Spelling suggestions: "subject:"sublima"" "subject:"sublimate""
1 |
Romantikens sköna och sublima konst : konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus LarsonHemmingson, Frida January 2015 (has links)
Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik.
|
2 |
Romantikens sköna och sublima konst : konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus LarsonHemmingson, Frida January 2015 (has links)
Uppsatsen undersöker hur konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson kan ha influerats av epoken romantiken i deras konst samt att den undersöker om deras bildkonst kan kopplas till den gotiska litteraturens tematik.
|
3 |
E. Delacroix och J.M.W. Turner - Det sublimas, färgens och ljusets mästare under 1800-talets första hälft / E. Delacroix and J.M.W. Turner - The masters of the sublime, colour, and light during the first half of the 19th-centuryDerefeldt, Gunilla January 2015 (has links)
Mellan Delacroix´s och Turners verk finns ibland en släktskap trots de stora skillnaderna i stil. Syftet med denna uppsats har varit att försöka fånga den känsla av likhet, som finns mellan några av deras verk, som uttrycker patos och kamp på liv och död mot naturens starka krafter eller människors ondska. Exempel på sådana verk är Delacroix´s Death of Sardanapalus, 1826 och Turners Slave Ship (Slavers Throwing Overboard the Dead and Dying, Thyphon Coming On), 1840 samt Delacroix´s The Lion Hunt, 1855 och Turners Whalers, 1845. Dessa verk ger uttryck för sublim storhet. Gemensamt för verken är också en högsta känsla för färgens måleriska möjligheter. Utvalda verk har analyserats med kontextuell metodik med avseende på sublimt innehåll utifrån estetiska teorier och litterära källor för det sublima enligt normerna för det akademiska måleriet i Frankrike och England under första hälften av 1800-talet. Uttryck för målerisk stil har studerats med formal metodik utifrån Ruskins och Wölfflins begrepp om det måleriska. I den formala analysen har även begrepp om komplementära färger ingått. Analysen visar att båda konstnärerna i flera avseenden inspirerats av såväl samma estetiska begrepp om det sublima, som av samma litterära klassiska och romantiska källor. Bådas stil blir alltmer expressiv med åren och deras senaste verk förebådar det moderna måleriet. Komplementära färger ingår i Delacroix´s senare stil. Släktskapet mellan Delacroix och Turner kan bäst sammanfattats utifrån Ruskins begrepp om det sublima. / Between Delacroix and Turner there is sometimes a kind of kinship as displayed in some of their works, although their great differences in style. The purpose of this thesis is an attempt to capture this feeling of similarity that can be found between some of their works expressing pathos including fights for life or death against the strong forces of Nature or the evil in Man. Examples of such works are Delacroix´s Death of Sardanapalus, 1826 and Turners Slave Ship (Slavers Throwing Overboard the Dead and Dying, Thyphon Coming On),1840 and Delacroix´s The Lion Hunt, 1855 and Turners Whalers, 1845. These work express sublime greatness. Common to the works are also the highest sense for the painterly possibilities of colour. Selected works have been analysed using a contextual method regarding contents of the sublime according to esthetical theories and literary sources of the sublime in agreement with the norms for the academic painting in France and England during the first half of the 19th century. Expressions of a painterly style have been studied using a formal method including the concepts of the painterly by John Ruskin and Heinrich Wölfflin. In the formal analysis also concepts of complementary colours have been studied. The analysis shows that both artists, in several ways, have been inspired by the same esthetical concepts of the sublime and the same literary classical and romantic sources. The painterly style of both artists becomes more expressive with age and their late works hint at the modern art to come. Complementary colours, are evident in the late style of Delacroix. The kinship between Delacroix and Turner can best be summarized by Ruskins words on the sublime.
|
4 |
Det sublima och det absurda : en kritisk närläsning och analys av begreppens kontaktytor utifrån Lyotard och Camus / The Sublime and the Absurd : a critical close reading and analysis of points of contact between the conceptsGregemar, Erik January 2017 (has links)
I denna uppsats har kontaktytorna mellan det sublima och det absurda undersökts utifrån hur Lyotard och Camus definierar respektive begrepp. Uppsatsen har utgått från en forskningssituation där få jämförelser mellan dessa begrepp – som i sig kan te sig undflyende och vaga – verkar finnas. Syftet med undersökningen har således varit att låta nya perspektiv på de båda begreppen träda fram genom deras relation till varandra. Utifrån jämförelsen mellan det sublima och det absurda kan det konstateras att det tycks finnas klara kontaktytor mellan begreppen. Dessa kontaktytor har yttrat sig genom att begreppen delar likheter i följande avseenden: (1) de är båda negativa begrepp, (2) de innefattar liknande kritik mot rationalism, (3) båda begreppen innefattar moment av en för subjektet inledande känsla av hämmande som övergår i en stärkande känsla, (4) de påvisar distansen mellan subjektet och världen, (5) båda innefattar liknande anspråk på konsten som ett slags materialiserad form av deras egen innebörd. Utöver dessa direkta kopplingar uppmärksammades att det Camus kort beskriver som ”känslan av det absurda” kan ses som analogt med det sublima, vilket skulle kunna innebära att den absurda insikten, såsom Camus beskriver den är direkt kopplad till en sublim känsla. Alla dessa aspekter hänger förvisso samman, men det intressanta är att Lyotard och Camus skriver om dem på liknande vis i sina respektive texter. Relationen mellan begreppen kan således uttydas inte endast i generella, utan i specifika likheter.
|
5 |
Det Sublima / The SublimeKarlsson, Klas Richard January 2011 (has links)
Projektet behandlar det sublima i relation till arkitektur; både som händelse, diskurs och institution. Genom ett event som dynamisk förskjuter arkitekturens parametrar och sätter dessa i kontinuerlig förändring i relation subjekt-tid och objekt-rum. Ett gränsöverskridande erfarande av arkitektur. / The project deals with the sublime in relation to architecture; both as event, discourse and institution. Through an event that dynamically shifts architectural parameters and position these in continuous change in relation to subject-time and object-space. A cross-border experience of architecture.
|
6 |
The Sublime as an Aesthetic Experience of Art : The Aesthetic Experience of Mark Rothko's Abstract PaintingsHaviland, Vendela January 2022 (has links)
The following work investigates the nature of the aesthetic experience of the abstract expressionist paintings of Mark Rothko. I suggest that the aesthetic experience in relation to his paintings best is understood in terms of the sublime. To support my position, I discuss the impact of abstraction in comparison to figuration in art on our aesthetic experience. Abstraction in art, I suggest, provides the basis for an aesthetic experience where the viewer can enjoy the visual features and composition free from connecting any depicted imagery to our physical world. This, I hold, provides the basis for a unique type of aesthetic experience. Further, I suggest that the visual complexity in the abstract paintings of Mark Rothko, as well as the aesthetic appeal of his artworks, provides a sense of great magnitude and depth whilst captivating our aesthetic attention. The notion of abstraction allows our minds to never reach a final conclusion as to what type of object we are perceiving. The artistically refined manner in which the artworks are presented captivates our aesthetic attention, allowing us to fully perceptually engage in the limitless sense of depth and visual complexity of his paintings. This, I suggest, provides an encounter in which we through means of perception encounter the idea of a complete form of which magnitude we can never fully comprehend. I argue that this suggests that the aesthetic experience of the abstract expressionist paintings of Mark Rothko best is understood as that of the sublime.
|
Page generated in 0.0459 seconds