Denna uppsats beskriver och analyserar vägen till arbetsmarknadsetablering för den syriska invandrargruppen som sökte asyl i Sverige i samband med den stora flyktingvågen året 2015. Detta har skett genom att intervjua tolv syrier som sökte asyl i Sverige år 2015 på basis av humanitära skäl och som blev etablerade på arbetsmarknaden genom att ha fått en tillsvidareanställning eller genom att ha stadigvarande inkomst genom andra anställningsformer. Fokus ligger på hur informanterna beskriver utmaningarna för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden som nyanlända och vilka faktorer de upplever ha varit avgörande för deras etablering på arbetsmarknaden. Dessutom studeras upplevelser av vilka utmaningar och framgångsfaktorer som funnits för deras arbetsmarknadsetablering.  Data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av olika teoretiska förklaringsmodeller som integration och assimilation, byråkratiska organisationsformer och human- och socialt kapital teori. Fynden har visat att utmaningarna för syriers arbetsmarknadsetablering ligger både på individ- och samhällsnivå i form av språk, integrationssvårigheter, byråkratiska trösklar, ineffektiv etableringspolitik och svårighet med bostadsanskaffning. Fynden har även visat att hjälpande faktorer för invandrargruppens arbetsmarknadsetablering består av nyanländas effektivitet, humankapital, etableringspolitikens effektiva sida, Arbetsförmedlingens roll och betydelsen av socialt kapital.

Context: The widespread use of communication and digital technology in the society has affected the number of devices requiring analysis in criminal investigations. Additionally, the increase of storage volume, the diversity of digital devices, and the use of cloud environment introduce more complexities to the digital forensic domain. Objective: This work aims to supply a taxonomy of the main challenges and success factors faced in the digital forensic domain in law enforcement. Method: The chosen method for this research is a systematic literature review of studies with topics related to success factors and challenges in digital forensics for law enforcement. The candidate studies were 1,428 peer-reviewed scientific articles published between 2015 and 2021. Those studies were retrieved from five digital databases following a systematic process. From those candidate studies, twenty were selected as primary studies due to their relevance to the topic. After backward searching, eight other studies were also included in the group of primary studies. A total of twentyeight primary studies were analyzed by applying thematic coding. Furthermore, a survey of digital forensic practitioners from the Swedish Police was held to triangulate the results achieved with the systematic literature review.

Según el INEI (2021), las bajas empresariales, en el I y II trimestre del año 2021, han sido de 16,180 empresas formales debido a distintos factores, entre ellos la pandemia producida por el SARS CoV - 2. Ante esto, en la presente investigación se tiene como objetivo determinar la relación que existe entre los factores de éxito y la sostenibilidad de las pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana en el año 2021, para lo cual se va a separar la investigación en cinco partes. En una primera y segunda parte, se va a detallar los objetivos, preguntas de investigación, hipótesis, el marco teórico y revisión de la literatura determinando que los factores de éxito tienen dimensiones llamadas factores internos, externos y del emprendedor, y la sostenibilidad tiene dimensiones llamadas sostenibilidad económica, social y ambiental. En una tercera parte, se va a realizar la metodología utilizando una investigación cuantitativa de alcance correlacional y con un diseño no experimental transversal. Además, se va a utilizar el instrumento llamado cuestionario para analizar las variables con una muestra de 334 pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana 2021 de la fundación gremial llamada Industria Alimentaria. En una cuarta y quinta parte, se va a mostrar los resultados y las conclusiones de la investigación determinando que existe una relación positiva entre los factores de éxito y la sostenibilidad de las pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana en el año 2021. / According to INEI (2021), in the first and second quarter of the year 2021, 16,180 formal companies were closed due to different factors, among them the pandemic caused by SARS CoV - 2. Given this, the objective of this research is to determine the relationship between the success factors and the sustainability of the SMEs that manufacture food and beverage products in Metropolitan Lima in the year 2021, for which the research is going to be separated into five parts. In the first and second parts, the objectives, research questions, hypotheses, theoretical framework and literature review will be detailed, determining that success factors have dimensions called internal, external and entrepreneur factors, and sustainability has dimensions called economic, social and environmental sustainability. In a third part, the methodology is going to be carried out using a quantitative research of correlational scope and with a cross-sectional non-experimental design. In addition, the instrument called questionnaire will be used to analyze the variables with a sample of 334 SMEs of food and beverage manufacturing in Metropolitan Lima 2021 of the guild foundation called Food Industry. The fourth and fifth part will show the results and conclusions of the research, determining that there is a positive relationship between the success factors and the sustainability of the SMEs that manufacture food and beverage products in Metropolitan Lima in the year 2021. / Tesis

Según el INEI (2021), las bajas empresariales, en el I y II trimestre del año 2021, han sido de 16,180 empresas formales debido a distintos factores, entre ellos la pandemia producida por el SARS CoV - 2. Ante esto, en la presente investigación se tiene como objetivo determinar la relación que existe entre los factores de éxito y la sostenibilidad de las pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana en el año 2021, para lo cual se va a separar la investigación en cinco partes. En una primera y segunda parte, se va a detallar los objetivos, preguntas de investigación, hipótesis, el marco teórico y revisión de la literatura determinando que los factores de éxito tienen dimensiones llamadas factores internos, externos y del emprendedor, y la sostenibilidad tiene dimensiones llamadas sostenibilidad económica, social y ambiental. En una tercera parte, se va a realizar la metodología utilizando una investigación cuantitativa de alcance correlacional y con un diseño no experimental transversal. Además, se va a utilizar el instrumento llamado cuestionario para analizar las variables con una muestra de 334 pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana 2021 de la fundación gremial llamada Industria Alimentaria. En una cuarta y quinta parte, se va a mostrar los resultados y las conclusiones de la investigación determinando que existe una relación positiva entre los factores de éxito y la sostenibilidad de las pymes de elaboración de productos alimenticios y bebidas en Lima Metropolitana en el año 2021. / According to INEI (2021), in the first and second quarter of the year 2021, 16,180 formal companies were closed due to different factors, among them the pandemic caused by SARS CoV - 2. Given this, the objective of this research is to determine the relationship between the success factors and the sustainability of the SMEs that manufacture food and beverage products in Metropolitan Lima in the year 2021, for which the research is going to be separated into five parts. In the first and second parts, the objectives, research questions, hypotheses, theoretical framework and literature review will be detailed, determining that success factors have dimensions called internal, external and entrepreneur factors, and sustainability has dimensions called economic, social and environmental sustainability. In a third part, the methodology is going to be carried out using a quantitative research of correlational scope and with a cross-sectional non-experimental design. In addition, the instrument called questionnaire will be used to analyze the variables with a sample of 334 SMEs of food and beverage manufacturing in Metropolitan Lima 2021 of the guild foundation called Food Industry. The fourth and fifth part will show the results and conclusions of the research, determining that there is a positive relationship between the success factors and the sustainability of the SMEs that manufacture food and beverage products in Metropolitan Lima in the year 2021. / Tesis

<p>U doktorskoj disertaciji opisani su interorganizacioni informacioni sistemi i uslovi za njihovo uvođenje. Definisan je model vrednovanja informacionih sistema sa aspekta njihove integracije u kooperativne, otvorene interorganizacione informacione sisteme. Ovaj model je testiran sa 50 odabranih organizacija i formulisani su zaključci sprovedenog istrživanja.</p> / <p>In this master degree thesis interorganisational information sytems and factors for their<br />implementation are described. Evaluation model for information systems from the aspects for their integration into cooperative, open interorganisational information systems is defined. This model is tested on the sample made from 50 organisations and conclusions from whole research are formulated.</p>

The evolution of technology has led to a need for business leaders to embrace disruptive technology for the purpose of capturing new markets and remaining competitive. Multiple challenges have been faced by business leaders in the processes of integrating and sustaining disruptive innovations, resulting in the failure to achieve expected efficiency and profitability. The purpose of this multiple case study was to explore strategies used by business leaders to integrate and sustain disruptive innovations. The conceptual frameworks were Roger's diffusion of innovation theory and Christensen's disruptive innovation theory. Semistructured interviews were administered to 10 business leaders and employees from institutions of higher learning in the Northeastern region of the United States. The participants were selected using a purposive nonrandom sampling technique. The selection criteria included organizational leaders, technology professionals, training and development professionals, and organizational end-users. Three themes and several subthemes were identified. The strategies for integrating and sustaining disruptive innovations include training, changeover mechanisms, and the use of critical resources. The procedural and structural factors in processes to integrate and sustain disruptive innovations include identifying critical success factors, ascertaining benchmarks, determining levels of support and effectiveness. Obstacles faced during the processes of integrating and sustaining disruptive innovations were categorized into human, technology, changeover, and external issues. Social change may be realized through the improved success rates of small business leaders implementing disruptive innovations by increasing meaningful employment and enhancing livelihoods.

Informationsteknologi (IT) är avgörande för organisationer och i samband med att IT har utvecklats har också komplexiteten ökat. Det har resulterat i att organisationer behövt gå från att vara teknikinriktade till att behöva fokusera på leverans av tjänster. För att göra det implementerar organisationer ITSM (Information Technology Service Management) där ITIL (Information Technology Infrastructure Library) är det vanligaste och mest använda ramverket inom ITSM. Enligt tidigare forskning är en av de största utmaningarna med ITSM och ITIL att det är för komplext och generiskt, vilket gör det svårt för små och medelstora företag att använda hela ramverket. Service Operation är den fas inom ITIL som ger mest fördelar i organisationen. De två processer som anses vara de viktigaste inom Service Operation är incident- och problemhanteringsprocessen. Incidenthanteringsprocessen är den första processen som bör implementeras i små och medelstora företag och ligger till grund för att problemhanteringsprocessen ska kunna implementeras. Vidare framkommer det att de nio aktiviteterna som definieras i incidenthanteringsprocessen är för omfattande för mindre företag. Syftet med studien är att bidra till forskning kring hur ett mindre mjukvaruföretag kan utforma sin incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. Syftet besvarades genom att undersöka vilka utmaningar och framgångsfaktorer det finns med hantering av incidenter och problem. En kvalitativ undersökningsmetod har tillämpats där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts på ett mindre mjukvaruföretag i Sverige. I resultatet av studien identifierades sju framgångsfaktorer och sju utmaningar med hantering av incidenter och problem. Kategorisering, prioritering, eskalering och vikten av att identifiera och hantera det bakomliggande problemet är fyra aspekter som ses både som utmaningar men också som framgångsfaktorer. Vikten av att ha ett ärendehanteringssystem och definierade riktlinjer och felsökningsguider ses också som framgångsfaktorer. Ytterligare utmaningar som identifierats är supportprocesser, loggning och dokumentation av incidenter samt samarbete med externa leverantörer. Resultatet visar också att mindre företag bör prioritera de sex första aktiviteterna i ITIL’s incidenthanteringsprocess för att kunna identifiera det bakomliggande problemet. De tre sista aktiviteterna i processen är viktiga för att lösa själva incidenten och för att processen ska vara fullständig. / Information technology (IT) is crucial for organizations, and as IT has evolved, complexity has also increased. This has resulted in organizations needing to shift from being technology-oriented to focusing on service delivery. To achieve this, organizations implement ITSM (Information Technology Service Management), with ITIL (Information Technology Infrastructure Library) being the most common and widely used framework within ITSM. According to previous research, one of the major challenges with ITSM and ITIL is that they are too complex and generic, making it difficult for small and medium-sized companies to utilize the entire framework. Service Operation is the phase within ITIL that provides the most benefits to an organization. The two processes that are considered to be the most important within Service Operation are the processes of Incident and Problem Management. The Incident Management process is the first process that should be implemented in small and medium-sized companies and serves as the foundation for the implementation of the Problem Management process. Furthermore, it is found that the nine activities defined in the Incident Management process are too extensive for smaller companies. The purpose of this study is to contribute to research on how a small software company can design its Incident Management process to identify the underlying problem. The purpose was addressed by examining the challenges and success factors associated with incident and problem management. A qualitative research method was applied, conducting four semi-structured interviews at a small software company in Sweden. The study identified seven success factors and seven challenges associated with incident and problem management. Categorization, prioritization, escalation, and the importance of identifying and addressing the underlying problem are four aspects that are seen as both challenges and success factors. The significance of having a ticket management system and defined guidelines and troubleshooting guides is also viewed as success factors. Additional challenges identified include support processes, logging, and documentation of incidents, as well as collaboration with external vendors. The results also indicate that smaller companies should prioritize the first six activities in ITIL's Incident Management process to identify the underlying problem. The final three activities in the process are important for resolving the incident itself and for the process to be complete.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

En styrelses uppgifter är avgörande för verksamheten, där beslutstagande och effektivitet blir allt viktigare med tiden. Som hjälpmedel för styrelser finns exekutiva affärssystem genom SaaS- tjänster som erbjuder digitala verktyg för styrelsen att effektivisera sitt arbete. Implementering av sådana system har däremot av tidigare forskning noterats riskfylld och problematisk, vilket givit upphov till forskning om kritiska framgångsfaktorer för implementeringen av SaaS- tjänster.

This thesis in Industrial Engineering and Management examines which the critical success factors are for implementing blockchain technology in the context of trade finance. Blockchain is an up-and-coming technology that has yet not been implemented in many organizations. By examining which the success factors are for implementing the technology, a foundation can be provided for future implementation efforts with the hope of achieving a successful result. Furthermore, to assess if an implementation of blockchain has been successful or not, the value of it has been assessed. Through a qualitative study with interviewees from both companies acting in the trade finance industry and experts on the subject of blockchain, information could be gathered in order to confirm the theoretical framework as well as provide for new findings. The conclusion was that the most important success factors for implementing blockchain, found in the theoretical framework were: "Managing and involving stakeholders (for instance customers and suppliers)", "Clear management support/commitment/involvement of the implementation", and "Understanding of the organization in which the implementation is to take place (its strengths, needs, etc.)". The least important factors proved to be "An in depth understanding of the technology that is to be implemented; what it is and how it works", "Keeping the change communicable and transparent within the organization", and "Extensive project definition and planning". Unexpected findings were that almost all interviewees mentioned that there has to be a real need for the technology in order for it to be successfully implemented. Also, as the very nature of blockchain requires cooperation; it is important to realize that blockchain will require a higher degree of working over organizational boundaries. Another aspect that proved to be important to take into consideration is that the trade finance industry holds legacy and therefore is prone to be resistance to change, especially to a technology of such a highly disruptive character. Lastly, it is of importance to mention that the context also has to be taken into consideration; every organization is different and require different approaches when it comes to implementing blockchain technology. When it comes to how blockchain technology generates value from an organizational perspective, the most common answers were that it enhances collaboration and trust. Many identify value in the problem-solving and more decentralized mindset that blockchain brings. An unexpected finding was that the mere use of the word blockchain will create value, as this enables collaboration and investment. Other reasons given were security, transparency, automation, traceability, and decentralization. Further analysis examined the reasons behind the importance and connection of these answers. / Det här examensarbetet i industriell ekonomi undersöker vilka de kritiska framgångsfaktorerna är för implementering av blockkedjeteknologi inom området trade finance. En blockkedja är en teknologi med stora möjligheter som ännu inte har implementerats inom många företag. Genom att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för att implementera teknologin, så kan en grund för framtida implementeringsförsök läggas med hopp om att uppnå ett framgångsrikt resultat. Vidare, för att utvärdera om en implementering har varit lyckad eller ej, måste värdet i implementeringen utvärderas. Genom en kvalitativ studie med intervjuer av personer både inom företag som ägnar sig åt trade finance och med experter på blockkedjor, kunde information tas fram för att bekräfta det teoretiska ramverket likväl bidra med nya resultat. Slutsatsen blev att de viktigaste framgångsfaktorerna för implementering av blockkedjor, som hittats i det teoretiska ramverket, var: "Tydligt stöd/engagemang/medverkan av management i implementeringen", "Hantering och involvering av olika intressenter (till exempel kunder och leverantörer)", "Förståelse för organisationen som implementationen sker i (dess styrkor, behov etc.)". De minst viktiga framgångsfaktorerna visade sig vara: "En djup förståelse för teknologin som skall implementeras; vad det är och hur den fungerar", "Förändringen sker på ett transparent sätt och med tydlig kommunikation", "Omfattande projektdefinition och planering". Oväntade resultat var att nästan alla de intervjuade personerna nämnde att det måste finnas ett riktigt behov för teknologin för att det ska kunna implementeras framgångsrikt. Likväl, en fundamental egenskap av blockkedjan är att teknologin kräver samarbete; det är viktigt att inse att blockkedjan kräver en högre grad av samarbete över organisatoriska gränser. Ytterligare en aspekt som visade sig vara viktig att ta hänsyn till är att trade finance industrin har varit oföränderlig under låg tid och därmed är benägen att kännetecknas av motstånd till förändring, särskilt mot en teknologi som är av en sådan disruptiv karaktär. Slutligen är det av vikt att nämna att kontexten också behöver tas hänsyn till; alla organisationer är olika och kräver olika tillvägagångssätt när det kommer till att implementera blockkedjeteknologi. Gällande hur blockkedjeteknologi genererar värde från en organisatorisk synvinkel, är det vanligaste svaret att det förbättrar och ökar samarbete och förtroende. Många identifierar värde i den problemlösning och det mer decentraliserade tankesättet som blockkedjor möjliggör. Ett oväntat resultat var att bara användandet av ordet blockkedja kommer att skapa värde, eftersom det möjliggör samarbete och investeringar. Andra faktorer som gavs var säkerhet, transparens, automatisering, spårbarhet och decentralisering. Vidare analys undersökte de bakomliggande anledningarna till dessa faktorers betydande och kopplingen mellan dessa svar.