyelsebara bränslen. Utgångspunkten är att reda ut om det är miljötänkandet som styr val och användning av en miljöbil. Känslan är att det finns många andra faktorer som kan vara mer styrande, exempelvis pris och kvalitet på bilen. Resultatet av den enkätundersökning som ligger till grund för rapporten visar dock att de som köper en miljöbil gör det till största delen på grund av miljömässiga orsaker. Även det dagliga valet av bränsle påverkas mestadels av miljömässiga orsaker, det visar sig dock att det finns ett missnöje med den höga bränsleförbrukningen, den korta räckvidden och framförallt det höga priset på etanol. Det visar sig också att den källa till information som haft den största påverkan vid valet att köpa en miljöbil är media samt att det mest påverkande styrmedlet är priset, dels det billigare på förnyelsebara bränslen samt det dyrare på fossila bränslen. Generellt är miljöbilägarna också positivt inställda till att använda styrmedel av olika slag för att öka andelen miljöbilar på vägarna. Slutsatsen blir således att den ursprungliga känslan är felaktig och att miljöbilar inte alls tappat i trovärdighet, i alle fall inte på det plan som granskas i denna rapport.

This thesis aims to assess the environmental consequences of management strategies for wood waste in Sweden. There is a special focus on separation strategies and in what way such measures influence environmental aspects such as the presence of heavy metals in the waste. Actors’ incentives and capacity to influence wood waste management are analysed, emphasising the importance of driving forces such as governmental regulation and market interactions. The results show that, in comparison to present dilution practice, separation of contaminants would lead to decreased heavy metal emissions during combustion of wood waste while still recovering a similar energy yield from the waste. Such measures would also increase possibilities for resource-saving reuse of the generated ash. For most metals, however, long-term pollution concerns related to accumulations in landfills and unintentional co-recycling are difficult to address, regardless of separation strategy. An exception is industrial preservative-treated wood waste that according to regulation is to be separately handled as hazardous, for which separation measures also would address such future concerns. This indicates that governments could play an important role in environmental policy by, for instance, stimulating separate handling of certain discarded products. Actors in the energy sector involved in fuel and heat production have quite restricted capacities for separation of contaminants in wood waste. Instead, achieving substantially less contaminated wood waste seems to require actors in the waste and construction sectors to develop source separation measures. The fact that such measures often involve actors lacking professional standards for waste management constitutes a fundamental obstacle to efficient separation. Perhaps even more hampering is that source separation at present leads to increased waste disposal costs for actors in the construction sector. Such economic outcomes of source separation are unfavourable, since these actors consider wood waste as a disposal problem for which the costs should be minimised. Despite these obstacles, however, the results show that some actors have proved capable of achieving relatively efficient separation. At present, only a minor share of industrial preservative–treated wood waste is separately handled as hazardous. For actors in the energy, waste and construction sectors, the incentives for such measures appear low even though introduced regulations potentially could have created such incentives. It appears as if a lack of steering mechanisms such as communication and supervision have neutralised the inherent pressure from regulation in many cases. Quality requirements, on the other hand, can be concluded to be of outmost importance for motivating separation measures. Unfortunately, market forces encourage actors in the energy sector to practice inconsistent enforcement of quality requirements. As a consequence, actors in the waste and construction sectors do not experience any strong pressure for separation of contaminants from their customers. In fact, such an inconsistent enforcement of quality requirements seems to have counteracted legal pressures for separation, due to present customer-oriented business management. / Avhandlingens mål är att utifrån ett miljöperspektiv analysera strategier för hantering av träavfall i Sverige. Fokus är på strategier för separering och hur såna åtgärder påverkar miljöaspekter relaterade till förekomst av tungmetaller i avfallet. Vidare studeras aktörers incitament och kapacitet att påverka hanteringen med tonvikt på betydelsen av drivkrafter såsom lagstiftning och kundkrav. I jämförelse med dagens hantering där föroreningar ofta späds ut, visar resultaten på att utökad separering skulle leda till minskade emissioner av tungmetaller vid förbränning av träavfall samtidigt som samma mängd energi utvinns. Vidare skulle såna åtgärder öka möjligheterna att återanvända de askor som bildas vid förbränningen. Oavsett om föroreningar separeras eller späds ut är det dock svårt att minska risken för framtida emissioner av tungmetaller till miljön från deponerade och/eller återvunna askor. Ett undantag är impregnerat trä, som enligt rådande lagstiftning ska hanteras som farligt avfall, för vilket separeringsåtgärder även förbättrar möjligheterna att kontrollera framtida föroreningsproblem. Rådande lagstiftning har stark påverkan på miljökonsekvenserna av separeringsåtgärder. Myndigheter kan således spela en viktig roll i att nå ett kretsloppsanpassat samhälle, till exempel, genom att stimulera separat hantering av uttjänta produkter såsom impregnerat trä. Andra faktorer som påverkar miljökonsekvenserna av att införa separeringsåtgärder i hanteringen av träavfall är ett väl utbyggt fjärrvärmesystem och tillgång på sofistikerade anläggningar där förorenat material kan energiutvinnas. Resultaten visar på att aktörer i energisektorn, som förädlar träavfall till ett biobränsle och använder detta till fjärrvärmeproduktion, har begränsade möjligheter att få bort föroreningar. Att åstadkomma en effektiv separering av förorenat material bygger istället på att aktörer i avfalls- och byggsektorn utvecklar metoder för källsortering. Det faktum att många av dessa aktörer inte har tillräcklig kunskap för att åstadkomma en effektiv sortering utgör ett fundamentalt hinder för såna åtgärder. Vidare leder ofta källsortering av träavfall till ökade avfallskostnader för aktörer i byggsektorn. Detta är problematiskt eftersom dessa aktörer i huvudsak ser träavfall som ett kvittblivningsproblem för vilket kostnaderna ska minimeras. Trots dessa hinder visar resultaten på att det redan idag finns aktörer som åstadkommit en relativt effektiv separering av förorenat träavfall. I dagsläget sorteras endast en liten andel av impregnerat trä ut och hanteras som farligt avfall. De studerade aktörerna i energi-, avfalls- och byggsektorn har svaga incitament för utökad separering trots att styrmedel införts som potentiellt kunnat stimulera såna åtgärder. I många fall har brist på kommunikation och tillsyn lett till att den avsedda effekten med lagstiftningen uteblivit. Kundkrav har, å andra sidan, stor betydelse för aktörers intressen av att utveckla metoder för separering. I nuläget uppmuntrar dock marknadskrafter ofta aktörer i energisektorn att inte fullt ut följa upp sina kvalitetskrav. Följaktligen upplever inte aktörerna i avfalls- och byggsektorn några större påtryckningar från sina kunder att förbättra sin sortering av träavfall. Beroende på att många aktörer tenderar att fokusera på kundkrav leder en bristfällig uppföljning av dessa till att de drivkrafter för separering som avsågs med lagstiftningen motverkas.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm. Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt. De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende. Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet.