Purpose – The contradiction of the increased demand for IT specialists and the decrease of the enrollment in programming courses at universities worldwide has been discussed over the years. To tackle the problem, researchers and teachers in computing education have investigated various success factors in introductory programming courses, mostly within the context of computer science. This paper focuses on the investigation of success factors for students that are not majoring in computer science (non-CS) in an introductory programming course, to report on the results of student's performance and analysis of the most relevant success factors, also provide suggestions that could be considered for the course design and teaching method.   Method – The methods used to carry out the study are a survey with 36 participants, conducted before the start of an introductory programming course, and qualitative interviews conducted with twelve students after the end of the course. The interviews were then analysed thematically to find common patterns for five success factors between the students with different grades. The success factors that were examined are math background, previous programming experience, comfort level, motivation and attribution to success.   Findings – Math background could not be proved as a success factor in this study due to the lack of a standardized assessment of the students’ math levels. Previous programming experience could be regarded as a success factor but not as dominant as the success factor motivation, which has shown clear patterns in the data. Comfort level could be seen as one of the success factors as well, as most of the data in this study support this conclusion. Lastly, attribution to success as a success factor could not be supported by this study; the qualitative data showed variety which makes it hard to draw a conclusion directly.   Implications – The study suggest increasing the motivation for the non-CS students in introductory programming by combining programming with other subjects in the programme. The lecturer could customize the course for students with different interests so they could select a path and adapt the knowledge to their needs. Bridging courses and various forms of mentoring are also recommended to offer.   Limitations – The time frame of the study limited the amount of data that could be collected. The study was conducted with students from only one university and one non-CS programme, with a small data sample for analysis, which is limiting in the way the results can be generalized.

En este trabajo se analiza el modelo de producción de una planta de extracción y procesamiento de materiales para la construcción del radio urbano de la ciudad de Lima, buscando identificar aquellos factores que afectan a su productividad. Mediante un análisis basado en el mapeo del flujo de valor de los procesos (value stream mapping) tomando en consideración tiempos, secuencia y flujos, se identificaron las restricciones del sistema, sus cuellos de botella y los trabajos no “contributorios”. Utilizando esa información, se individualizaron los procesos constitutivos y se identificaron sus problemas. Aplicando los métodos de la filosofía Lean, se evaluó que es posible modificar los factores de éxito como alcance, tiempo, costo y calidad. Esto permitiría lograr a corto plazo una mejora en la productividad de la empresa. Además, la incorporación de premisas guías de gestión de la calidad y gestión del mantenimiento pueden resultar en otras oportunidades de mejora. La propuesta desarrollada proporcionaría los siguientes beneficios para la empresa: identificación de las principales causas de las paralizaciones en la producción, mejora del registro, control y evaluación de los procesos, incremento en la vida útil de los equipos y maquinaria, y reducción de los tiempos en los procesos operativos. Una conclusión importante es que será el monitoreo periódico el que permitirá que la mejora en la productividad sea una constante en la empresa. / This work is devoted to the analysis of the production model of a construction materials extraction and processing plant of Lima City, identifying those factors that affect its productivity. By applying a value stream mapping analysis considering operation times, sequencies and streams, the main system restrictions were identified along with bottlenecks and non-contributing activities. This information allowed to identify each individual process and associated problems. By applying the Lean Method, it would be possible to modify the success factors such as reach, times, costs and quality, which would allow to improve the plant productivity in the short term. In addition, the inclusion of guidelines of quality control management and maintenance control management could represent novel opportunities for quality improvement. The proposal developed here would result in the following benefits for the company: identification of the main causes of stoppages in production, improvement of the record keeping, control and evaluation of processes, enhanced lifetime of equipment and machinery, and reduction in operational times. An important conclusion is that only by periodically monitoring the system a long-lasting company productivity improvement could be achieved. / Trabajo de investigación

Virtuelle Gemeinschaften im Gesundheitswesen (VGGW) können – theoretisch – eine ganze Reihe von Aufgaben im Gesundheitswesen übernehmen. Das „Cancerforum“ von compuserve wird wiederholt als Beispiel in der Literatur genannt (Rheingold 1994; Hagel III and Armstrong 1997; Schubert 1999). Andere Virtuelle Gemeinschaften finden sich im Bereich der Brustkrebspatientinnen oder chronisch kranker Patienten (Krcmar, Arnold et al. 2002; Josefsson 2004; Leimeister, Daum et al. 2004). Unabhängig davon gibt es allein im Bereich Gesundheit („Health & Wellness“) bei Yahoo (Yahoo 2005) mehr als 74.000 Gemeinschaftsforen. Man stellt jedoch fest, dass es im Bereich der virtuellen Gemeinschaften im Gesundheitsweisen eine Diskrepanz zwischen der Realität einerseits und dem in der Literatur zugeschrieben Potential andererseits besteht: Gemeinschaften von Patienten beschränken sich heute im Wesentlichen auf wechselseitige Unterstützung und Information. Die Gemeinschaften sind häufig klein und nutzen nur wenige Arten von Diensten der Selbstorganisation (Dannecker and Lechner 2004).

In den letzten Jahren verstärkte sich der Trend hin zu mehr Kooperationen in vernetzten Strukturen. Hintergrund dieser Entwicklung ist einerseits die Konzentration vieler Unternehmen auf ihre Kernkompetenzen, welche die Auslagerung vieler Funktionen zur Folge hat. Andererseits werden auch große Geschäftsbereiche in kleinere Einheiten aufgeteilt, um flexibler auf sich immer schneller verändernde Kundenanforderungen reagieren zu können. Dieser höheren Flexibilität steht jedoch eine steigende Notwendigkeit zur erfolgreichen Kooperation über Bereichs- und Unternehmensgrenzen hinweg gegenüber. War Wissen bisher schon als Erfolgsfaktor in Unternehmen von großer Bedeutung für die Wettbewerbsfähigkeit auf globalen Märkten, gilt dies für Netzwerke um so mehr, da der zielgerichtete Wissenstransfer zwischen den beteiligten Partnern eine wesentliche Voraussetzung für eine erfolgreiche Kooperation darstellt. Allerdings erschweren eine Reihe netzwerkspezifischer Probleme ein effizientes und effektives Wissensmanagement (WM). Insbesondere in wissensintensiven Kooperationen führen unterschiedliche Ziel- und Wertsysteme dazu, dass der Austausch von Wissen oft an kulturellen Barrieren und mangelndem Vertrauen zwischen den Partnern scheitert. Eine Reihe von Arbeiten hat sich bisher mit dem Thema Wissensmanagement beschäftigt. Sie beschränken sich jedoch meist auf Ansätze in fest definierten Unternehmensgrenzen und sind zudem stark technologiefokussiert. Erste Ansätze im Bereich des Wissensmanagements in Netzwerken beleuchten insgesamt gesehen viele relevante Aspekte des hier behandelten Problems. Allerdings werden diese Aspekte in keiner der Arbeiten durch eine ganzheitliche Betrachtung integriert. Adäquate Modelle und Methoden, die einer solchen ganzheitlichen Betrachtung gerecht werden, fehlen bislang.

The purpose of this study is to support physically disabled people in everyday life by examining which factors contribute and should be taken into account in the development of welfare technology products. Therefore, three research questions have been created that aim to identify human, technical and critical success factors. Investigating these factors that benefit the studied field is considered to be very important, as all the benefits that can come with the use of a welfare technical aid are strongly associated with user-friendliness. If the product is not useful to the end user, the benefits are also lost. These factors are intended to be identified with the help of a systematic literature study. This research method was considered the most suitable, as the amount of data that can be examined and analyzed is greater than what has emerged with alternative methods.The results of the study consist of identified factors and various benefits associated with them. On the other hand, what really emerged regardless of the type of factor was the need and willingness to include stakeholders and end users in the development. / Syftet med denna studie är att stödja fysiskt funktionsnedsatta människor i vardagen genom attundersöka vilka faktorer som bidrar och bör beaktas vid utveckling av välfärdstekniska produkter. Därför har tre forskningsfrågor skapats som ämnar att identifiera mänskliga, tekniska och kritiska framgångsfaktorer. Att undersöka dessa faktorer som gynnar det studerade fältet bedöms att vara väldigt viktigt, då alla fördelar som kan komma med användningen av ett välfärdstekniskt hjälpmedel är starkt förknippat med användarvänligheten. Ifall produkten inte är användbar för slutanvändaren förloras även fördelarna.Dessa faktorer ämnas att identifieras med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Denna forskningsmetod ansågs lämpligast, detta då mängden data som kan granskas och analyseras är större än vad som framkommit med alternativa metoder.Studiens resultat består av identifierade faktorer och olika fördelar förknippade med dessa. Däremot det som verkligen framgick oberoende av typ av faktor var behovet samt viljan att inkludera intressenter samt slutanvändare i utvecklingen.

This study examines characteristics of successful online streaming businesses and proposes with the new gained insights a scalable business model solution for a podcast streaming service. As podcasts have just recently regained popularity after ten years of existence, there is an open opportunity to capitalize on the growing market of listeners. With the emergence of new formats and high-end studio productions such as ‘Serial’, the most accessed podcast to date, the podcast industry is becoming increasingly attractive to advertisers and new businesses. However, since the industry is still young and in development stage, there is a lack in knowledge and data that could help a podcast streaming firm to find a successful business model and win over the market. Aiming to fill the gap, this research project conducts a comparative case study analysis of leading video and audio streaming services to identify the characteristics of successful business models in the online streaming industry. By synthesizing the business model canvas as a documentation tool and the VRIO framework for benchmarking, this study integrates and combines theoretical models to provide empirical results for validation. In order to assess the finding’s applicability to the podcast industry, six semi-structured interviews were conducted with experts of the industry. As one of the key findings, this study extracted a total set of 21 success factors that can be attributed to the resources and competences of an online streaming firm. Seven of these factors are regarded as necessary for a firm to remain competitive in the industry, whereas 14 factors show potential to unlock competitive advantages. Thus, this report suggest that an online streaming service is likely to achieve sustaining success if the 21 identified success factors are incorporated in the business model. The outcome of the expert interviews demonstrates that the identified success factors are largely applicable to a podcast streaming service. The main differences lie in the success factor’s potential to generate competitive advantages. Due to the fact that the podcast industry is less evolved than the online streaming industry, it holds more untapped opportunities that can be leveraged by firms. For instance, offering ‘tailored and dynamic ad solutions’, unlocking ‘multiple revenue streams’ or pursuing an ‘integration with social media’ are some of the factors that are widely implemented by online streaming firms, yet unexploited in the podcast industry. Furthermore, particularities of the podcast medium lead to different rules of competition. Whereas ‘streaming licenses’ are the competitive basis for online streaming services, the open accessible format of podcasts significantly lowers the barriers of entry for aggregating businesses. The study therefore suggests that i. a. producing ‘original content’ and offering platform users a ‘personalized user experience’ can create a competitive edge to differentiate from rivals. On the basis of the aforementioned results, this study proposes a business model solution for a podcast streaming service that operates as a multi-sided platform with a freemium model. The main revenue streams are created by advertising sales and channel subscriptions. In summary, this study concludes that an implementation of 21 success factors could lead an online streaming service to a dominant market position. The identified success factors can largely be applied to a podcast streaming service, though particular variations need to be taken into account. / Denna studie undersöker egenskaper hos framgångsrika online streaming-företag och föreslår, med de nyfunna insikterna, en lösning på en skalbar affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts. Podcasts har existerat i tio år och nyligen har fenomenet växt i popularitet, vilket har ökat kapitalistmöjligheterna i takt med att lyssnarsiffrorna stigit. Idag består podcasts av ett flertal olika programformat och är ofta välproducerade studioproduktioner. Så som "Serial", den podcast som haft störst genomslag hittills. Podcast-industrin blir allt mer attraktiv för annonsörer och företag. Men då branschen fortfarande är i ett tidigt utvecklingsstadium har den ett flertal märkbara brister. Det saknas kunskap och information för streaming-företag inom podcasts, hur dessa ska gå till väga för att ta fram en hållbar och framgångsrik affärsmodell. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att fylla gapet genom att sammanställa en jämförande fallstudie av de ledande video- och ljudstreamingtjänsterna för att identifiera egenskaperna hos framgångsrika affärsmodeller i online streaming industrin. Denna studie kombinerar och integrerar teoretiska modeller genom en syntetisering av ‘The Business Model Canvas’ som dokumentationshjälpmedel och ‘VRIO-framework’ för benchmarking. För att uppnå empiriska resultat applicerbara på podcast-industrin, genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med experter i branschen. Studien består av 21 utvalda framgångsfaktorer applicerbara till de resurser och befogenheter som en online streamingtjänst bör ha. Sju av dessa faktorer anses nödvändiga för att företaget ska förbli konkurrenskraftigt i branschen, medan de övriga 14 faktorerna ger dem potential för att låsa upp konkurrensfördelar. Denna rapport bevisar att framgången för ett online-streaming-företag sannolikt kommer att uppnås och upprätthållas om de 21 utvalda framgångsfaktorerna finns med i företagets affärsmodell. Resultatet från expertintervjuerna visar att de identifierade framgångsfaktorerna till stor del även kan tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, då de viktigaste skillnaderna ligger i framgångsfaktorernas potential att generera konkurrensfördelar. Då podcast-industrin är mindre utvecklad än online streaming-industrin, finns det fortfarande ett flertal outnyttjade möjligheter kvar att nyttjas av podcast-industrin. Till exempel finns möjligheterna att erbjuda annonsörer "skräddarsydda och dynamiska annonslösningar", frigörande "multipla intäktsströmmar" eller "integration med sociala medier", detta är faktorer som ofta används av online streaming-industrin för video och ljud, men ännu inte av podcast-industrin. Podcast som medie har egenskaper som leder till andra konkurrensregler. "Streaming-licenser" är konkurrensmässiga villkor för online streamingtjänster, men den öppna lättillgängligheten för podcasts sänker avsevärt vissa hinder. Studien föreslår därför att produktion av "det ursprungliga innehållet" och att erbjuda plattformsanvändarna en "personlig användarupplevelse" kan skapa ytterligare konkurrensfördelar som skiljer företaget från sina konkurrenter. Baserat på ovannämnda resultat, föreslår denna studie en fungerande lösning på en affärsmodell för en online streamingtjänst för podcasts, som fungerar som en flersidig plattform med en freemium modell. De viktigaste intäktsströmmarna skapas genom annonsförsäljning och kanalabonnemang. Sammanfattningsvis konstaterar denna studie att ett implementerande av de 21 framgångsfaktorerna kan leda en online- streamingtjänst till en dominerande ställning på marknaden. De identifierade framgångsfaktorer kan till stor del tillämpas på en streamingtjänst för podcasts, men vissa variationer måste beaktas.

No description available.

This master thesis investigates how an infrastructure for cultural adoption in a merger and acquisition integration could be designed. This research is valuable since prior research indicate that culture plays an important role in the success of integrating an acquired firm into the acquirer’s organization. However, there has been no research conducted in the field of how the culture should be regarded for. Our research took place at the Stockholm office of Logica, an Information Technology (IT) consultancy company which was acquired by CGI in August 2012. We have by the means of interviews and observations through our study at the case company derived numerous factors which all have a positive impact on the cultural adoption. These factors have then been categorized into three major themes; Experience, Planning, and Communication. These themes, and thus also factors, are not entirely independent but rather impose effects on each other, most notably in the case of experience. However, it is still our suggestion that the infrastructure for cultural adoption in a merger and acquisition (M&A) integration should address these three topics. Furthermore, it is in our beliefs that if these areas are addressed, the frequently recurring problem of unsuccessful M&As due to the neglecting of culture can be managed. And hopefully, by applying an infrastructural approach, it will aid the cultural adoption and moreover increase the probability of a successful M&A integration.

Syftet med examensarbetet är att undersöka arbetsgivares upplevelser av att anställa personermed funktionsvariationer samt vilka framgångsfaktorer som kan identifieras. Fokus ligger vidatt identifiera arbetsgivares drivkrafter till att anställa personer med funktionsvariationer samtvilka styrkor och utmaningar de upplevt i sitt arbete. Resultatet identifierar mångfald,samhällsansvar och bidrag till arbetsklimatet som drivkrafter till att anställa personer medfunktionsvariationer, samt styrkor och utmaningar de upplever. För att förklara resultatettillämpas till stor del tidigare forskning inom området. Stigmatiseringsteori och socialtrelationelltperspektiv på funktionsvariationer utgör studiens teoretiska ramverk. Studien har enkvalitativ forskningsansats där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenterfrån organisationer som aktivt arbetar med att anställa personer med funktionsvariationer. I enresultat- och analysdel jämförs resultatet från intervjuerna med den tidigare forskningen. Ettflertal identifierade faktorer diskuteras i uppsatsens avslutande del. Resultatet belyser vikten avatt se individers möjligheter och utvecklingspotential i stället för att fokusera på debegränsningar en funktionsvariation medför, samt visar positiva effekter dessa medarbetare gerorganisationen. Genom detta kan resultatet av examensarbetet verka som underlag ochinspiration för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsvariationer. Vidare kanexamensarbetet bidra med forskning- och uppsatsförslag för både personalvetarstudenter samtforskare då framgångsfaktorer vid anställning av personer med funktionsvariationer är ettområde som till stor del saknar forskning inom en svensk kontext. / The aim of this study was to examine employers' experiences of employing people withdisabilities and which factors could be identified as successful. Focusing on identifying what ismotivating employers to employ people with disabilities, and the strengths and challenges theyhave experienced in their work. The results identify diversity, social responsibility andcontributions to the work climate as motivating to employ people with disabilities, as well asthe strengths and challenges they experience. To explain the results, an extensive applicationof previous research was applied. Stigmatization and a social-relational perspective ofdisabilities constitute the theoretical framework of the study. The study was conducted by usingqualitative research where six semi-structured interviews were held with respondents fromorganizations who actively employ people with disabilities. The results from the interviewswere compared with the previous research and after analysis, several identified factors werepresented in the discussion and conclusion. Results highlight the importance of paying attentionto individuals' abilities and progress potential instead of focusing on the limitations of adisability. And furthermore, show what positive effects the organization can experience byemployment. Through this, the result of this study can act as inspiration and a foundation foremployers when employing people with disabilities. Furthermore, the study can contribute withinspiration for both students and researchers as success factors in hiring people with disabilitiesare an area that largely lacks research within a Swedish context.

För att hänga med och konkurrera i det allt hårdare och teknikcentrerade företagsklimatet tar organisationer olika initiativ för att digitalt transformera verksamheten. En del i organisationers arbete med den digitala transformationen härleds till implementeringen och integreringen av digitala kommunikationsverktyg, som gör det möjligt för två eller flera avlägsna personer att kommunicera med varandra. För att framgångsrikt lyckas med införandet av digital kommunikation i form av digitala möten i en organisation, har tidigare litteratur identifierat både utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ta i beaktning. Tidigare litteratur förutsätter dock att företag har tid för både planering och utvärdering av den digitala transformationen. När Covid-19 pandemin bröt ut i samhället tvingades organisationer till en acceleration inom den digitala transformationen och ett införande av digital mötesteknik var ett måste för att kunna upprätthålla kommunikation, samtidigt som ett långsiktigt tillvägagångssätt inte längre var möjligt. Denna studie undersöker vilka framgångsfaktorer som krävs eller vilka utmaningar finns när en snabb och forcerad transformation är ett måste till anledning av förändrade förutsättningar. Problemet undersöks genom frågeställningen:Vilka faktorer behöver organisationer som på kort tid behöver ställa om från fysiska till digitala möten ta hänsyn till?För att besvara studiens frågeställning genomförs en litteraturgranskning av befintliga teorier inom ämnesområdet, samt att en kvalitativ datainsamling genomförs med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Datainsamlingen sker med respondenter från små och medelstora företag (SME) inom tillverkningsindustrin som genomgått en digital transformation från fysiska till digitala möten.Studiens resultat påvisar 12 utmaningar respektive framgångsfaktorer som SME:er inom tillverkningsindustrin bör ta i beaktning, för att snabbt kunna digitalt transformeras från fysiska till digitala möten. / Organisations are taking various initiatives to digitally transform their operations to keep up and compete in the increasingly harsh and technology-centred business climate. Part of organisations work with digital transformation is derived from implementing and integrating digital communication tools, making it possible for two or more remote people to communicate. In order to successfully succeed with the introduction of digital communication in the form of digital meetings in an organisation, previous literature has identified both challenges and success factors that are important to consider. However, previous literature assumes that companies have time for both planning and evaluation of the digital transformation. When the Covid-19 pandemic broke out in society, organisations were forced to accelerate in the digital transformation and introduce digital meeting technology, while a long-term approach was no longer possible. This study examines what success factors are required and what challenges exist when a rapid and forced transformation is a must due to changing business conditions. The problem is examined through the research question:What factors do organisations that need to transform from physical to digital meetings in a short period of time need to take into account?A literature review of existing theories in the subject area is carried out to answer the research question, and a qualitative data collection is carried out with semi-structured interviews. Data collection takes place with respondents from small and medium-sized companies (SMEs) in the manufacturing industry who have undergone a digital transformation from physical to digital meetings.The result demonstrates 12 challenges and success factors that SMEs in the manufacturing industry should consider to quickly digitally transform from physical to digital meetings.