The emergence of new digital technologies has paved a way for new business opportunities which have led to drastic changes to the way organizations do business. This technological progress has resulted in a conundrum in which research cannot always keep up with the rate of technological progress. Said issue can be observed in the complex and resource-intensive field of digital transformation which has several research gaps. Primary of which is the lack of research concerning how an organization can systematically assist the digital transformation of another organization in a cooperative environment. The aim of this study was to generate a deeper understanding of digital transformation as a process of co-creation by conducting a qualitative study on how an organization that works with integration of digital solutions systematically assists their customers with digital transformation. In line with the aim of this study, we have analyzed the case based on an analytical framework grounded in existing digital transformation research. Our analysis shows that the studied organization succeeded in systematically assisting its customers digital transformation because of its cooperative and flexible workflow. This workflow allows the organization to rapidly and iteratively collect and exchange information with its customers. Based on that information the organization is able to produce prototypes and deliver digital innovation solutions that are in line with its customers’ demands. Additionally, the workflow combined with the acquired information allows the organization to systematically influence and steer their customers digital transformation at different stages of the co-creational process. The results of this study showcased that the conceptualization of digital transformation in existing research is limited. This indicates that future studies in the field should focus on researching digital transformation in the context of how one organization can assist in another organization’s digital transformation.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Purpose: Sustainability and sustainable manufacturing has grown in importance in recent years, and more legislation and demands are put on organizations to show how their operations affect the environment. Life cycle assessment is a proactive and efficient sustainability tool to report a company’s effects on the environment. Nevertheless, life cycle assessments of products and organizations are complex and require significant resources. Therefore, the purpose of this study is to investigate what potential barriers can occur within the initial acceptance phase when implementing life cycle assessment in the manufacturing industry. Method: This research project is a single case study of a Swedish manufacturing company. The theory was deduced from literature where eight internal factors influencing the implementation of tools and systems created a foundation for data collection and analysis. Five semi-structured interviews and unstructured observations have been conducted to collect empirical data. Findings: Nine second-order themes of factors influencing the project as barriers have been identified that construct the three aggregate dimensions ̈Lack of management support ̈, ̈Lack of resources ̈, and ̈Lack of interdepartmental coordination ̈. From the empirical findings, it is also suggested that the three aggregate dimensions are interrelated. The interrelationships are later used to find three change suggestions to mitigate the barriers by using the relationships between the dimensions and targeting as many barriers as possible. Namely, ̈educate top management ̈, ̈enhance the education of project participants ̈, and ̈spend more time on project planning ̈. Implications: This study provides a deeper and more detailed understanding of different barriers within the initial acceptance phase of a project. It also gives further insights into various interrelationships between barriers and how one dimension can influence the other in both positive and negative ways. Furthermore, this study's findings can guide managers and practitioners in preparing for a project aiming to implement a tool or a system. Limitations: As in all interpretative research, the interpretations of the empirical data are based on subjective thoughts influenced by the researcher’s positionality, the relationships with the participants, and preconceived perceptions. Furthermore, this research project is a single case study, and the results apply to this case. The findings cannot be statistically generalizable, meaning that the theories and themes created in this report should not be seen as absolute truths but instead as suggestive theories within the field.

Införandet av ett informationssystem är en vanlig strategi för att kunna öka konkurrenskraften i företagets verksamhet med syftet att stödja och effektivisera verksamheten. En typ av informationssystem är ett Treasury Management System som kan effektivisera företagets hantering av finansiell information. Att införa ny teknik är dock en utmaning och införandeprocessen kan vara kritisk för att systemet ska vara möjligt att användas framgångsrikt. Införandet av ett Treasury Management System är inget undantag, det är ofta en komplex process med omfattande finansiella data där kritiska affärsprocesser hos kundföretaget behöver bearbetas. Även brist på utbildning, kunskap och kommunikation är vanliga problem som kan kopplas till relationen mellan kundföretaget och systemleverantören. Avsaknaden av en god relation mellan kund–systemleverantör kan i många fall resultera i att införandet misslyckas. För att nå ett framgångsrikt införande av Treasury Management System är det därför viktigt att förstå vilka faktorer i relationen mellan kund–systemleverantör som kan bidra till en framgångsrik införandeprocess. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer i en kund–systemleverantörsrelation som bidrar till en framgångsrik införandeprocess av ett Treasury Management System. Fallstudiemetoden har tillämpats och en litteraturstudie har genomförts. Utifrån litteraturstudien har en analysmodell upprättats. Primära empiriska data har samlats in genom utförda semistrukturerade intervjuer via Google Meet. Fem intervjuer har utförts med anställda på fallföretaget Nordkap och tre av dess kundföretag. Uppsatsstudiens tre viktigaste slutsatser är: kommunikationen mellan kund– systemleverantör är avgörande för att införandeprocessen ska bli framgångsrik. Kundens engagemang spelar stor roll för att användarutbildning och kommunikationen ska fungera och därmed bidrar det även till en framgångsrik införandeprocess. För att uppnå en framgångsrik införandeprocess är det av stor vikt att etablera en tydlig och gemensam målsättning som omfattar hela införandeprocessen och som återspeglar kundföretagets förväntningar på både systemet och införandet. Kunskapsbidraget från denna genomförda studie är en variabel: Engagemang, samt tre indikatorer: Grad av engagemang, Omfattning av tillgängliga resurser och Grad av gemensamt språk, som har lagts till i en modifierad analysmodell under studiens slutsatskapitel.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.

The purpose of this study is to enhance understanding of how a medium-sized municipality works with employer brand-activities with a focus on identifying the process's success-factors and challenges. To answer the purpose of the study, a qualitative methodology was applied where six semi-structured interviews and five observations were conducted. The study used a hermeneutic approach and an abductive reasoning. Previous scientific research indicates a variety of specific theoretical themes when conducting a strategy regarding the employer brand that affect how the organization is perceived by existing and potential employees, for example strategy, employer value proposition and communication. The result of the study shows that the concept of the employer brand is perceived correspondingly by the respondents. Part of the strategic work is to create an awareness of the importance of the employer brand, which is consistent with the employees within the organization. The results also show that Avesta kommun works strategically to ensure that the employer brand permeates the entire organization and is a continuous process. A success-factor is that Avesta kommun offers security in employment to existing and potential employees as a value factor in its employer value proposition. Previous scientific research on what existing and potential employees appraise in an employer shows that salary is a value factor that is important. However, this is not something that respondents in this study consider to be a significant value factor in Avesta kommuns employer value proposition. The results also show that Avesta kommun considers it important that its employer value proposition is credible and reliable when it is communicated to existing and potential employees. Communication is described as challenging as there are many functions within the organization that prefer different types of communication channels. Some functions do not have access to the organization's intranet during the working hours and some believe that there is not enough time. Therefore, digital surveys and workshops are used with the aim of creating awareness and participation about the employer brand for employees within the organization. / Syftet med studien är att öka förståelsen om hur en medelstor kommun arbetar med aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket med fokus på att identifiera processens framgångsfaktorer samt utmaningar. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metodologi där sex semistrukturerade intervjuer och fem observationer genomfördes. Studien använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt och tillämpade en abduktiv ansats. Enligt tidigare vetenskaplig forskning angående det strategiska arbetet med arbetsgivarvarumärket uppkommer specifika teoretiska teman som påverkar hur en organisation uppfattas av befintliga samt potentiella medarbetare, exempelvis strategi, arbetsgivarebjudande och kommunikation. Resultatet i studien visar att begreppet arbetsgivarvarumärket i synnerhet uppfattas synonymt av respondenterna. En del av det strategiska arbetet är att skapa en medvetenhet om arbetsgivarvarumärkets betydelse vilket överensstämmer relaterat till medarbetarna inom kommunen. Resultatet visar även att Avesta kommun arbetar strategiskt med att arbetsgivarvarumärket ska genomsyra hela organisationen och vara en kontinuerlig process. En framgångsfaktor är att Avesta kommun erbjuder en trygghet som värdefaktor i sitt arbetsgivarerbjudande till befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare vetenskaplig forskning kring vad befintliga och potentiella medarbetare värderar hos en arbetsgivare visar att lön är en värdefaktor som är viktig. Detta är dock ingenting som respondenter i den här studien anser vara en betydande värdefaktor i Avesta kommuns arbetsgivarerbjudande. Resultatet visar även att Avesta kommun anser det vara viktigt att sitt arbetsgivarerbjudande är trovärdigt och pålitligt när det förmedlas till befintliga och potentiella medarbetare. Kommunikationen beskrivs som utmanande då det finns många verksamheter inom kommunen som föredrar olika typer av kommunikationskanaler. Vissa verksamheter har inte tillgång till kommunens intranät under arbetstid och vissa anser att det inte finns tillräckligt med tid. Därför används digitala enkäter och workshops med syfte att skapa en medvetenhet och delaktighet om arbetsgivarvarumärket för medarbetare inom kommunen.

As one result of the higher expected lifespan and lower fertility rate, an aging society has become an inevitable trend in many countries worldwide. According to the prediction of the newest census outcomes, China will confront an aging society around2022. An aging society requires the development and improvement of the domestic elderly care system to match the increasing caring need for all the aging people in China. This research aims to explore the critical success factors for a typical community-based aging care project – the Continuing Care Retirement Community (CCRC) in China from the perspectives of private developers. Based on the theory of the decision-making environment and the theory of planned behavior (TPB), qualitative method (semi-structured interviews) and quantitative method (questionnaire survey) are applied to collect and analyze the potential Critical Success Factors. Twenty-five critical success factors are identified and verified for China’s CCRC projects and categorized into three components. Furthermore, most private developers’ attitudes toward CCRC in China are positive and believe in a bright outlook. The findings might help private developers better understand the decision-making environment of developing and operating a CCRC in China. It may also inspire policymakers with more practical policies for the future development and operation of CCRC projects in China. / Som ett resultat av den högre förväntade livslängden och lägre fertiliteten har ett åldrande samhälle blivit en oundviklig trend i många länder världen över. Enligt förutsägelsen av de senaste folkräkningsresultaten kommer Kina att möta ett åldrande samhälle runt 2022. Ett åldrande samhälle kräver utveckling och förbättring av det inhemska äldreomsorgssystemet för att matcha det ökande omsorgsbehovet för alla åldrande människor i Kina. Denna forskning syftar till att utforska de kritiska framgångsfaktorerna för ett typiskt samhällsbaserat åldrandevårdsprojekt - Fortsatt vårdpensionsgemenskap (CCRC) i Kina ur privata utvecklares perspektiv. Baserat på teorin om beslutsmiljön och teorin om planerat beteende (TPB) tillämpas kvalitativ metod (semistrukturerade intervjuer) och kvantitativ metod (enkätundersökning) för att samla in och analysera potentiella kritiska framgångsfaktorer. Tjugofem kritiska framgångsfaktorer identifieras och verifieras för Kinas CCRC-projekt och kategoriseras i tre komponenter. Dessutom är de flesta privata utvecklares attityder till CCRC i Kina positiva och de tror på goda framtidsutsikter. Resultaten kan hjälpa privata utvecklare att bättre förstå den beslutsfattande miljön för att utveckla och driva ett CCRC i Kina. Det kan också inspirera beslutsfattare till mer praktisk politik för framtida utveckling och drift av CCRC i Kina.

Design agencies strive towards excellence in their work, often viewing awards and prizes as the ultimate evidence of exceptional and meticulously crafted design. Several design agencies have been recognized with such accolades, and the design process serves as the cornerstone in the creation of these award-winning designs and artifacts. This leads us to the question of what key elements can be found within their design process that yield exceptional, award-winning outcomes. This study aims to uncover the central key elements contributing to success in design processes across diverse design agencies. By investigating the planning, execution and management of these processes, it seeks to gain deeper understanding of how these interconnected elements affect the outcome of the final design product. We conducted semi-structured interviews with media producers from prominent and award-winning agencies to gain insights for the study, followed by a thematic analysis of the obtained results. We found that the definition of success in the design process is multifaceted, with two perspectives emphasizing awards or client satisfaction. Key factors for success include communication and experience, forming the pillars of a successful design process, essential for achieving high-quality results.

El objetivo general de la presente investigación fue conocer las características que explican la continuidad de una empresa familiar del rubro molinero, Lambayeque 2022; la metodología que se aplicó fue de tipo transversal, enfoque cualitativo, nivel exploratorio y diseño fenomenológico. Se utilizó la entrevista en profundidad abierta hasta la saturación, dirigida a seis miembros de los órganos de gobierno con un rango de edad de 51 años hasta los 60 años y tres expertos en el rubro de empresas familiares con un rango de edad de 42 a 50 años de edad, con 24 años de experiencia en las principales empresas familiares de la región. Los resultados mostraron que la unión familiar, el emprendimiento, la creación y sostenimiento de la marca a través de la calidad del producto y el desarrollo comercial, son los pilares de la organización. Se llegó a la conclusión que lo que ha llevado a que la empresa familiar tenga continuidad en el tiempo, es la profesionalización de sus gerencias y el acompañamiento a los órganos de gobierno en la toma de decisiones. / The general objective of the present investigation was to know the characteristics that explain the continuity of a family business in the milling industry, Lambayeque 2022; The methodology that was applied was of a cross-sectional type, qualitative approach, exploratory level and phenomenological design. The in-depth interview open to saturation was used, addressed to six members of government bodies with an age range of 51 to 60 years and three experts in the field of family businesses with an age range of 42 to 50. years old, with 24 years of experience in the main family businesses in the region. The results showed that family unity, entrepreneurship, the creation and maintenance of the brand through product quality and commercial development, are the pillars of the organization. It was concluded that what has led to the family business has continuity over time, is the professionalization of its management and the accompaniment of government bodies in decision-making.

在各個不同的產業裡，皆有研究提出構成企業「成功」和使其具有競爭力應擁有的關鍵因素。本研究以訪談資深非營利組織領導人來歸類整理出何謂「成功」的非營利組織及其發展的關鍵成功因素，以提供給向來資源有限的非營利組織在發展過程中作為檢視，以將資源優先投入這些關鍵的領域來減少無謂的摸索和失敗的可能。 為達研究目的，選擇持續運作超過十年的婦女團體，運用深度訪談法與關鍵事件分析法（Critical Incident Technique ,CIT），依五個受訪者所提其組織發展關鍵成功因素及對彼此組織發展關鍵成功因素，以「非營利組織的使命」;「非營利組織的參與者」；「非營利組織的運作」這三個構面將訪談內容歸類整理出非營利組織發展的「關鍵成功因素」如下： *非營利組織的使命：有清楚的宗旨（使命） *非營利組織的參與者： 1.參與者的特質：主動積極、對組織使命認同、有理想性格、熱忱、具行動力 2.組織的領導者：一路堅持的靈魂人物、願意不斷成長且洞見觀瞻的領導者 3.互補又分工的合作團隊 *非營利組織的運作： 1.組織文化：平等開放、學習型組織、活力型組織 2.把訴求清楚表達的能力 3.建立公信力及獲得社會認同 4.把人當做最大的資產，對參與者採「增權」方式 5.不斷檢視社會環境變遷，依社會需要調整服務或回應需求產生新服務 6.創新的靈活策略且能結合各方資源發揮影響力 一個非營利組織從成立到成為一個「成功」的非營利組織，最關鍵的因素為組織能否部份或階段性達成當初設定的使命，所以建議領導者要不斷檢視組織的使命是否有貫徹；要不斷反省與自我提升；同時要隨時注意時事以掌握社會需求脈動。非營利組織需掌握社會各種媒介的情報，促使成員相互激盪，培養出組織的共識與新行動；重視團隊合作；連結不同組織的資源網絡及凝聚共識的過程需平等公開，不採取一言堂的方式，「增權」組織成員潛能以使其盡情發揮，使組織維持最大動能。 / Research shows that there are key factors contributing to “success” that are common across industries. This study investigated the key to success of Non-Profit Organizations (NPO) and their developments through in-depth interviews with NPO leaders. These findings can serve as developmental key learnings for other, resource-limited NPO’s, allowing them to more effectively harness available resources, thus reducing wastage due to trial and error. This research paper endeavors to organize these Critical Success Factors into easily accessible best-of-practice case studies for up-and-coming NPO’s. For the purposes of this study, the author selected five Non-Profit Women’s Associations with a least ten years of successful operations. Research methodology was depth interviews combined with Critical Incident Technique (CIT). Three main constructs were used in this process including: The mission of NPOs, NPO participants and NPO operations. This study identifies and organizes “Critical Success Factors” that all successful Non-Profit Organizations should own. The Critical Success Factors of A Successful NPO Are: 1.Well defined missions. 2.Strong Personnel/Membership Structure: a.Members of the organization will have: i.self-motivated; identification to organization missions ii.A high degree of enthusiasm iii.The ability to execute the organization directives b.A successful NPO will have Leadership with the following characteristics/skill sets: i.The spiritual leader of an NPO with an unchanging sense of mission, a strong and insight. ii.The ability to continually learn and apply those learnings to the organization. iii.A mutually supporting team that divides work up equally. 3.Strong Operations: a.Organization culture: Equal, open, focused on learning and vigorous. b.Externally it will be able to: i.Clearly articulate organizational goals and objectives ii.Create sufficient exposure to create positive awareness and opinion within society c.Internally it will be able to: i.Create “esprit-de-corps” within organization ii.Empower stake-holders to leverage their strengths d.Continual review of social changes and the adjustment of old services or the introduction of new services to meet social needs. e.Creative and flexible strategies and the ability to integrate various resources to exert influence. A successful NPO needs to accomplish the initial Mission. In order to achieve this, it is recommended that the NPO leadership continually review whether or not the organization is achieving the objectives for which it was established and conduct self-evaluation and self-improvement. The NPO also needs to be in tune with developments and trends in the society it is operating in. By making the information gleaned open and available to all members of the organization, the leadership can empower its members and contribute to a common sense of purpose, helping it achieve the maximum efficiencies and success.