Det har blivit alltmer vanligt att företag upprättar en hållbarhetsrapport och något som förväntas av intressenterna. Det krävs att företag tar ett ansvar för att samhället ska kunna drivas mot en hållbar framtid. Företag kan inte bara tänka på sitt ekonomiska ansvar utan även på sitt miljömässiga och sociala ansvar. Tidigare forskning visar att lyxindustrin medinriktning på mode gör ett stort avtryck på miljön, det är främst deras textilproduktion som har en stor negativ påverkan på miljön. Lyxindustrin är även en särskild intressant marknad att undersöka eftersom konsumtionen av lyxvaror vanligtvis inte grundas i ett behov av att köpa kläder utan snarare i ett behov av att uppnå en viss social image. Att lyxindustrin har en stor påverkan på vilka trender som skapas resulterar i att industrin har ett särskilt etiskt och socialt ansvar gentemot samhället. Syftet med studien är att bidra till forskningen om vad lyxkoncerner inom mode kommunicerar avseende sitt ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande i enlighet med GRI i sina hållbarhetsrapporter. Vi har genomfört en kvalitativ innehållsanalys av fyra koncerner som alla verkar inom lyxindustrin. Datamaterialet har inhämtats från koncernernas hållbarhetsrapporter förrapporteringsåret 2019. Studien har en tvärsnittsdesign och utgår från en abduktiv ansats. Vi har sökt efter teman som kan kopplas till studiens analysmodell som är baserad på GRI:s riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Studiens resultat och slutsatser visar att koncernerna förmedlar sitt ansvarstagande inom allaområden i sina rapporter. Dock lägger koncernerna störst vikt på det ekonomiska ansvaret följt av det sociala och till sist det miljömässiga ansvaret. Det finns ett fåtal kategorier som inte kommuniceras alls, men vi har också funnit att koncernerna kommunicerar andraområden inom CSR som inte täcks av vår teoretiska modell. Studien har således bidragit till en utveckling av den analysmodell som använts i form av två kategorier som berörkoncernernas material och produktion. / It has become a common feature that companies establish a sustainability report and something that is expected from their stakeholders. It is required that companies take social responsibility in order for society to be driven towards a more sustainable future. Companies can not only think about their financial responsibility but also about their environmental and social responsibility. Previous research shows that the luxury industry, especially the fashion industry, makes a big imprint on the environment; it is mainly their textile production that has a negative impact on the environment. The luxury industry is also a particularly interesting market to explore because the consumption of luxury products is usually not based on a need to buy clothes but rather on a need to achieve a certain social image. The fact that the luxury industry has a major impact on the trends created, results in the industry having a special ethical and social responsibility towards society. The purpose of the study is to contribute to the research on what luxury fashion companies communicate regarding their financial, environmental and social responsibility in accordance with GRI in their sustainability reports. We have conducted a qualitative content analysis of four corporations, all of which operate in the luxury industry. The data material has been obtained from the corporations’ sustainability reports for the reporting year 2019. The study applies a cross-sectional design and is based on an abductive approach. We have searched for themes that can be linked to the study's analysis model which is based on GRI's guidelines for sustainability reporting. The study’s findings and conclusions indicate that the corporations convey their responsibilities in all areas throughout their reports. However, the corporations place the greatest emphasis on the financial responsibility, followed by the social and lastly the environmental responsibility. A few categories are not communicated at all, but we have also found other areas within CSR where the corporations communicate but that are not covered by our theoretical model. The study has thus contributed to an evolution of the analysis model used, two categories have been added that concern the corporations’ materials andproduction. This study is written in Swedish.

Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det. / Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.

Enforcing and communicating sustainability is one of the biggest challenges for retailers in today’s business environment. Retailers are facing pressure from various stakeholders since the topic of sustainability is constantly moving up the agendas of companies, politics, and the media. Additionally, it is intensely discussed by a critical public. This dissertation consists of three related studies – one conceptual study and two research studies – that analyze sustainable behavior, reporting and communication in grocery retailing in Germany. In particular, sustainable behavior is compared across different retail formats. In the first study, the business model of grocery discounters and supermarkets is compared with respect to the impact on sustainability. The cost-leadership strategy applied by discounters is analyzed regarding its influence on strong and weak sustainability. The second article focuses on supermarkets, discounters and organic supermarkets. Based on the sustainability reports it is examined which information is disclosed and which legitimation strategies are applied if negative impacts have to be reported. The analysis revealed that, even within the same industry and country, a wide range with respect to quality levels of sustainability reporting exists. Furthermore, all retailers are reluctant about reporting negative aspects and frequently use similar legitimation strategies. The third article deals with communication of sustainability of both supermarkets and discounters comparing sustainability reporting and communication in the stores. It is shown that no clear difference between sustainability reporting of discounters and supermarkets was observable. However, supermarkets outperformed discounters with respect to in-store communication.:I. Sustainable Retailing – German Grocery Retailers and their Challenge of Communicating Sustainability 1 Introduction 1.1 Relevance and development of sustainability in academic research 1.2 Practically relevance 2 The entire Research Project 2.1 Related research, research questions and research objectives 2.2 Classification within related research streams 2.3 Overview publication status 3 Article Summary 3.1 Summary Article A: Discount Grocery Retailing: Cost-Leadership-Strategy versus Sustainability – Does it fit together? 3.2 Summary Article B: Sustainable Grocery Retailing: Myth or Reality? – A Content Analysis 3.3 Summary Article C: How do Supermarkets and Discounters communicate about Sustainability? – A comparative Analysis of Sustainability Reports and In-Store Communication 4 Dissertation Results, Contribution and Implications 5 Limitations and Future Research 6 Outlook 7 References II. Article A: Discount Grocery Retailing: Cost-Leadership-Strategy versus Sustainability – Does it fit together? 1 Introduction 2 Literature Review 2.1 Grocery discounters and traditional supermarkets 2.2 Cost-leadership-strategy and lean management within economic sustainability 2.3 The concept of “strong” and “weak” sustainability within sustainability research 3 Research Design 3.1 Research method 3.2 Analytical approach 4 Findings 4.1 Procurement and supply chain 4.2 Logistics and transportation 4.3 Store concepts and store design 4.4 Energy consumption and environment 5 Discussion and Analysis 5.1 “Strong sustainability” 5.2 “Weak sustainability” 5.3 Cost-leadership strategy contradicting sustainability 6 Conclusion, Limitations and Future Research 7 References III. Article B: Sustainable Grocery Retailing: Myth or Reality? – A Content Analysis 1 Introduction 2 Literature Review 3 Research Design 3.1 Research method and data collection 3.2 Analytical approach 4 Findings 4.1 General characteristics 4.2 Sustainability focus areas and coverage of GRI standards 4.3 Analysis of legitimating strategies 5 Discussion 5.1 Evaluation of sustainable reporting quality (RQ 1 and RQ 3) 5.2 Evaluation of reporting “negative aspects” for focus areas (RQ 2 and RQ3) 6 Conclusion 7 References IV. Article C: How do Supermarkets and Discounters communicate about Sustainability? A comparative Analysis of Sustainability Reports and In-Store Communication 1 Introduction 2 Literature Review 2.1 The challenge of sustainability from the retailer perspective 2.2 Extant research about sustainability communication by retailers 3 Research Design 3.1 Research method and data collection 3.2 Analytical approach 4 Findings 4.1 General characteristics and readability analysis 4.2 Readability analysis 4.3 Identification and comparison of available data 4.4 Store observations 5 Discussion 5.1 Comparison of the sustainability communication between supermarkets and discounters (RQ1) 5.2 Comparison of results from different research approaches (RQ2) 6 Conclusion 7 References

Although stakeholder theory is widely accepted in environmental disclosure research, empirical evidence about the role of stakeholders in firms’ disclosure is still scarce. The authors address this issue for a setting of carbon disclosure. Our international sample comprises the Carbon Disclosure Project (CDP) Global 500, S&P 500, and FTSE 350 reports from 2008 to 2011, resulting in a total of 1,120 firms with 3,631 firm-year observations. The authors apply Tobit regressions to analyze the relationship between carbon disclosure and the relevance of the following stakeholder groups: government, general public, media, employees, and customers. Our results confirm that in addition to carbon performance, all stakeholders are associated with carbon disclosure. Only one stakeholder group (government) acts as a moderator for the relationship between carbon performance and carbon disclosure. Furthermore, the authors find that carbon performance but not the affiliation to a carbon-intensive industry acts as a moderator between stakeholder relevance and carbon disclosure.

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

This paper-based dissertation comprises five essays dealing with corporate sustainability and digital reporting and is structured in six chapters. The first chapter is the introduction and provides an overview of the structure and aims of the dissertation, lays out the contribution of the work, and introduces the five manuscripts. The second chapter, respectively the first manuscript, deals with the consequences of mandatory sustainability reporting in Europe. Specifically, the study deals with the question whether Directive 2014/95/EU has achieved its objectives of increasing reporting quantity and quality. In the third chapter, the sustainability reports of the largest European firms are analyzed using computer-aided text analysis. This study investigates whether and how external assurance of sustainability reports is beneficial from the viewpoint of report transparency, which is proxied by reporting scope, optimism, and readability. In the fourth chapter, the role of corporate sustainability in the context of M&A transactions is examined, precisely whether sustainability influences the premia paid in M&A transactions. The fifth and the sixth chapters center around the voluntary usage of online financial reporting (OFR) in Europe. While the fifth chapter is concerned with the usage and empirical determinants of OFR, the analysis in the sixth chapter examines the impact of OFR on the financial market, specifically on analyst following and stock liquidity.

Stakeholders' risk assessments are increasingly emphasising the importance of considering the risks and opportunities posed by climate change. Therefore, TCFD has published recommendations to standardise and compare the reporting of climate-related issues. Prior research has demonstrated a low level of TCFD recommendation adherence. As a result, it is questioned what affects the scope of climate reporting according to TCFD and how the scope differs between companies. The study examines adherence to TCFD recommendations among 28 Swedish financial and real estate companies, finding that on average, they comply with most of the recommendations, but there is variability among companies. The study identifies areas where Swedish companies excel and where they need to improve. Larger companies are more likely to follow climate reporting practices, but the legitimacy theory may not apply to the current context. The relationship between debt levels and climate reporting is complex and requires more research. The proposed hypothesis that there is a correlation between adherence rate and financial performance was rejected. The study discusses promoting sustainable business practices and the link between four company specific characteristics and compliance with TCFD recommendations. The study's contributions can inform policy making, investment decisions, and corporate strategy, but the study has limitations. / Intressenternas riskbedömningar understryker alltmer vikten av att ta hänsyn till de risker och möjligheter som klimatförändringarna innebär. Därför har TCFD publicerat rekommendationer för att standardisera och jämföra rapporteringen av klimatrelaterade frågor. Tidigare forskning har visat en låg efterföljandegrad av TCFD:s rekommendationer. Som ett resultat av detta ifrågasätts vad som påverkar omfattningen av klimatrapporteringen enligt TCFD och hur omfattningen skiljer sig mellan bolag. Studien undersöker efterlevnaden av TCFD:s rekommendationer bland 28 svenska finans- och fastighetsbolag, och finner att de i genomsnitt följer de flesta av rekommendationerna, men det finns variationer mellan bolag. Studien identifierar områden där svenska bolag utmärker sig och där de behöver förbättras. Vidare undersöker studien vilka bolagsspecifika egenskaper som kan förklara graden av efterlevnad av rekommendationerna. Det konstaterades att större bolag är mer benägna att följa TCFD:s rekommendationer, jämfört med mindre bolag. Egenskaperna för miljöprestanda, skuldsättning och finansiell prestanda kunde dock inte förklara efterföljandegraden. Studien diskuterar främjande av hållbara affärsmetoder och kopplingen mellan fyra bolagsspecifika egenskaper och efterlevnad av TCFD:s rekommendationer. Studien kan bidra med underlag för policyskapande, investeringsbeslut och framtagandet av företagsstrategier, men studien har begränsningar.

Background and discussion of the problem: At present, it is not possible to compare the greenhouse gas emissions in the third-party logistics sector on an equal basis, as there are different methods of calculating greenhouse gas emissions to be applied to third-party logistics companies. Purpose: The purpose of the study is to highlight the challenges that arise for the 3PL company and its business-to-business customers when there are different greenhouse gas emission calculation methods available for application. Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with the 3PL company, the government agency, and three business-to-business customers. In addition, a text analysis of five different third-party logistics companies was conducted.  Conclusion: The study has determined that the current calculation methods are insufficient as individual calculation methods and are not suitable for comparison. As a result, inequity in the third-party logistics industry is likely to persist, as third-party logistics companies may report distorted results. The study also shows that when third-party logistics providers are unsure about which calculating method to use, their business-to-business customers are impacted.  The study contributes to practical usefulness as the 3PL company gains a clearer insight into how other stakeholders relate to the different calculation methods, which is also relevant for other third-party logistics companies. The study has also contributed to theoretical usefulness through several different articles, creating an extended theoretical availability for the third-party logistics industry. / Bakgrund och problemdiskussion: För närvarande går det inte att likställt jämföra växthusgasutsläpp inom tredjepartslogistikbranschen, eftersom det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa för tredjepartslogistikföretagen.  Syfte: Studiens syfte är att belysa utmaningar som uppstår för 3PL företaget och dess business-to-business kunder när det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerad intervjustudie med 3PL företaget, myndigheten och tre business-to-business kunder. Samt har en textanalys på fem olika tredjepartslogistikföretag genomförts.  Slutsats: Studien fastställer att de beräkningsmetoder som tillhandahålls idag inte lämpar sig för jämförande och är otillräckliga som enskilda beräkningsmetoder. Slutsatsen av detta är att orättvisan inom tredjepartslogistikbranschen kommer kvarstå då tredjepartslogistikföretagen kan redovisa förvrängda resultat. Studien fastställer även att tredjepartslogistikföretagens business-to-business kunder påverkas när tredjepartslogistikföretagen känner sig osäkra kring valet av beräkningsmetod. Studien bidrar till praktisk användbarhet då 3PL företaget får en klarare insyn i hur andra intressenter förhåller sig till de olika beräkningsmetoderna, vilket även är relevant för andra tredjepartslogistikföretag. Studien har även bidragit till teoretisk användbarhet genom att användning av flera olika artiklar skapat en utökad teoretisk tillgänglighet inom tredjepartslogistikbranschen.

Diese Arbeit ist ein empirischer Versuch zu verstehen, warum und wie Energieunternehmen Nachhaltigkeit durch Sustainability Accounting and Reporting institutionalisieren und wie sie von zahlreichen institutionellen Mechanismen im Rahmen der Institutionentheorie und der Stakeholder sowie aus deren Ansprüchen im Rahmen der Stakeholder Theorie beeinflusst werden, Theorien, die sich gegenseitig bedingen. Diese Arbeit möchte sich anhand normativer und deskriptiver Literatur über die Praktikabilität des Konzeptes und der Systeme informieren und durch die Entwicklung einer Fallstudie ein praktisches Beispiel vorstellen. Ziel dieser Arbeit ist die Entwicklung eines unternehmerischen Nachhaltigkeitssystems des Fallbeispielunternehmens, das pragmatisch zielgetrieben und – basierend auf den strategischen Schwerpunkten des Managements – auf die Einflüsse und Ansprüche der Stakeholder abgestimmt ist. Dafür wird die Fallstudie das Konzept des Sustainability Accounting and Re-porting anhand des regionalen Energieversorgungsunternehmens ReVU untersuchen und die Institutionalisierung prüfen. Im Rahmen der Stakeholderanalyse werden auch die Branche und der Wettbewerb auf ihre Nachhaltigkeit untersucht. Somit ist zu überprüfen, ob auch für ReVU Nachhaltigkeit ein Thema ist, in welcher Form und Ausprägung es zu implementieren wäre und welchen Nutzen es überhaupt bringen könnte. Im Ergebnis ist zu sehen, dass verschiedene institutionelle Mechanismen und das Stakeholdermanagement auf das nachhaltige Handeln des Unternehmens einwirken. Besonders ist im Moment der normative Druck der gesellschaftlichen Erwartungen aufgrund aktueller Ereignisse zu spüren, der auf die regulative Gesetzgebung der Energie- und Klimapolitik wirkt und die Energiewende beschleunigt. Diese nachhaltige Entwicklung ist auch kulturell-kognitiv in der Branche und bei den Wettbewerbern zu sehen. Dadurch ist ein deutlicher Wettbewerbsdruck zu bemerken, der auf dem Zusammenspiel von normativen, regulativen und kulturell-kognitiven Mechanismen beruht und durch das mimetische Verhalten zu einem Isomorphismus von nachhaltigen Strategien und Maßnahmen sowie Managementsystemen mit dem besonderen Bezug zur Ökologie führt.